Jot

Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Αあるふぁ αあるふぁ Alfa	Νにゅー νにゅー Ny
Βべーた βべーた Beta	Ξくしー ξくしー Xi
Γがんま γがんま Gamma	Οおみくろん οおみくろん Omikron
Δでるた δでるた Delta	Πぱい πぱい Pi
Εいぷしろん εいぷしろん Epsilon	Ρろー ρろー Rho
Ζぜーた ζぜーた Zeta	Σしぐま σしぐま ς Sigma
Ηいーた ηいーた Eta	Τたう τたう Tau
Θしーた θしーた Theta	Υうぷしろん υうぷしろん Ypsilon
Ιいおた ιいおた Jota	Φふぁい φふぁい Fi
Κかっぱ κかっぱ Kappa	Χかい χかい Chi
Λらむだ λらむだ Lambda	Ψぷさい ψぷさい Psi
Μみゅー μみゅー My	Ωおめが ωおめが Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
Digamma	San
Heta
Numeriska tecken¹
Stigma	Sampi
Koppa
Extra tecken i andra språk¹
Jot	Sjo
	¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser

För bokstav i det latinska alfabetet, se J. För bokstav i det kyrilliska alfabetet, se Ј.

Jot (versal: Ϳ; gemen: ϳ) var en bokstav som användes i Grekland specifikt för det albanska språket arvanitiska.^[1]^[2] Arvanitiska var en del av den hellenistiska kultursfären, och använde det grekiska alfabetet. Språket hade en konsonant, uttalad som ett palatal approximant, [j], som annars saknade bokstav.

Unicode

	decimalt	hexadecimalt	HTML
Ϳ	895	37F
ϳ	1011	3F3

Lingvistik

I klassisk grekiska fanns inte fonemet /j/, och det finns därför ingen motsvarande bokstav i det klassisk grekiska alfabetet. När fonemet utvecklades från /i/ under medeltiden fortsatte det att skrivas med jota, vilket fortfarande sker i modern grekiska.^[3]

Tecknet togs med redan i Unicode 1.1.0, 1993 (03F3 GREEK LETTER YOT, ϳ).^[4], efter ansökan från det grekiska standardiseringsorganet ΕいぷしろんΛらむだΟおみくろんΤたう^[3]. Trots detta finns det ett tecken i Unicode 7.0.0, 2014 för detta fonem (037F GREEK CAPITAL LETTER YOT, Ϳ).^[4] Detta tecken har alltså aldrig använts av greker, utan uppfanns av lingvister under 1800-talet, som haft ett behov av att särskilja fonemen /i/ och /j/ bland annat för att kunna rekonstruera protogrekiska.^[3] Tecknet är unikt i Unicode därför att det används för att skriva grekiska, men dess form är beroende av vilket språk lingvisten skriver för. Tyska lingvister har använt det latinska tecknet J j (som heter Jot på tyska), medan franska lingvister har använt Y y (yot).^[5] Andra lingvister har bland annat använt olika upp-och-nervända varianter av jota.^[3] I standarden Unicode tecknas det som J j.^[6]

Källor

^ Albanesisch - Griechisch Arkiverad 7 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ Faulmann, Carl (1880). ”181-182”. i Faulmann 1880 (på tyska). Das Buch der Schrift, Enthaltend die Schriftzeichen und Alphabete aller Zeiten und aller Völker des Erdkreises. Vienne: Verlag der kaiserlich königlichen Staatsdruckerei. http://archive.org/stream/dasbuchderschri00faulgoog#page/n200/mode/2up
^ [a b c d] Nick Nicholas Yot Källor finns på sidan Greek Unicode Issues, av samma författare. Läst 29 juni 2008.
^ [a b] http://unicode.org/Public/UNIDATA/DerivedAge.txt
^ Haralambous, Yannis (mars 1999). ”1.2.2 The letter yot” (på engelska) (PDF). From Unicode to Typography, a Case Study: the Greek Script. Boston. http://omega.enstb.org/yannis/pdf/boston99.pdf. Läst 29 juni 2008 Arkiverad 15 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.Paper till 14th International Unicode Conference.
^ Finns tillgänglig som PDF på U0370.pdf.

Externa länkar

[1] Albanesisch - Griechisch Arkiverad 7 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.

[2] Faulmann, Carl (1880). ”181-182”. i Faulmann 1880 (på tyska). Das Buch der Schrift, Enthaltend die Schriftzeichen und Alphabete aller Zeiten und aller Völker des Erdkreises. Vienne: Verlag der kaiserlich königlichen Staatsdruckerei. http://archive.org/stream/dasbuchderschri00faulgoog#page/n200/mode/2up

[nick-3] [a b c d] Nick Nicholas Yot Källor finns på sidan Greek Unicode Issues, av samma författare. Läst 29 juni 2008.

[derived-4] [a b] http://unicode.org/Public/UNIDATA/DerivedAge.txt

[5] Haralambous, Yannis (mars 1999). ”1.2.2 The letter yot” (på engelska) (PDF). From Unicode to Typography, a Case Study: the Greek Script. Boston. http://omega.enstb.org/yannis/pdf/boston99.pdf. Läst 29 juni 2008 Arkiverad 15 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.Paper till 14th International Unicode Conference.

[6] Finns tillgänglig som PDF på U0370.pdf.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]