Mesozoikum
Utseende
Fanerozoikum | |||
---|---|---|---|
Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
Neogen | 23–2,6 | ||
Paleogen | 66–23 | ||
Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
Jura | 201–145 | ||
Trias | 252–201 | ||
Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
Karbon | 359–299 | ||
Devon | 419–359 | ||
Silur | 444–419 | ||
Ordovicium | 485–444 | ||
Kambrium | 541–485 | ||
Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
Se även Geologisk tidsskala. |
Mesozoikum (från grekiska μεσος ’i mitten’, och
Eran kallas ibland "geologisk medeltid" eller "jordens medeltid", efter den ursprungliga betydelsen av det vetenskapliga namnet.[1]
Detaljerad indelning
Mesozoikum 252 – 66 miljoner år före nutid | ||||
---|---|---|---|---|
Era (Eratem) |
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Kenozoikum | Paleogen | Paleocen | Dan | senare |
Mesozoikum | Krita | Yngre krita | Maastricht | 72–66 |
Campan | 84–72 | |||
Santon | 86–84 | |||
Coniac | 90–86 | |||
Turon | 94–90 | |||
Cenoman | 100–94 | |||
Äldre krita | Alba | 113–100 | ||
Apt | 125–113 | |||
Barreme | 129–125 | |||
Hauterive | 133–129 | |||
Valangin | 140–133 | |||
Berrias | 145–140 | |||
Jura | Yngre jura | Tithon | 152–145 | |
Kimmeridge | 157–152 | |||
Oxford | 164–157 | |||
Mellersta jura | Callov | 166–164 | ||
Bathon | 168–166 | |||
Bajoc | 170–168 | |||
Aalen | 174–170 | |||
Äldre jura | Toarc | 183–174 | ||
Pliensbach | 191–183 | |||
Sinemur | 199–191 | |||
Hettang | 201–199 | |||
Trias | Yngre trias | Rät | 208–201 | |
Nor | 227–208 | |||
Karn | 237–227 | |||
Mellersta trias | Ladin | 242–237 | ||
Anis | 247–242 | |||
Äldre trias | Olenek | 251–247 | ||
Indus | 252–251 | |||
Paleozoikum | Perm | Loping | Changxing | tidigare |
Mesozoikum är en era inom eonen fanerozoikum. Se även Geologisk tidsskala. |
Källor
- ^ Johansson, Ove (2008-11-01): "Fossil i Sverige". Arkiverad 25 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Nrm.se. Läst 28 april 2013.