beng
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av beng | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | beng | bengen | bengar | bengarna |
Genitiv | bengs | bengens | bengars | bengarnas |
beng
- (vardagligt) idiot, tokdåre
- (vardagligt) polis, snut
- Varianter: bäng
Adjektiv
[redigera]Böjningar av beng | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | beng | bengare | |
Neutrum | bengt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | benge | bengaste | |
Alla | benga | |||
Plural | benga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | beng | bengare | bengast |
Neutrum | bengt | |||
Plural | benga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | (bengt)? |
beng
- (vardagligt) tokig, galen, dum, enfaldig
Finsk romani
[redigera]Substantiv
[redigera]beng m
- (religion) djävul, hin håle
- Synonymer: bengeskiiro, ilakoon
- Etymologi: Av sanskrit vyanga ’med fläckar, groda’.
- mynt, peng, slant
- Etymologi: Av svenska peng.
Romani
[redigera]Substantiv
[redigera]beng m
- (religion) djävul