Kondensationskärnor är mycket små partiklar i atmosfären som vattenånga kan kondensera på. Kondensationskärnorna utgör en förutsättning för bildning av molndroppar i naturen. En kondensationskärna har en diameter på cirka 0,1
Partikeltyp | Ungefärlig diameter ( |
Partiklar per cm3 | |
---|---|---|---|
Intervall | Typiskt värde | ||
Små kondensationskärnor (aitkenkärnor[2]) | < 0,4 | 1 000–10 000 | 1000 |
Stora kondensationskärnor | 0,4-2,0 | 1–1 000 | 100 |
Jättekondensationskärnor | > 2,0 | 0–10 | 1 |
Molndroppe | > 20 | 10–100 | 300 |
Om kondensationskärnor saknas måste vattenångan kylas under 0 °C innan molndroppar kan bildas.[källa behövs] Över fryspunkten måste ångan bli övermättad till cirka 400% innan vattendroppar kan bildas. Denna effekt utnyttjas i atomforskarnas Wilsonkammare.
Vissa kondensationskärnor är hygroskopiska och för dessa kan kondensation börja när den relativa luftfuktigheten är under 100%. De mest effektiva kondensationskärnorna är partiklar med diameter över 0,2
Tabell 2[3] nedan anger källorna till de vanligaste kondensationskärnorna.
Ursprung | Typ | Miljoner ton per år |
---|---|---|
Naturliga källor | Havsspray | 1000 |
Stoft från marken | 200 | |
Vulkaniskt stoft | 4 | |
Skogsbränder | 3 | |
Antropogena källor | Förbränning av fossila bränslen | 38 |
Jordbruket | 10 | |
Järn- och stålverk | 9 | |
Förbränning av trä | 8 | |
Övrig förbränning | 4 | |
Övrigt | 23 |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Ahrens (2009), sid 113
- ^ Namngivna efter John Aitken
- ^ Bogren, Gustavsson, Loman (1999), sid 56
Tryckta källor
redigera- Ahrens, C. Donald (2009) (på engelska). Meteorology today: an introduction to weather, climate, and the environment (9. ed.). Belmont, CA: Brooks/Cole, CengageLearning. Libris 10951752. ISBN 978-0-495-55573-5</cire>
- Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (1999). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb. och utök. utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris 8352874. ISBN 91-44-01264-0