Hakka
Hakka (tradisjonell kinesisk skrift
Hakka | ||
Klassifisering | sino-tibetansk sinititsk kinesisk gan–hakka | |
Talarar | Hakkafolk (hankinesarar) | |
Bruk | ||
Tala i | Folkerepublikken Kina, Thailand, Malaysia, Taiwan, Japan, Singapore, Filippinane, Indonesia, Mauritius, Surinam, Sør-Afrika, India og andre land med folk av hakkaætt | |
Område | Aust i Guangdong-provinsen og tilstøytande område i Fujian og Jiangxi i Kina | |
Hakkatalande i alt | 31 millionar (2007)[1][2] | |
Språkkodar | ||
ISO 639-3 | hak |
Hakka blir tala i Guangdong, Fujian, Jiangxi, Guangxi, Sichuan, Hunan og Guizhou i Kina, i tillegg til mellom anna Sabah i Malaysia, Singapore og Taiwan. Språket er ikkje gjensidig forståeleg med mandarin, wu, sør-min eller andre kinesiske språk. Namnet «hakka» kjem av hak
Språkhistorie
endreHakkaene kom ved forskjellige migrasjonsbølgjer frå det nordlege Kina til dei sørlege områda, som no utgjer kjerneområdet for hakka-folket. Migrasjonane var for det meste utløyste av uro og krigar.[3] Hakkaene kom frå dagens Henan og Shaanxi, og dei tok med seg det kinesiske talemålet som var utbreidd der den gongen. Seinare har talemålet i desse områda utvikla seg til dialektar av moderne mandarinspråk.) Hakka er eit nokså konservativt språk, og det ligg generelt mykje nærare middelalderkinesisk en noko anna moderne kinesisk språk.[4] Ein kan finne mange arkaiske trekk i moderne hakka, som slutt-konsonantane -p -t -k, noko ein òg høyrer i andre moderne sørkinesiske språk, men som er gått tapt i mandarin.
Gjennom folkevandringar kan hakka ha plukka opp element frå dei språka som dei kom i kontakt med undervegs. Ein finn vokabular som hakka har sams med min og hmong-mien.
Dialektar
endreEttersom hakkaene kom nordfrå i forskjellige migrasjonsbølgjer, og desse tildels vart nokså spreidde, har hakkaspråket utvikla mange dialektar – i Guangdong, Fujian, Jiangxi, Guangxi, Sichuan, Hunan, Guizhou, Hainan, Taiwan og Singapore.
Den dialekten som blir rekna som standard for språket, er meixianhua, som blir tala Meixian i det indre austlege Guangdong. Det offisielle kinesiske systemet for å skrive hakka med latinske bokstavar (romanisering) vart utvikla i 1960 med utgangspunkt i meixianhua.
Kjelder
endreNotar
endre- ↑ Nationalencyklopedin "Världens 100 största språk 2007" The World's 100 Largest Languages in 2007
- ↑ Chinese, Gan ved ethnologue.com
- ↑ Hakka Migration
- ↑ Language
Litteratur
endre- David Prager Branner: Problems in Comparative Chinese Dialectology — the Classification of Miin and Hakka. Trends in Linguistics series, no. 123. 2000. Berlin: Mouton de Gruyter. ISBN 31-101-5831-0.
- Mataro J. Hashimoto: The Hakka Dialect. A linguistic study of Its Phonology, Syntax and Lexicon. University Press, Cambridge 1973. ISBN 0-521-20037-7
- S. Robert Ramsey: The Languages of China, Princeton University Press, Princeton, N.J. 1987. ISBN 0-691-06694-9
- Denne artikkelen bygger på «Hakka» frå Wikipedia på bokmål, den 28. desember 2012.