Juan Crisóstomo Arriaga
Juan Crisóstomo Arriaga | |||
![]() Juan Crisóstomo Arriaga | |||
Fødd | 27. januar 1806 | ||
---|---|---|---|
Fødestad | Bilbao i Spania | ||
Død | 17. januar 1826 (19 år) | ||
Dødsstad | Paris i Frankrike | ||
Fødenamn | Juan Crisóstomo Jacobo Antonio de Arriaga y Balzola | ||
Opphav | Spania | ||
Periode | Klassisismen | ||
Sjanger | klassisk musikk | ||
Instrument | fiolin | ||
Verka som | Komponist |
Juan Crisóstomo Jacobo Antonio de Arriaga y Balzola (27. januar 1806–17. januar 1826) var ein baskisk-spansk komponist. Han vart kalla «den spanske Mozart» etter han døydde, fordi han, som Wolfgang Amadeus Mozart, var eit vedunderbarn og ein dyktig komponist som døydde ung.
Liv
[endre | endre wikiteksten]Juan Crisóstomo Arriaga vart fødd i Bilbao i Bizkaia, på det som ville ha vore 50-årsdagen til Mozart. Faren og den eldre bror hans lærte han musikk. Han studerte så fiolin under Pierre Baillot, og kontrapunkt og harmoni under François-Joseph Fétis ved Paris Conservatoire. Han var så talentfull at han snart vart ein lærarassistent i klassen til Fétis. Han døydde i Paris, berre 19 år gammal av ein lungesjukdom eller utmatting, kanskje av begge.
Musikk
[endre | endre wikiteksten]Det er ikkje mykje musikk etter Arriaga som har overlevd fram til i dag, sidan han døydde så ung. Av det ein har finn ein:
- Opera: Arriaga skreiv ein opera, Los esclavos felices («Dei lukkelege slavane»), i 1820 då han vart 13. Denne vart framført med suksess i Bilbao, men berre overturen og nokre små delar av han finst i dag.
- Symfoni: Arriaga komponert ein Symfoni i D—som nyttar D-dur og d-moll likt, slik at han er i verken den eine eller andre nøkkelen.
- Strykekvartettar: Arriaga skreiv tre gnistrande og idiomatiske strykekvartettar då han var 18. Desse strykekvartettane er dei einaste verka hans som vart publiserte medan han levde.
- Andre verk: I tillegg til dei som alt er nemnde skreiv Arriaga:
- Ein oktett (Nada y Mucho)
- Noko kyrkjemusikk (ei messe (tapt), Stabat Mater, Salve Regina, Et vitam venturi saeculi (tapt)), kantatar (Agar, Erminia, All' Aurora, Patria, La Hungara)
- Instrumentalverk (ein nonette, Tres Estudios de Caracter for piano, og mange romansar).
![](https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/Txupinazo.jpg/220px-Txupinazo.jpg)
Musikken til Arriaga er skildra som «elegant og fullendt og kjend for den harmoniske varmen» (New Grove Concise Dictionary of Music). Det er ikkje noko særskild spansk eller baskisk i musikken til Arriaga. Han er heller internasjonal (europeisk) frå perioden seint i klassisismen frå Mozart til tidleg i romantikken og den unge Beethoven.
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- Denne artikkelen bygger på «Juan Crisóstomo Arriaga» frå Wikipedia på engelsk, den 21. juli 2010.
Bakgrunnsstoff
[endre | endre wikiteksten]![](https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/15px-Commons-logo.svg.png)
- Fritt tilgjengelege notar av Juan Crisóstomo Arriaga y Balzola ved International Music Score Library Project (IMSLP)
- Juan Crisóstomo Arriaga
- The Gramophone om Arriaga i The Grove Concise Dictionary of Music (1994) Oxford University Press, Inc.