Fjällbärande kräldjur eller fjällreptiler (Squamata) är en ordning i klassen kräldjur.
Fjällbärande kräldjur | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Underklass | Diapsider Diapsida |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Vetenskapligt namn | |
§ Squamata | |
Auktor | Oppel, 1811 |
Utbredning | |
Underordningar | |
Synonymer | |
Sauria Lacertilia[1] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
De fjällbärande kräldjuren utmärks genom att huden är försedd med ibland förbenade fjäll eller obetydligare sköldar. Kvadratbenet är rörligt och inte sammanväxt med skallen. Könsorganet är parigt och beläget bakom den tvärställda kloakspringan.
Denna djurgrupp, som först uppträder under juraperioden, omfattar de flesta nu levande kräldjur.
De fjällbärande reptilerna indelas i följande underordningar:
En alternativ indelning är[1]:
- Amphisbaenia
- Autarchoglossa
- Gekkota
- Iguania
- Serpentes
- Familj ej inordnad i ordning
Kladistisk indelning
redigeraNedanstående kladogram visar sammansättningen av de fjällbärande kräldjuren enligt kladistisk indelning.
Fjällbärande kräldjur (Squamata) ├─Iguania │ ├─Leguaner (Iguanidae) │ └─Acrodonta │ ├─Kameleonter (Chamaeleonidae) │ └─Agamer (Agamidae) └─Scleroglossa ├─Gekkota │ ├─Geckoödlor (Gekkonidae) │ └─Pygopodidae │ ?──Masködlor (Amphisbaenia) │ ?──Dibamidae │ ?──Ormar (Serpentes) └─Autarchoglossa ├─Scincomorpha │ ├─Lacertoidea │ │ ├─Xantusiidae │ │ └─Lacertiformes │ │ ├─Egentliga ödlor (Lacertidae) │ │ └─Teiioidea │ │ ├─Tejuödlor (Teiidae) │ │ └─Gymnophthalmidae │ └─Scincoidea │ ├─Skinkar (Scincidae) │ └─Cordyliformes │ ├─Gördelsvansar (Cordylidae) │ └─Gerrhosauridae └─Anguimorpha ├─Kopparödlor (Anguidae) ├─Xenosaurer (Xenosauridae) └─Varanoidea ├─Varaner (Varanidae) └─Giftödlor (Helodermatidae)
Källor
redigera- Kräldjur i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ [a b] ITIS - Squamata Arkiverad 22 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine.