Ynglingatal
Ynglingatal är en på fornnordiskt versmått upprättad kungalängd för en ätt kallad Ynglingaätten.
Den ursprungliga versionen torde komma från Tjodolf av Hvin. Denne var hovskald hos en norsk småkung, Ragnvald, som var kusin till Harald hårfager, och bakgrunden är att de norska kungarna sade sig leda sitt ursprung tillbaks till de gamla gudarna via ynglingakungarna i Uppsala. Tjodolf skrev alltså ett propagandaverk på uppdrag åt sin härskare och arbetsgivare, vilket drastiskt sänker trovärdigheten hos hans verk. Att sedan längden börjar med gudomligheter är väl knappast ägnat att öka tilltron till det. Ur källkritisk synpunkt skall man också notera att nedtecknarens avstånd i tid från de händelser som beskrivs är avsevärt - redan för 500-talets regenter befinner sig Tjodolf flera sekler bort. Tjodolf bör ha skrivit runt år 900 (Harald Hårfager kom till makten år 872).
Den är bäst känd från Snorres Heimskringla som dock är på prosa, och sannolikt endast ett återberättande av den ursprungliga dikt som Snorre möjligen bara hört muntligen. Snorres verk kan vara ofullständigt, han talar bland annat om att längden innehåller 31 regenter, men räknar själv bara upp 27. Ett annat och äldre, norskt verk, författat på latin, Historia Norvegiæ, innehåller huvudsakligen samma uppgifter. Snorre befinner sig f.ö. omkring tre sekler ytterligare bort från de händelser som Tjodolf beskrev, med åtföljande trovärdighetsförlust.
Snorres namn på längden är Ynglingasaga.
Kungalängden i Ynglingatal,
- Oden
- Njord
- Frej (Yngve-Frej, efter vilken ättens namn tagits)
- Fjölner
- Svegder
- Vanland
- Visbur
- Domalde
- Domar
- Dygve
- Dag
- Agne
- Erik och Alrik
- Yngve och Alf
- Hugleik
- Jorund och Erik
- Ane (eller Aun)
- Egil(eller Angantyr. En Angantyr kan ha dött 728 på Samsø)
- Ottar Vendelkråka
- Adils
- Eystein (Östen)
- Yngvar (Ivar benlös, kung av Irland)
- Anund (ibland Önund eller med tillnamnet Bröt-Anund)
- Ingjald Illråde
Ingjalds son
- Olav (Olof Trätälja) - eller möjligen dennes son i sin tur - lämnade tronen i Uppsala och begav sig till Norge
- Halvdan vitben
- Eystein (Östen)
- Halvdan
- Gudröd
- Olof geirstadaalf
- Ragnvald hederhög
- Halvdan svarte nämns inte i Ynglingatal, men var Gudröds andre son och
- Harald hårfager, Norges enare, var Halvdan svartes son.
Bägge är väl kända - om ock inte med historiskt godtagbar "objektivitet" och källkritik - i norska och framförallt isländska källor, och därmed är Tjodolfs avsikt fullbordad.
I viss mån torde Ynglingatal ha en verklig bakgrund. Från 500-talets kungar och framåt ökar överensstämmelsen med andra källor. Exempelvis nämns delvis samma personer i Beowulfkvädet och frankiska krönikor. I vissa fall kan ordningsföljden vara omkastad eller andra fel förekomma. Även namnen kan ibland vara föremål för tvister mellan uttolkare. Även i de allra sista leden i ättelängden föreligger oklarheter (exempelvis Gudröds härstamning och ättlingar, vilka motsägs av mer samtida irländska källor) och om de uppgifter som låg författaren allra närmast i tiden kan vara oklara, vad skall då inte de allra äldsta vara?