Bɣdad

Zɣ Wikipedia
Aller à la navigation Aller à la recherche
Bɣdad
Ɛiraq
Tamssugurt
Awank anayanƐiraq
Gouvernorat de l'IrakBagdad
Grande villeBeɣdad
Anssixf n tnbaḍtManhal Al habbobi
Ism amaddudبغداد
Ism aqqburبغداد
Inigl asaway10001–10090
Tajɣraft
0°0′0″N 0°0′0″E
 33°18′55″N 44°21′58″E / 33.3153°N 44.3661°E / 33.3153; 44.3661
Tajumma673 km²
Tattuyt34 m
Tdimuɣraft
Imzdaɣn8 126 755 n imzdaɣn (2018)
Umlan yaḍnin
Asrus n trsal762
Akud adiganUTC+03:00
Timdinin tikniwinƐmman, Birut, Taqahirt, Dimcq, Ṣnɛa, Ṭhran, Jdda, Concord, Rrbaṭ, Pavlodar, Pyongyang d Dubay
amanatbaghdad.gov.iq

Tiɣrmt n Bɣdad d tamaẓunt n Iɛiraq, tga tiɣrmt tis snat da tn yugrn ɣ iwunak n waɛṛabn tiɣrdin n Tqayrut, tili ɣ tama n wasif n Dijlt. Ɣ usggʷas 762 d ikkan mnid i tlalit, tettyawskar Bɣdad tga tamaẓunt n Ixlift Taɛbbast, tg yan uɣawas imqqurn n usṛwu. Ɣ yan wakud igzzuln, tiɣrmt tzzigz ad tg yan wammas n tdlsa d tdamsa d tsbbabt ɣ umaḍal uslim. Uggar n ɣayann, llant gis kra n tmsrsal tinmɣurin n tussna, zun d Tigmmi n tajjult (House of Wisdom), tg daɣ yan udɣar agtasgd d ugtaytni, ɣayad af as gan ɣ umaḍal kullut ism n "iẓẓi n usḥḍṛ".

Gɣ ma iggutn ɣ uzmz n Iɛbbasn igan azmz n wurɣ n usgd n Lislam, tkka tt inn tga Bɣdad tiɣrmt akkʷ imqqurn n umaḍal. Uṭṭun n imzdaɣn gis ilkm akkʷ ar uggar n yan mlyun. Maccan tktuti nit f ufus n Tgldit n imnɣuln ɣ usggʷas 1258, ɣaylli d yiwin yat tksart iɣzzifn ikkan mnnawt tsutin i tɣrmt ad, imma ma ikffsn uggar addad ann d kra n imukrisn yaḍnin zun d timuɣin d tuggt n tgldiwin yaḍnin da fllas zrinin.

S tusnt n Lɛiraq mas iga yan uwank adrfi (dffr lukalt Tabṛiṭanit n Miszubuṭamya) ɣ usggʷas 1932, trar d Bɣdad imik s imik kra sɣ uzilliz nns turri d sul tga yan iẓẓi imqqurn n tdlsa Taɛṛabt, s yan wuṭṭun n imzdaɣn illan ɣ wattayn n 6 d 7 mlyun n utrras. Mqqar tla yan wuṭṭun imqqurn n imzdaɣn, tlla tɣrmt ad ɣ iggi n yan usarag imẓẓiyn ur akkʷ bahra issurf 673 kilumitr amkkuẓ (260 mil amkkuẓ).

Aẓuṛ n ism

[ssnfl | Snfl asagm]

Ism n Bɣdad izwur Lislam, macc myawatn isugam f mani d ikka. Izri ɣ wawal is d adɣar ann ɣ tettyawskar tɣrmt n Bɣdad kkan t ukan mddn sɣ zikk. Anẓatn Irkyulujin ar mmaln is d adɣar ad ittyawzdaɣ s mnnaw mddn ur ta srs kcmn Waɛṛabn ɣ usggʷas 637 dffr tlalit, kigan n tgldiwin tiqburin stint timaẓunin nnsnt ɣ tama nns.

Imaran n imuslmn frkn yad is izwur ism n Bɣdad alkkum n Lislam, nnan imil is rad afn iẓuṛan ad nns ɣ tutlayt tafarsit tanammast, armn kra n isisfiwn, macc ɣwalli gisn bahra ittyawssann d ɣwalli n "Tikki n Kuc/Rbbi". Amaka n imassann n ɣilad snyafn assfru ad da ittmnadn taguri ad is tga yan wawal Afarisi d ikkan Baɣ "Kuc" d Dād "Tikki/Ittyawfka". Ɣ tfarsit taqburt, afrdis izwurn iẓḍaṛ ad ittyafa ɣ Buɣu iqqnn ula s wawal n ahindurubi n *Bhag* d ɣ dar islafn "bog" iga t ɣ Tmaziɣt "Kuc".

Amzruy

[ssnfl | Snfl asagm]

Lliɣ tdda ddula n Umayyadn, tawja tamzwarut n Imuslmn, imɣarn n Ɛabbasiyn lli yurwn ixṣṣa tn yat tmdint ad gis ḥkmn. Xdarn yan udɣar ɣ tagut n tmdint n Ktisifun n Ssasaniyn, ɣ 30 yulyuz 762 yumr uxllif Al-Manṣur ad ttyabna tmdint. Ttyabna s uɣaras n Ibarmakiyn. Iɣal Al-Manṣur is tga Bɣdad tmdint ifulkin bahra i tmurt n Lislam ddaw Lɛabbasiyn.

Tmdint tɣiy s tzzigzt ns iɣudan, ɣ snat tɣawsiwin: tḥkm ɣ iɣarasn n tznniḍt d tsnna ɣ wasif n Dijla, ula tlla gis waman s uɣrud ɣ yan udɣar iqurn. Llan waman ɣ ugafa d unẓul n tmdint, aylli yujjan kraygat tawja ad taf aman s uɣrud, mayad ur bahra ittuẓra ɣ usiggʷas ann. Tmdint n Bɣdad tɣiy s tɣuzi ar as ixṣṣa ad tbḍu f kraḍ idɣarn n ccraɛ: Madinat al-Manṣur (Tmdint Izddign), al-Ccarqiyya (al-Karx) d Ɛaskar al-Mahdi (ɣ tama n lɣrb).

S wawal n umsafr Ibn Baṭṭuṭa, tga Bɣdad yat zɣ tmdinin timqqranin, [*ixṣṣa ad ittusfsr*] bla ma nttu aḍṛṛ lli tṭṭaf. Imzdaɣ ns gan s tugt Iḥanbaliyn. Tlla ɣ Bɣdad ula tamdlt n Abu Ḥanifa mani tlla yat tḥjurt d yan ljamaɛ nns. Aslṭan n Bɣdad, Abu Saɛid Bahadur Xan, iga agllid n Tatar lli yumnn s Lislam

Here's the translation of the provided text into Tachelhit:

[Tachelhit translation begins]

Ɣ isggʷasn ns imzwura, ttyawssn tmdint s yan wasmmkti iɣudan n yan wawal ɣ Lquran, lliɣ isawal f Ljnnt. Tbna f kraḍ isggʷasn (764-768). Issmun Lmanṣur imuhandisn, imkttayn, d imawayn n tẓuri zɣ kraygat tasga n ddunit bac ad mmunn ad gn tiɣuriwin n tmdint. Ugar n 100,000 n ixddamn n lbni usind ad ẓrn tiɣuriwin; tugt nsn mmnwin tiɣraḍ bac ad bdun lbni n tmdint. Ittyaxtar wayyur n yulyuz ad ig azmz n usddi acku sin imawaln n itran, Nubxt Ahwazi d Macallah, ɣaln is ixṣṣa tmdint ad ttyabna ddaw n uzwl n izm, Leo. Ittyawssan Leo s tmssi, ar iskar taynit, zzux, d ufrruy, ula aqqan ns s Mithra.

Ɣ yan ujjdr zɣ usrs ns, tga Bɣdad yan uɣiwan n tmusni d tznniḍt. Tmdint tɣiy ar tga yan uɣiwan ur ittun n tussna, tasnijjit, taflsuft, d tɣuri, xaṣṣatan s tnqqlt n Ɛabbasiyn lli ibdan ddaw n uxllif wiss sin Al-Manṣur, tɣiy ddaw n uxllif wiss sa Al-Mamun. Tga Bayt al-Ḥikma niɣ "Taddart n Tiɣit" yat zɣ tinml ittyawssanin, tlla gis tugt n idlisn ɣ umaḍal ɣ wammas n tasut tiss tẓa. Imassann ittyawssanin lli izdin d Bɣdad ɣ uzmz ann gan gisn anqqal Ḥunayn ibn Isḥaq, amusnak al-Xwarizmi, d uflsuf al-Kindi.

**Laṣl**

**asgdl**

Tugt imqqurn n imzdaɣn n Bɣdad gan Iɛrabn n Lɛiraq. Tirbatin timẓyanin n laṣl gan Ikurdiyn Ifayliyn, Iturkman, Isuryan/Ikaldan/Isyryaqn d Warmn. Tlla ɣ tmdint ula yat trabbut tamqqrant n Wudayn, ar tt-in tḥḍarn s tɣzi imṭṭawn n Ssix.

**Ddin**

**asgdl**

*Ẓr ula: Ddin ɣ Lɛiraq*

Ittyawḥsab uṭṭun n imzdaɣn n Bɣdad s 7.22 mlyun ɣ 2015. Tga tmdint ɣ umzruy ns s tugt imzdaɣn Isunniyn, mac ɣ umzwaru n tasut tis 21, azal n 52% n imzdaɣn n tmdint gan Iciɛiyn n Lɛiraq. Ɣ umzwaru n tasut tis 21, azal n 1.5 mlyun n mddn kcmn s Bɣdad. Ar skarn Imuslmn Isunniyn 29-34% n imzdaɣn n Lɛiraq, sulnd gan tugt ɣ lɣrb d ugafa n Lɛiraq.

Tisuɣal

[ssnfl | Snfl asagm]