(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Torkmetoder
The Wayback Machine - https://web.archive.org/web/20100714082135/http://www.tracentrum.se:80/fakta/tratorkning/torkmetoder/

Utbildning

Läs mer »

Utveckling

Läs mer »

Konferens

Läs mer »

Torkmetoder

Det finns många sätta att ta bort vatten från trä, här beskrivs några vanliga tekniker:

Brädgårdstorkning
Vid brädgårdstorkning eller friluftstorkning ställer man ut strölagt virke på en s.k. brädgård och låter solens värme och vinden torka virket. Detta är en långsam teknik som bara fungerar under den varma delen av året. På vintern torkar inte virket i någon nämnvärd omfattning då värmen saknas. Metoden är fortfarande vanlig på lövträ men måste kompletteras med någon annan teknik eftersom det inte går att färdigtorka virket. Vanligen torkar man ned till omkring 20% vilket kan ta mellan 3 månader och 2 år beroende på träslag, tjocklek och när på året torkningen startas.

Forcerad friluftstorkning
En förbättrad variant av brädgårdstorkning är forcerad friluftstorkning. Denna enkla teknik innebär att man med hjälp av en fläkt skapar ett konstgjort luftflöde genom virkespaketen som torkar virket betydligt snabbare än vid vanlig brädgårdstorkning. Björk och bok kan torkas på 2–4 veckor till omkring 25% fuktkvot under den varmare delen av året jämfört med de vanliga 3–12 månaderna. Denna teknik fungerar likt brädgårdstorkning inte vintertid och klarar heller inte att torka ned till möbeltorr nivå utan skall ses som en billig förtorkningsteknik. Mer om forcerad friluftstorkning kan läsas i Lövträinstitutets rapport.

Kammartorkning
Den vanligaste formen av virkestork för lövträ i Sverige är kammartorken. I princip är det ett slutet rum där klimatet kan styras på önskat sätt. I rummet finns fläktar som cirkulerar luften genom de strölagda paketen. Värme tillförs via värmebatterier för att snabba på processen och torkluften avfuktas genom luftväxling eller en värmepump s.k. kondenstorkning. Med denna metod kan man torka virket till önskad fuktkvot och kontrollera processen helt för att minimera risken för torkskador. Torktiden varierar mycket mellan olika träslag och dimensioner, från några timmar upp till 3 månader för grova ekplankor.
 
 

 
Principskiss över en truckmatad kammartork av luftväxlingstyp. Temperaturen och luftfuktigheten i den slutna kammaren mäts kontinuerligt och en dator reglerar klimatet genom att tillföra värme, släppa ut fuktig luft eller vid behov befukta luften så att ett kontrollerat önskvärt klimat uppnås.

 

Vakuumtorkning
Vid vakuumtorkning kokar man bort vattnet från träet. Virket placeras in en tryckkammare där det omgivande trycket sänks, därmed sänks även vattnets kokpunkt. Genom att sedan värma upp virket till en temperatur över den aktuella kokpunkten skapas ett inre övertryck i virket vilket pressar ut vatten inifrån träet mot ytan där det kokar bort. Tekniken är tre till fyra gånger snabbare än kammartorkning men svårare att hantera och kräver större investeringar.

Eftertorkning
När virket torkats till önskad fuktkvot kan det inte längre lagras utomhus, utan måste förvaras i rumsklimat eller i speciella avfuktade kallager. Virket bör tillåtas att acklimatiseras sig i rumsklimat under 1–2 veckor före den fortsatta bearbetningen påbörjas.

   
<<Varför torkar man trä 

Fuktkvot>>

Nyheter

Bättre ledarskap2010-06-08 | Läs »

Utbildningar på Yrkeshögskolan på Träcentrum hösten 20102010-04-11 | Läs »

Invigning av nya lokaler2010-03-30 | Läs »

Aktiviteter

 

 

Stiftelsen Träcentrum Nässjö, Box 174, 571 22 Nässjö, Tel:0380-55 43 00, Fax: 0380-55 43 33, E-post: info@tracentrum.se