Vinter

Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0 grader eller lägre.

Här är några exempel på när vintern normalt brukar anlända:
Kiruna 10 oktober
Östersund 4 november
Stockholm 6 december
Malmö 7 januari

Definitionen ovan lämpar sig bäst för medelvärden beräknade över många år. För ett enskilt år med stora svängningar i temperaturen används en något annorlunda definition.
Om dygnsmedeltemperaturen är 0,0°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att vintern anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vinter.

Det finns även en kalendarisk definition som säger att vintern omfattar månaderna december, januari och februari.

Enskilda år kan avvikelsen från vinterns normala ankomstdatum vara stor. Riktigt milda år kan den meteorologiska vintern helt utebli i Sydsverige.

Det har också hänt att de kallaste perioderna infallit under hösten eller våren. Detta var fallet säsongerna 1956/57 samt 2007/08 då en del stationer runt om i landet hade lägre månadsmedeltemperatur i november eller mars än under någon av de egentliga vintermånaderna.

Med några undantag, exempelvis vintern 2009/10, har vintrarna de senaste decennierna varit mycket milda, vilket syns i diagrammet nedan.

Vinterns (december - februari) medeltemperatur beräknat för 37 stationer spridda över Sverige. Röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Förstora Bild

Förutsättningar för "riktig vinter"

Det som i hög grad avgör om en vinter blir kall eller varm är luftströmmarna som styrs av lågtryckens och högtryckens positioner.

För att det ska bli riktig vinter med kyla och snö i Sverige krävs det att lågtrycken går på sydliga banor t.ex. över Spanien-Italien-Grekland, eller på mycket nordliga banor över Ishavet. Det är då ofta högtrycksbetonat, kallt och torrt väder här. Går lågtrycken över Tyskland-Polen får vi ostvindar och snö i södra Sverige.

På senare år har det blivit populärt att med hjälp av olika index kategorisera tryckfördelningen och strömningsmönstret i atmosfären. Det förmodligen mest välbekanta är Nordatlantiska oscillationen (NAO).

Snökanon från havet

I början av vintern kan det bildas kraftiga snöbyar över hav som sedan driver in över våra kuster med mycket snö som följd. Det är kombinationen av riktigt kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att det uppstår stora vertikala luftrörelser. Detta då luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt.

Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk i vindens riktning. Ju längre sträcka luften transporteras över öppet vatten desto kraftigare snöbyar blir det. När snöbyarna träffar svenska kusten kan de förstärkas ytterligare.

På satellitbilder kan man se banden med moln över havet och på radarbilderna dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten. Det ser ut som om det står en stor kanon mitt på havet och sprutar snö över kusten. På så sätt har fenomenet populärt kommit att kallas "snökanon".

De värst utsatta kuststräckorna är området mellan Söderhamn och Stockholm samt mellan Västervik och Mönsterås.

Ett par exempel är december 1998, då det kom 1,5 meter snö i och kring Gävle och januari 1985 då Smålandskusten drabbades av snökaos. De kraftiga snöfallen pågick under flera dygn eftersom vindriktningen var i princip oförändrad.

Just vindriktningen är avgörande för var snöbyarna hamnar. Hade vinden vridit bara några grader hade det kanske inte blivit så allvarligt som det blev.

Vårvinter - Den femte årstiden

Under vinterns senare del innebär högtryck ofta soliga dagar och klara, kalla nätter. Över de snötäckta ytorna i mellersta och norra Sverige blir det stora temperaturvariationer med minusgrader nattetid och plusgrader dagtid.

När snön tinar på dagen och sedan fryser till på natten bildas skare. Samtidigt upplevs solljuset som extra kraftigt genom reflektion mot snötäcket. Detta är vad som i norra Sverige brukar kallas ”den femte årstiden”, eller med andra ord vårvintern!