Enkel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Enkel 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Enkel die Enkel
Genitiv des Enkels der Enkel
Dativ dem Enkel den Enkeln
Ackusativ den Enkel die Enkel

Enkel m

  1. barnbarn - (manlig kön)
  2. sonson
  3. dotterson
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Synonymer: Enkelsohn
Besläktade ord: Enkelin, Enkelkind
Sammansättningar: Urenkel