(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Göteborgs stadsteater: Skillnad mellan sidversioner – Wikipedia

Göteborgs stadsteater: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Yger (Diskussion | Bidrag)
tjat om äldsta etc hör inte till ingressen
Uppdaterat konstnärlig ledare i faktaruta
 
(26 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte)
Rad 28:
| ledarnamn = [[Björn Sandmark]]
| ledartitel2 = Ordförande
| ledarnamn2 = HillewiGrith WerringFjeldmose
| ledartitel3 = Konstnärlig ledare Götaplatsen
| ledarnamn3 = [[PontusLinda StenshällZachrison]]
| ledartitel4 = Konstnärlig ledare Backa teater
| ledarnamn4 = MattiasLars AnderssonMelin
| viktiga personer =
| huvudorgan =
Rad 40:
| anställda =
| antal frivilliga =
| hemsida = httphttps://www.stadsteatern.goteborg.se/
| anmärkningar =
| tidigare namn = Göteborgs Teaterförening
Rad 54:
| nyhetsbrevtitel2 =
}}
[[Fil:Göteborgs stadsteater.jpg|miniatyr|295px|Göteborgs stadsteater sedd från [[Göteborgs konserthus|Konserthusets]] terrass.]]
'''Göteborgs stadsteater''' är en teater i GöteborgsGöteborg vars huvudbyggnad ligger vid [[Götaplatsen]] i stadsdelen [[Lorensberg]]. Den invigdes den [[29 september]] [[Teateråret 1934|1934]], men verksamheten startade 1918 på Lorensbergsteatern, som därmed blev Sveriges första teater utanför Stockholm med bidrag från staten.
 
==Historik==
Redan år 1910 bildades ''Göteborgs Teaterförening'' med syftet: "åstadkommandet av goda teaterförhållanden i Göteborg, avseende såväl teaterverksamheten som ock ett värdigt hem för densamma." I april 1912 ansökte Teaterföreningen hos [[Kungl. Maj:t]] om bidrag genom lotterimedel, motsvarande vid den tidpunkten nettovärdet från tio lotteridragningar, och den 31 juli 1916 beviljades fyra dragningar. Intäkterna utföll först åren 1918 och 1919 och utgjorde då cirka 1,6 miljoner kronor.<ref>''Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934'', utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934</ref>
 
I en skrivelse den 4 oktober 1916 erbjöd sig tio personer i Göteborg - Willgodt Kullgren, [[Ernst Krüger]], [[Conrad Pineus]], [[Axel Broström|Mathilda Broström]], [[Gösta Fraenckel]], [[Wilhelm Henriques]], Anna Johansson, [[Herman Mannheimer]], [[Gustaf Werner]] och [[Hjalmar Wijk]] — att på vissa villkor till Göteborgs Stad överlämna vardera 100&nbsp;000 kronor, eller tillsammans 1&nbsp;000&nbsp;000 kronor, som en teater[[Fond (ekonomisk tillgång)|fond]], med vars [[Ränta|räntor]] teaterverksamheten skulle tryggas. Stadsfullmäktige beslutade i oktober 1917 att motta gåvan med förbindelse för staden att betrakta den som ett evighetslån.<ref>''Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934'', utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934 s.6</ref>
 
På hösten 1917 hade alltså Göteborgs [[stadsfullmäktige]] fattat det första beslutet att bygga teatern, och den 27 december samma år inbjöds allmänheten att teckna aktier i ''AB Göteborgs Teater'' som sitt ändamål angav; "att vårda och trygga den dramatiska konsten i Göteborg intill dess denna kunde inflytta i den av stadsfullmäktige den 25 oktoteroktober 1917 beslutade nya stadsteaternteatern." 1916 nyårethade 1918[[Lorensbergsteatern]] börjadeuppförts arbetetav medkrögaren Sophus Petersen för att trimmabedriva samman"experimenterande enteaterkonst". Efter att Sophus Petersens teaterföretag hotats av konkurs övertogs verksamheten 1918 av AB Göteborgs Teater samtidigt som Göteborgs stad åtog sig att stå för stadsteaterensembledriften, ochSveriges första höstenteater startadeutanför teaterverksamhetenStockholm imed bidrag från staten efter tysk modell var därmed ett faktum.<ref>[[LorensbergsteaternSven Åke Heed]],: uppförd''Stadsteatertanken 1916i avsvensk enteater'' avi Teaterföreningens''Ny medlemmar,svensk krögarenteaterhistoria'' Sophusdel Petersen,3 försid att195, bedrivaHedemora "experimenterande2007, teaterkonst".{{ISBN|978-91-7844-741-1}}</ref> Under regissörerna [[Per Lindberg (regissör)|Per Lindberg]] och [[Knut Ström]] introducerades här den moderna teaterkonsten i Sverige och i ensemblen fanns exempelvis [[Gösta Ekman den äldre|Gösta Ekman]].
 
Byggnationen av stadsteaternen stadsteater försenades av det hårdnande ekonomiska klimatet samt en fraktion som förespråkade en upprustning av den befintliga [[Stora Teatern, Göteborg|Stora teatern]].
 
År 1926 gav teaterbyggnadskommitén [[arkitekt]]en, byggnadsrådet och professorn [[Carl Bergsten]] uppdraget att, i samråd med den scentekniske konstruktören och [[regissör]]en [[Knut Ström]], rita den nya stadsteatern. Vid stadsfullmäktiges slutdebatt 1930 fattades ett dubbelbeslut, dels om Götaplatsens slutliga utformning, dels om igångsättandet av teaterbygget.
Rad 83 ⟶ 84:
*[[Karin Kavli]] 1953–1962
*[[Mats Johansson (regissör)|Mats Johansson]] 1962–1982
*[[Uno "Myggan" Ericson]] 1982–1983
*[[Folke Edwards]] 1983–1985
*[[Birgitta Palme]] 1985–1989
Rad 95 ⟶ 96:
*[[Ronnie Hallgren]] 2005–2014
*Sture Carlsson, tillförordnad aug–sep 2014
*[[Björn Sandmark]] 2014—2014–
 
===Konstnärliga ledare på scenerna vid Götaplatsen===
*[[Jasenko Selimovic]] 1998–2005
*[[Anna Takanen]] 2006–2015
*[[Pontus Stenshäll]] 2015–2015–2023
*[[Linda Zachrison]] 2023–
 
Se [[Backa Teater]]s sida för konstnärliga ledare där.
Rad 110 ⟶ 112:
*[[Eivin Dahlgren]]
*[[Fredrik Evers]]
*[[Ashkan Ghods]]
*[[Johan Gry]]
*[[Inger Hayman]]
*[[Maria Hedborg]]
*[[Ingvar Hirdwall]]
Rad 152 ⟶ 156:
 
===Tryckta källor===
* Engel, Ann Mari (1994). "Teater i Sverige". I Bohman, Stefan & Wahlund, Ingrid (red.). ''Scenens barn''. Stockholm: Nordiska museet i samarbete med Tjänstemannarörelsens arkiv och museum (TAM) och Svenska teaterförb. (STF). [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]] [http://libris.kb.se/bib/7603766 7603766]
*{{bokref |efternamn=Ek |förnamn=Sverker R |medförfattare=Ringby, Per |titel=Göteborgs stadsteater : en teaterbyggnad formad i en brytningstid |serie=Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 1 |år=1984 |utgivare=Göteborgs stadsteater |utgivningsort=Göteborg |libris=476015 }}
*{{bokref |titel=Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982 |serie=Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17 |år=1982 |utgivare=Göteborgs hembygdsförb |utgivningsort=Göteborg |libris=504662 }}
Rad 158 ⟶ 161:
*''Program vid AB Göteborgs Teaters Jubileumsföreställning : lördagen den 9 januari 1943'', [25 år : Några namn, data och siffror], föreställning : Peer Gynt s. 4ff
*Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
* [[Tomas Forser]] & [[Sven Åke Heed]]: ''Ny svensk teaterhistoria'' del 3, Hedemora 2007, {{ISBN|978-91-7844-741-1}}
* ''Teater i Göteborg 1910-1975", del 1, Stockholm 1978, {{ISBN|91-22-00184-0}}
 
==Vidare läsning==
Rad 168 ⟶ 173:
*{{bokref |efternamn=Johansson |förnamn=Birgitta |titel=Strider om estetik och politik vid Göteborgs stadsteater 1968.1998 |år=2004 |utgivare=Stockholms universitet |utgivningsort=Stockholm |libris=14675430 }}
*{{bokref |titel=Torsten Hammarén : teaterchef 1926-1950 |serie=Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 2 |år=1984 |utgivare=Göteborgs stadsteater |utgivningsort=Göteborg |libris=8207826 }}
*{{bokref |efternamn=Niklasson |förnamn=Olle |titel=Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg |år=2014 |utgivare=Tre böcker |utgivningsort=Göteborg |språk=swe |isbn=978-91-7029-752-6 |libris=16997623 |sid=70-72 }}
*{{bokref |efternamn=Vikström |förnamn=Eva |titel=Sverigespel : Kent Anderssons och Bengt Bratts dramatik 1967-71 mot bakgrund av samhälls- och teaterdebatten |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67631 |serie=Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 88 |år=1989 |utgivare=Univ |utgivningsort=Umeå |libris=13760701 }}
 
==Externa länkar==
*[http://www.stadsteatern.goteborg.se/ Göteborgs Stadsteater]
* Ur Tidning för Byggnadskonst 1934: [http://www.byggteknikforlaget.se/bilder/1934-/1934Goteborgs.pdf Göteborgs stadsteater]
 
{{Göteborg}}
Rad 178 ⟶ 183:
{{Göteborgs Stadshus AB}}
 
[[Kategori:Teaterinstitutioner och teatergrupper]]
[[Kategori:Teatrar i Göteborg]]
[[Kategori:Stadsteatrar i Sverige]]