(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Kyrkslätt – Wikipedia
Wikipedia

Kyrkslätt

kommun i landskapet Nyland i Finland

Kyrkslätt (finska: Kirkkonummi) är en kommun i landskapet Nyland i Finland. Kyrkslätt har cirka &&&&&&&&&&040433.&&&&&040 433 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&01017.&100001 017,01 km². Grannkommunerna är Esbo i öster och Sjundeå i väster samt Ingå i sydväst utanför Obbnäs på Porkalafjärden. I söder gränsar kommunen till Finska viken och i norr är Vichtis den närmaste grannen.

Kyrkslätts kommun
Kirkkonummen kunta (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Kyrkslätts centrum
Area 1 017,01 km² (2016-01-01)[1]
 - land 366,15 km²
 - vatten 650,86 km²
Folkmängd 40 433 (2021-12-31)[2]
 - män 19 979 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 20 103 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 110,43 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Virpi Sailas (vald)
 - Kommunfullm.
ordf. 		Anders Adlercreutz
 - Kommunstyr.
ordf. 		Timo Haapaniemi
Kommunkod 257
Geonames 649631
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
77,7 %
19,7 %
2,6 %
Läge 60°07′00″N 24°26′00″Ö / 60.11667°N 24.43333°Ö / 60.11667; 24.43333
Kyrkslätts kommuns läge
Kyrkslätts kommuns läge
Kyrkslätts kommuns läge
Webbplats: www.kyrkslatt.fi

Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. 78 procent av befolkningen har finska som modersmål och 20 procent svenska. Kyrkslätt är ursprungligen en svenskspråkig kommun (socken) men har med tiden förfinskats avsevärt; de flesta ortnamn har översatts till finska. Före den så kallade Porkalaparentesen då Sovjet innehade Porkala var så när som hela befolkningen svenskspråkig, men finskan är numera dominerande dels på grund av läget nära huvudstaden och inflyttningen efter återlämningen av området.

Kommunen har ett stort centrum med en kyrka, många affärer, bibliotek, pendeltågsstation och annan service.

Historia

redigera

Kyrkslätt nämndes i officiella handlingar år 1330, då heter orten "Kyrkioslaeth". Men det finns många fynd från stenåldern och flera hällbilder, framförallt vid kusten. Under århundraden var Kyrkslätt en relativt rik jordbruksbygd med bördig jord och betydande uppfödning av djur. Orten var känd som huvudstaden Helsingfors "kornbod". Fisket var också en viktig näring på grund av traktens många sjöar och närheten till kusten. Kyrkslätt drabbades sedan dels av det finska inbördeskriget 1917–1918, med stora massakrer, dels av fortsättningskriget 1941–1944.

År 1944 bestämdes det att Sovjetunionen skulle få arrendera Porkalaområdet av Finland. Två tredjedelar av Kyrkslätts kommuns yta ingick i detta område. Under tio dagar i september 1944 var Kyrkslättborna tvungna att packa med sig alla möbler, kläder med mera och sedan flytta till den finska sidan då området blev sovjetiskt. Det var bestämt att området skulle tillhöra Sovjetunionen i femtio år, till 1995, men redan tolv år senare fick Finland tillbaka området i samband med Chrustjovs "töväder". När Kyrkslättborna kom tillbaka var mycket förstört, gravstenar omkullvälta och åkrarna igenvuxna. En återuppbyggnadsprocess inleddes som tog större delen av 1950-talet och en stor del av 1960-talet i anspråk.

Under 1960-talet och 1970-talet blev Kyrkslätt en modern industriort med främst teknisk industri. Inflyttningen har varit mycket stor, i och med närheten till Helsingfors (drygt 30 km) samt goda kommunikationer.

Administrativ historik

redigera

1 januari 2000 överfördes ett område med 4 invånare till Sjundeå kommun.[3]

Geografi

redigera

I Kyrkslätt finns ungefär 900 öar.[4] De största av dessa är Medvastö, Ängeslandet, Räfsö, Ramsö, Linlo, Kyrkogårdsön, Träskön, Makilo och Hirsala. Några andra öar är: Gubbelandet, Kallbådan (skär med fyr, utanför Porkala), Karlhamn, Mickelskären (grupp av skär) och Salmen (holme). Kyrkslätt har 86 sjöar[4], bland dem Vitträsk, Humaljärvi, Björnträsk, Finnträsk, Palojärvi, Storträsk, Juusjärvi och Stora Lonoks. Kyrkslätts kust sträcker sig hela 145 km och havsområdet är 650 km². Tavastfjärden och Morsfjärden är fjärdar i Kyrkslätt.

Naturen

redigera

Kyrkslätt är en idyllisk havskommun med mycket sevärt. Man kan till exempel besöka Källvik friluftsområde i Porkala, och om man kommer med båt till Kyrkslätt kan man komma till Porkala Marin. På Linlo, Hila, kan man promenad på den vackra ön. Man kan besöka den Ryska begravningsplatsen eller också kan man handla i Gårdsboden, en gårdsbutik i vacker miljö i Estby. I Kyrkslätt finns det två fågeltorn för fågelskådare, ett i Saltfjärden och ett på Medvastö.

Byar

redigera

Aspsjö (fi. Haapajärvi), Abramsby, Bergstad, Biskopsböle, Bobäck (fi. Luoma), Bondarby, Båtvik, Böle, Danskarby (fi. Tanskarla), Domvik, Dåvits, Edis, Edö, Estby (fi. Eestinkylä), Evitskog, Finnby, Finnsbacka, Friggesby, Gesterby, Getberg (fi. Vuohimäki), Gillobacka (fi. Killinmäki), Grundträsk, Gumbacka, Gunnarsby, Gunnarskulla, Hila, Hilabäck, Hindersby (fi. Heikkilä), Hirsala, Honskby, Hullus, Häggesböle, Hällnäs, Ingels, Ingvalsby, Jolkby, Jorvas, Junckars (eller Junkars?), Järsö, Kalljärvi, Kantvik, Karuby, Kattholm, Kauhala, Knopps, Kolsarby (fi. Kolsari), Korkkulla, Koski, Kvarnby (fi. Myllykylä), Kvis, Kylmälä, Kärras, Lappböle (fi. Lapinkylä), Leivola, Leivosböle, Lill-Estby, Lill-Kantskog (eller Lillkanskog?), Loviselund, Långstrand, Masaby, Mattby, Medvastö, Munkkulla, Navala, Nägels, Näse, Obbnäs (fi. Upinniemi), Oitbacka (fi. Oitmäki), Petäjärvi (Anttila), Porkala (fi. Porkkala), Prästgårdsbacken (fi. Pappilanmäki) Rilax, Sarvvik, Sevals, Skinnars, Smedsby (fi. Sepänkylä), Smedsede, Smeds-Edö, Sperrings, Storkanskog (eller Storkansskog?), Storms, Strömsby, Stubbans, Stubbhagen, Sundsberg, Sävvalla, Tolls, Torsvik, Träskby, Veikkola, Vilhelmsberg, Vols, Vårnäs, Värby, Ytterkurk, Ådbäck, Ängvik, Österby, Överby, Överkurk.

Som bosättningsområden räknas Bro, Kusas (fi. Kuusala), Kyrkvalla, Lindal och Vecklax (fi. Veklahti). Det finns en egendom som heter Eriksgård.

Styre och politik

redigera

Mandatfördelning i Kyrkslätts kommun, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLKHPGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976613212181
6132128
4375,6
19805131112110
5131210
4375,1
1984312411139
3124139
4371,0
19883123111211
31231211
4367,9
199231261129
3126129
4369,3
199621142110112
211421012
4362,1
2000295310113
29531013
4356,1
20042126511114
12651114
5161,6
3021
20082873310216
87331016
5163,0
3021
20121875311115
87531115
5161,1
2625
201717114211213
71141113
5161,7
2427
20211585711212
58571212
5158,8
2823
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Pro Kirkkonummi, Pro Kyrkslätt yhteislista (5).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Kyrkslätt har två vänorter:[5]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

De största arbetsgivarna i kommunen är L M Ericsson, Danisco, Prysmian Cables and Systems, Varuboden-Osla, Johtamistaidon opisto och Gyproc.

Kommunikationer

redigera

Vägar

redigera

E18, Stamväg 51 och Ring III går genom Kyrkslätt.

Järnvägar

redigera

Kustbanan Åbo-Helsingfors går genom Kyrkslätt med fjärrtågstrafik från Kyrkslätts station. Pendeltågen stannar också i Masaby, Jorvas och Tolls.

Färdmedel

redigera

I Porkala Havsby finns det en bemannad gästhamn. Om man kommer med flyg till Helsingfors-Vanda flygplats är det 40 km till Kyrkslätt. Vid rubriken kommunikationer kan man se vilka vägar som går genom Kyrkslätt.

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kyrkslätts kommun 1975–2020[6]
ÅrFolkmängd
1975
  
15 769
1980
  
19 919
1985
  
23 255
1990
  
25 366
1995
  
27 316
2000
  
29 694
2005
  
33 581
2010
  
36 942
2015
  
38 649
2020
  
40 082
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

redigera
 
Andelen svenskspråkiga minskade avsevärt under 1900-talets senare hälft. Källa: https://issuu.com/folktinget/docs/fisve2012-rapport

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[7][8]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 40 722 100,0
Inhemska språk totalt 36 359 89,3
Finska 30 111 73,9
Svenska 6 239 15,3
Samiska 9 0,0
Främmande språk totalt 4 363 10,7
Estniska 1 150 2,8
Ryska 830 2,0
Albanska 347 0,9
Engelska 279 0,7
Arabiska 127 0,3
Tyska 114 0,3
Ukrainska 108 0,3
Tigrinska 101 0,2
Persiska 93 0,2
Spanska 84 0,2
Kinesiska 80 0,2
Kurdiska 74 0,2
Ungerska 71 0,2
Turkiska 63 0,2
Vietnamesiska 63 0,2
Thailändska 56 0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10 576 1,4
Språk med färre än 10 talare 147 0,4
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (73,9 %)
  Svenska (15,3 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (10,8 %)

Kultur

redigera

Museer

redigera
 
Ragvalds huvudbyggnad

Ragvalds museiområde är en traditionell bondgård vid gamla Kungsvägen. I gårdens huvudbyggnad finns många gamla föremål. De första uppgifterna om Ragvalds är från 1540-talet i Gustav Vasas jordeböcker. Den sista privata ägaren var Bertil Malmström (1900-1982). Efter hans död bildade man ett museum av gårdscentrumet. Museet drivs av Kyrkslätts kommun.

I Kyrkslätt finns också Alisgården som är ett hembygdsmuseum. Huvudbyggnaden på Alisgården är flyttad från Evitskog till Lappböle. Alisgården är en fortsättning på Tina hembygdsmuseum i Masaby som öppnade 1913 och upphörde då Porkalaområdet evakuerades 1944. Hembygdsmuseet drivs av Kyrkslätts hembygdsförening.

I Gesterby nära Kyrkslätt svenska skolor finns Gesterby museiområde. Där finns bl.a. en väderkvarn och gamla byggnader i rött med vita knutar.

Hvitträsk är ett arkitekturmuseum. Arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen planerade och lät bygga en gemensam ateljé och hem för sina familjer vid Vitträsk i början av 1900-talet. I detta ateljéhem som är byggt i nationalromantisk stil finns exempel på arkitekternas arbete såväl som deras färgstarka konstnärsliv.

I byggverktygsmuseet finns byggnadsarbetarnas traditionella verktyg. Museet ligger vid konferens- och utbildningscentret Siikaranta i Siikajärvi.

Bibliotek

redigera

I Kyrkslätt finns tre bibliotek. Huvudbiblioteket i Kyrkslätt centrum är stort och har mycket böcker. I Veikkola finns det ett gult trähus som är ett bibliotek. Det tredje biblioteket finns i Masaby.

Kyrkor

redigera
 
Aspsjö kyrka i norra Kyrkslätt, byggd 1822

Kyrkslätts kyrka, St. Mikaels kyrka, som är en medeltida gråstenskyrka mitt i centrum, utgör ett kännetecken för hela socknen. Glasmålningarna i kyrkan målades av konstnären Lennart Segerstråle inför socknens 600-årsjubileum år 1930. Kyrkan är omgiven av en kyrkogård med uråldriga gravvårdar. På området finns också den på 2000-talet etablerade urnlunden som är planerad av Bey Heng.

Aspsjö (fi:Haapajärvi) träkyrka är en hemkyrka för invånarna i de norra delarna av socknen. Kyrkan blev färdig 1823. Byborna byggde den med gemensamma krafter. Även största delen av kyrkans konstverk och takkronor är donerade av närområdets invånare. Vid begravningsplatsen i Aspsjö några kilometer söder om kyrkan finns ett begravningskapell, planerat av arkitekten Erich von Ungern-Stenberg. Det byggdes år 1948, då huvudkyrkan och dess begravningsplats var belägna på Porkala arrendeområde som hade överlåtits till Sovjetunionen.

Obbnäs havskapell är den första militärkyrka som byggts i det självständiga Finland. Kapellet, som invigdes år 1965, är planerat av arkitekten Mikko Heliövaara. Kapellets form ger ett intryck av fören på ett fartyg som skär genom vågorna. Havskapellet ligger på garnisonsområdet och man måste få separat tillstånd för att besöka den.

På lägercentret på Räfsö ligger St. Nikolaus kyrka som byggdes med gemensamma krafter. Den är en kåta, vars ursprungliga mening var att vara en grillkåta, men sen kom man på idén att göra det till ett kapell.

Masaby kyrka, Matteus kyrka är den första kyrka som byggts i Finland under 2000-talet. Kyrkan är planerad av arkitekten Erkki Pitkäranta. Konstverket ”Floden – Berget – Kristus” i kyrkan är gjort av konstnären Jan-Erik Andersson tillsammans med arkitekten.

Dialekt

redigera

Kyrkslättdialekten är en gammal döende dialekt. Smeden Hjalmar Tallberg (1902–1980) har skrivit ner flera roliga historier på "Körslättdialekt", sammanfattade i ett av Kyrkslätts hembygdsförening utgiven häfte "Tallbergs bästa". En del av berättelserna finns inlästa av Tallberg själv.[9]

Några av huvuddragen i "körslättdialektin" är:

  • hårt "k", d.v.s. ordet kyrka sägs inte [tsjyrka] utan [körkka]
  • som i många nyländska dialekter, blir i bestämd form singularis ändelsen -en antingen -n eller -in. Till exempel skogen → [skoogin], slätten → [slätn]
  • adjektiv får ofta ändelsen -er, till exempel snygg blir snygger [snyggär]
  • u → o, till exempel sku(lle) → [sko], nog → [no], kunde → [kond]
  • verb i imperfekt får ofta förkortad ändelse; -de → d, till exempel Jag hade ätit i köket → [Ja hadd eti i köki]
  • Inga/kort betoning på många ord, till exempel eetit → eti, konsonanter kan falla bort, till exempel fattig → fati
  • verb i presens saknar ofta ändelse, till exempel torka → [tårk]
  • efternamn som slutar på -berg blir [-bär]

Urval av körslättska ord:

  • utav → "åta"
  • sådana → "toko; tokoga"
  • ätit bra → "väletiger"
  • hemlagad → "himlagager"
  • annat → "anat"
  • full → "foller"
  • äldre → "eldär"
  • hördes → "hördist"
  • att → "ti"
  • papperspåse → "paperspåsa" (kort "å")
  • haft → "havi"
  • hört → "höri"

Utdrag ur en av H.Tallbergs berättelser: – Ja ha höri att mamma ha vari ti stan å köpi en litn bror åt dej. – Nääi, svara pojkin, no ä han himlagager.

Kända kyrkslättsbor

redigera

Se även

redigera
  • Kärrslett, estnisk byn grundad av svensktalande kyrkslättbor

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.1999. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2000:3". Helsingfors: Statistikcentralen. 2000. sid. 4 (5 i pdf:en). ISBN 951-727-729-6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158295/xvaksu_199900_2000_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  4. ^ [a b] Info om kommunen Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Vänorter Arkiverad 19 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023. 
  7. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  8. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  9. ^ "Hjalmars historier", sammanställd av Inga-Lill Ihrcke Arkiverad 14 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

redigera

Kartor över Kyrkslätt

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kyrkslätt&oldid=55775293”