Visa källa för Istanbul

{{För|den svenska filmen med samma namn från 1989|Istanbul (film)}}
{{Geobox|Settlement
<!-- *** Mallhuvud *** -->
| name                  = Istanbul
| native_name           = İstanbul
| other_name1            =
| category              = Stad
<!-- *** Namn **** -->
| etymology             =
| official_name         =
| motto                 =
| nickname              =
<!-- *** Bild *** -->
| image=Istanbul collage 5555.jpg
| image_caption= Istanbul
| imagesize = 300px
<!-- *** Symboler *** -->
| flag                  =
| symbol                =
<!-- *** Länder, regioner m m *** -->
| country               = Turkiet
| country_flag          = true
| state                 = [[Istanbul (provins)|Istanbul]] | state_type = Provins
| region                = | region_type =
| district              = | district_type =
| municipality          = | municipality_type =
<!-- *** Delar, objekt inom området *** -->
| part                  =
| landmark              =
| river                 =
<!-- *** Läge *** -->
| location              =
| elevation             = 100
| lat_d                 = 41| lat_m = 0| lat_s = | lat_NS = N
| long_d                = 29| long_m = 0| long_s = | long_EW = E
| highest               =
| highest_elevation     =
| lowest                =
| lowest_elevation      =
<!-- *** Dimensioner *** -->
| length                = | length_orientation =
| width                 = | width_orientation =
| area                  =
| area_land             =
| area_water            =
| area_urban            =
| area_metro            =
| area_municipal        = 5343.02 | area_municipal_note = <ref name="IBBautharea"> [http://www.ibb.gov.tr/en-US/Organization/AuthorityArea/Pages/AnaSayfa.aspx Istanbul Metropolitan Municipality; Authority Area] Läst 29 januari 2010. {{Wayback|url=http://www.ibb.gov.tr/en-US/Organization/AuthorityArea/Pages/AnaSayfa.aspx |date=20100228180231 }}</ref>
<!-- *** Befolkning *** -->
| population            = | population_date =
| population_urban      =
| population_metro      =
| population_municipal  = 13854740 | population_municipal_date = 31 december 2012 | population_municipal_note = <ref name="ADNKS"> [http://tuikapp.tuik.gov.tr/adnksdagitapp/adnks.zul Türkiye istatistik Kurumu; Adrese Dayalı Nüfus Kayıt Sistemi, Nüfus Sayımı Sonuçları] {{Wayback|url=http://tuikapp.tuik.gov.tr/adnksdagitapp/adnks.zul |date=20150920154607 }} Adressbaserat folkbokföringssystem. Läst 23 november 2013.{{Död länk|datum=2016-12}}</ref>
| population_density    =
| population_urban_density =
| population_metro_density = 
| population_municipal_density = auto
<!-- *** Historia och administration *** -->
| established           =
| date                  =
| government            =
| government_location   = | government_region = | government_state =
| mayor                 = [[Ekrem Imamoglu]] ([[Republikanska folkpartiet|CHP]])
| mayor_party           =
| leader                =
<!-- *** Koder ***  -->
| timezone              = | utc_offset = +3
| timezone_DST          = | utc_offset_DST =
| postal_code           =
| area_code             =
| code                  =
<!-- *** Fria fält *** -->
| free                  = | free_type =
| free1                 = | free1_type = 
<!-- *** Kartor *** -->
| map                   = İstanbul in Turkey.svg
| map_caption           = Istanbuls läge i Turkiet.
| map_locator_x         =
| map_locator_y         =
<!-- *** Webbplatser *** -->
| website               = [https://www.ibb.istanbul/en İstanbul Büyükşehir Belediyesi]
<!-- *** Fotnoter *** -->
| footnotes             =
}}
[[Fil:Istanbul_panorama_(16293921746).jpg|miniatyr|264x264px|Vy åt öst över Istanbul med [[Gyllene hornet]] i förgrunden sett från [[Eyüp]], nordväst om centrum.]]
'''Istanbul''' ({{lang-la|Constantinopolis}}) ({{lang-tr|İstanbul}}, {{lang-el|Κωνσταντινούπολις}} ''Konstantinoúpolis'', äldre [[svenska]] namn: ''[[Miklagård]] samt [[Konstantinopel]]'') är [[Turkiet]]s största stad och är belägen vid [[Bosporen]] och [[Marmarasjön]] på gränsen mellan [[Europa]] och [[Asien]]. Istanbuls storstadskommun (''İstanbul Büyükşehir Belediyesi'') täcker numera hela [[Istanbul (provins)|Istanbuls provins]] och är efter en administrativ omorganisation 2008 indelad i 39 distrikt.<ref name="IBBhist"> [http://www.ibb.gov.tr/en-US/Organization/MunicipalHistory/Pages/AnaSayfa.aspx Istanbul Metropolitan Municipality; History of Local Governance in Istanbul] Läst 29 januari 2010.</ref> Folkmängden uppgick till 13,8 miljoner invånare i slutet av 2012 på en yta av 5&nbsp;343 kvadratkilometer. Av dessa bodde cirka 60 procent på den europeiska sidan och 40 procent på den asiatiska sidan.<ref name="ADNKS" />

Istanbul är Turkiets kulturella och ekonomiska centrum, trots att [[Ankara]] är huvudstaden. Staden var [[europeisk kulturhuvudstad]] [[2010]] tillsammans med städerna [[Pécs]] och [[Ruhrområdet]].

Istanbul grundades av greker på [[600-talet f.Kr.]] som ''[[Byzantion]]''; såsom [[Nova Roma]] eller [[Konstantinopel]] var den senare huvudstaden i [[Romarriket]] och [[Bysantinska riket]] (Östrom) från 330 fram till 1453, då den blev [[Osmanska riket]]s huvudstad. Då [[Republiken Turkiet]] utropades år [[1923]] blev landets huvudstad [[Ankara]]. Namnet Istanbul blev officiellt år 1926.<ref>{{webbref|url=http://www.ne.se/lang/istanbul|titel=Istanbul|verk=Nationalencyklopedin}}</ref>

Istanbul har förbindelse med [[järnväg]] västerut mot Europa samt till Ankara och vidare österut i Turkiet. Numera är staden omgiven av [[motorväg]]ar som leder såväl till den bulgariska gränsen som till Ankara. Broarna över Bosporen är motorvägsbroar.

== Etymologi ==
Namnet har sagts härledas till [[grekiska]]ns {{Lang|el|εις την πόλιν}} (''eis ten pólin'') ’i staden’, som sades ha missförståtts som stadsnamnet. En annan vanlig förklaring är att ''İstanbul'' helt enkelt är en [[turkiska|turkisk]] förvrängning av ''Konstantinopolis'', där ''-stan-'' och ''-pol-'' förenats med ''i'' som en del av den turkiska vokalbindningen. 

== Stadsbild ==
Staden kan delas in i tre delar: den gamla staden på halvön mellan [[Gyllene hornet]] och [[Marmarasjön]] ([[Eminönü]], [[Sultanahmet]], [[Seraljudden]]), den något yngre delen norr om Gyllene hornet ([[Galata]], [[Beyoğlu]]) och den asiatiska delen på andra sidan [[Bosporen]] ([[Üsküdar]], [[Kadıköy]]). Den asiatiska och den europeiska delen av staden sammanbinds av tre broar, [[15 juli martyrernas bro]], invigd 1973, [[Fatih Sultan Mehmet-bron]], invigd 1988 och [[Yavuz Sultan Selim-bron]], invigd 2016.

Storstadskommunen omfattar idag hela provinsen Istanbul, varav cirka 60 procent av befolkningen bor på den europeiska sidan. Endast ett par procent av befolkningen inom stads- och provinsgränsen bor utanför själva centralorten. Istanbuls sammanhängande bebyggelse omfattar i huvudsak storstadskommunens södra delar längs kusten mot Marmarasjön och längs båda sidorna av Bosporen. Även området runt [[Gebze]] i den i öster angränsande provinsen [[Kocaeli (provins)|Kocaeli]] hänger i dag bebyggelsemässigt samman med Istanbulområdet.

Istanbul är en mycket vital och ekonomiskt viktig stad. Dess viktigaste näring är handel, men där finns också omkring en tredjedel av Turkiets totala industri, främst tillverkning av [[textilier]], [[läder]], [[tobak]] och verkstadsprodukter. Istanbul är även det främsta lärdomscentret i landet med fem universitet, en teknisk högskola och andra inrättningar med ett flertal museer. Staden har en livlig hamn med omfattande sjöfart och välfungerande färjetrafik uppför Bosporen och till öarna i och städerna runt Marmarasjön.

Staden är också känd för sin gamla, välbevarade och mycket aktiva [[basar]], som ligger i den gamla stadens mitt och den egyptiska kryddbasaren, som ligger vid den första Bosporenbrons fäste.

== Administrativ indelning ==
Istanbuls storstadskommun, som i dag är synonymt med provinsen Istanbul, omfattar 39 distrikt enligt den senaste administrativa omorganisationen som genomfördes den 6 mars 2008.<ref name="IBBhist" />

;Distrikt på den asiatiska sidan
[[Kızıl Adalar|Adalar]], [[Ataşehir]], [[Beykoz]], [[Çekmeköy]], [[Güngören]], [[Kadıköy]], [[Kartal, Istanbul|Kartal]], [[Pendik]], [[Şile]], [[Sultanbeyli]], [[Tuzla, Istanbul|Tuzla]], [[Ümraniye]], [[Üsküdar]], [[Maltepe]], [[Sancaktepe]]

;Distrikt på den europeiska sidan
[[Arnavutköy]], [[Avcılar]], [[Bağcılar]], [[Bahçelievler]], [[Bakırköy]], [[Başakşehir]], [[Bayrampaşa]], [[Beşiktaş]], [[Beylikdüzü]], [[Beyoğlu]], [[Büyükçekmece]], [[Çatalca]], [[Esenler]], [[Esenyurt]], [[Eyüp]], [[Fatih]], [[Gaziosmanpaşa]], [[Kağıthane]], [[Küçükçekmece]], [[Sarıyer]], [[Silivri]], [[Şişli]], [[Sultangazi]], [[Zeytinburnu]]

== Historia ==
{{huvudartikel|Byzantion|Konstantinopel}}
Vid utgrävningar i slutet av 2008 för järnvägstunneln [[Marmaray]] upptäcktes gravar och boplatser från [[yngre stenåldern]], som daterats till mellan [[6400 f.Kr.|6400]] och [[5800 f.Kr.]] På 1950- och 1960-talen påträffades lämningar från yngre stenåldern i två förorter, vilket var de första fynden från den epoken i stadens historiska kärna.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7820924.stm Istanbul's ancient past unearthed], BBC News, 10 januari 2009.</ref>

=== Antikens Byzantion ===
[[Fil:Byzantinischer Mosaizist um 1000 002.jpg|miniatyr|stående|Konstantin den store på en mosaik från 1000-talet i Hagia Sofia.]]
På platsen för Istanbul grundlades år [[667 f.Kr.]] staden [[Byzantion]] (eller ''Bysans'') av grekiska bosättare från [[Megara (stad)|Megara]].<ref name="SvUpp">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 14 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=122-23}}</ref> Sedan den romerske kejsaren [[Septimius Severus]] år 196 e.Kr. straffat staden för att den tog en av hans medkejsares parti genom att låta riva ner dess murar och föra plogen över dess område förde den en tynande tillvaro. [[Konstantin den store]] insåg emellertid platsens strategiska betydelse och omskapade efter sin seger över [[Licinius]] Byzantion till en präktig, rik och befäst residensstad, ''Nova Roma'' ("Nya Rom"), som han själv ville att den skulle kallas. Eftervärlden kom dock att kalla den [[Konstantinopel]] efter honom. Praktbyggnader som kejsarpalatset och [[Hippodromen i Konstantinopel|hippodromen]] uppfördes, kyrkor ersatte de nedrivna templen, konstverk och dyrbarheter ditfördes från hela romerska riket, och stora privilegier lockade dit nya invånare.<ref name="NF843">{{runeberg.org|nfbn|0454.html Konstantinopel, sp. 843}}</ref>

=== Bysantinsk tid ===
När det [[romerska riket]] föll samman förblev Konstantinopel ett kulturcentrum och huvudstad i det [[bysantinska riket]] (Östrom).<ref name="SvUpp"/> Staden fortsatte att växa så att den växte ur sina gamla befästningar. Detta i förening med [[hunnerna]]s och [[goterna]]s anfall gjorde det nödvändigt med större och starkare befästningar. Byggandet av den så kallade [[Konstantinopels murar|theodosianska muren]] avslutades 413 av pretorianprefekten Anthemius, som var riksföreståndare under [[Theodosius II]]:s minderårighet. Den förstördes genom jordbävning, men uppfördes åter som dubbelmur år 447.<ref name="NF843"/>

Sin glansperiod fick Konstantinopel under kejsar [[Justinianus I]], sedan det ryktbara [[Nikaupproret]] den 13–20 januari 532 lagt en stor del av staden i aska.<ref name="NF843"/> Upproret kostade omkring 30&nbsp;000 människor livet, och den följande tiden var fylld av stridigheter mellan anhängare av olika religiösa samfund. Ett flertal kyrkomöten hölls i Konstantinopel för att bilägga dessa strider. Justinianus regering 527–565 medförde en mängd nya byggnadsverk,<ref name="SvUpp"/> bland annat [[Hagia Sofia]] och 25 andra, mindre kyrkor, samt ett praktfullt palats, nu spårlöst försvunnet.<ref name="NF843-844">{{runeberg.org|nfbn|0454.html Konstantinopel, sp. 843–844}}</ref>

Under 600-talet utsattes staden för flera angrepp. År 616 och 626 anföll [[perser]]na, och år 626 nomadiska folk norrifrån. Ännu farligare var dock de arabiska angreppen 675, då kalifen [[Muawiya I]] utan resultat försökte inta staden, och 717–718. År 906 och 941 kom angrepp från [[Kievriket]] under furstarna [[Oleg av Kiev|Oleg]] och [[Igor I|Igor]]. Försvaret förstärktes dock,<ref name="NF844">{{runeberg.org|nfbn|0454.html Konstantinopel, sp. 844}}</ref> och från 800-talet började utländska trupper tas i tjänst, bland annat nordbor som kallades "väringar". I Norden kallades staden för ”[[Miklagård]]”.<ref name="SvUpp"/> Trots anfallen utifrån fortsatte byggnadsverksamheten. Kejsar [[Herakleios]] (610–641) anlade i Konstantinopels norra del, utanför stadsmurarna, det så kallade [[Blachernai]]palatset, av vilket grundmurarna ännu finns i behåll.<ref name="NF844"/>

De italienska handelsrepublikernas ökade ekonomiska intressen och därvid uppkomna stridigheter resulterade i det så kallade [[Fjärde korståget|latinska korståget]] mot staden,<ref name="SvUpp"/> och den 12–13 april 1204 intogs staden av [[Konrad av Monferrato]] och hans latinska korsriddare och plundrades under tre dagar. Många praktfulla byggnader förstördes och dyrbara konstverk bortfördes. Korsfararna satte in en latinsk kejsare i staden, men det latinska kejsardömet föll 1261 och den bysantinska kejsaren kom åter att ha makten över staden. Vid 1200-talets slut stördes åter lugnet i Konstantinopel, denna gång av [[Republiken Venedig|venetianarnas]] anfall mot [[Republiken Genua|genueserna]] i [[Galata]].<ref name="NF844"/>

=== Osmansk tid ===
Vid början av 1300-talet började det [[osmanska riket]] att utgöra ett allt större hot mot Konstantinopels säkerhet, och i mitten av århundradet erövrade osmanerna större delen av de bysantinska områdena i Europa. Från 1396 ansatte sultanen [[Beyazit I]] staden, men han var år 1401 tvungen att bryta upp på grund av [[Timur Lenk]]s uppträdande i Mindre Asien.<ref name="SvUpp"/><ref name="NF844"/> Timur höll turkarna upptagna för en tid, men 1422 anföll de på nytt Konstantinopel, och staden var ytterst nära att falla i [[Murad II]]:s händer. Efter många krig föll staden slutligen år [[1453]] för osmanernas invasion och blev huvudstad i [[Osmanska riket]] (se [[slaget om Konstantinopel]]).<ref name="SvUpp"/>

I samband med [[Grekiska frihetskriget|grekernas frihetskamp]] och upproret på [[Peloponnesos]] 1821 tog turkarna i Konstantinopel en gruvlig hämnd på den grekiska delen av befolkningen, och liknande [[pogrom]]er har förekommit även senare (1895, 1915). Staden har också härjats av omfattande bränder (1714, 1755, 1808 och speciellt 1826). 1915 brann halva [[Höga porten]], med viktiga statsarkiv, ner.<ref name="SNL">{{webbref|url=http://snl.no/Istanbul|titel=Istanbul|verk=Store norske leksikon|hämtdatum=23 oktober 2012}}</ref>

=== Istanbul i republiken Turkiet ===
[[Fil:Haliç Tersaneleri Mars 2013 03.jpg|miniatyr|Istanbul och den norra stranden av [[Gyllene hornet]].]]
1918–1923 var Konstantinopel ockuperat av [[ententen|ententemakterna]], men vid [[Lausannefreden]] erkändes staden som turkisk och de främmande trupperna drog sig ut. Då sultanatet upphävdes 1922 flydde sultan [[Mehmet VI]] från staden, och året därpå blev [[Ankara]] den nya republiken [[Turkiet]]s huvudstad.<ref name="SNL"/> Staden fick officiellt namnet Istanbul år [[1926]]. Den nutida staden omfattar inte bara Konstantinopel utan även de antika städerna [[Chrysopolis]] ([[Üsküdar]]) och [[Chalkedon]] ([[Kadıköy]]).

Den [[6 september]] [[1955]] skakades staden av [[Istanbulpogromen]], som inte bara skördade mänskliga offer, utan även ledde till stor förstörelse av kyrkliga egendomar.

== Sevärdheter ==
[[Fil:Hagia Sophia Mars 2013.jpg|miniatyr|[[Hagia Sofia]].]]
Istanbul har många kända historiska monument och de historiska områdena i staden är av [[Unesco]] förklarade [[världsarv]]. Rester finns av den [[Hippodromen i Konstantinopel|konstantinopolitanska hippodromen]], en [[hippodrom]] som [[Konstantin den store]] anlade för att efterlikna [[Rom]]. [[Kyrka]]n [[Hagia Eirene]] från år [[360]] var platsen för det fjärde [[ekumenisk]]a [[koncilium|konciliet]] och den konstantinopolitanska [[Patriark (kyrkligt ämbete)|patriark]]ens ursprungliga säte. Största sevärdheten är [[Hagia Sofia]], en kyrka byggd av kejsar [[Justinianus I]] invigd år [[527]] och rankad som ett av de största arkitektoniska mästerverken. Kyrkan var centralhelgedomen för de ortodoxa kyrkorna och platsen där bland annat [[Stora schismen 1054|schismen mellan katolska och ortodoxa kyrkan]] befästes genom en [[bannbulla]] år 1054. Under det muslimska styret gjordes den om till [[moské]].

Andra sevärdheter är [[sultan]]ens palats, [[Topkapipalatset|Topkapi]], de många moskéerna (''camii''), varav de mest kända är [[Süleymaniyemoskén]], [[Blå moskén, Istanbul|Blå moskén]] (''Sultan Ahmet Camii''), [[Beyazitmoskén]], och [[Nya moskén]] (''Yeni camii''), samt [[Yerebatan Saray|Yerebatan sarayi]] som är en underjordisk vattenreservoar från 500-talet och Kariye Camii från 1100–1300-talen, känd för sina välbevarade mosaiker.

I Istanbul finns också [[Sverige]]s äldsta diplomatiska beskickning som upprättades redan på [[1700-talet]] då Sverige och det Osmanska riket hade en militärpakt för att skydda kung [[Karl XII]] mot [[Ryssland]]. [[Ambassad]]en flyttades 1927 till Ankara, och fastigheten ”[[Svenska Palatset i Istanbul]]” rymmer istället det svenska generalkonsulatet och [[Svenska forskningsinstitutet i Istanbul]]. Den ursprungliga byggnaden har under historiens gång eldhärjats vid flera tillfällen och brann slutligen ner till grunden 1818. Det nuvarande svenska palatset invigdes 1870. Svenska palatset förvaltas av [[Statens Fastighetsverk]]. Under 2009 utfördes förstärkningsarbeten för att byggnaden ska klara av de jordbävningar som förekommer i regionen.

I staden finns olympiastadion [[Atatürk Olimpiyat Stadyumu|Atatürk]], som var värd för finalen i [[UEFA Champions League]] 2005.
== Klimat ==
[[Fil:Istanbul and Bosporus big.jpg|miniatyr|Istanbul och [[Bosporen]] med [[Svarta havet]] i norr och [[Marmarasjön]] i syd.]]
[[Fil:Bombardier Flexity Istanbul.jpg|miniatyr|Moderna [[spårvagn]]ar typ A32 i Istanbul.]]
Klimatet i Istanbul är [[kustklimat]] med varma, något torra somrar och kyliga, nederbördsrika vintrar. Regnigaste månaden är december med omkring 124 millimeter regn och den torraste månaden juni med bara 34 millimeter regn. Den totala nederbördsmängden i staden är 844 millimeter per år.<ref name="Meteor.gov.tr">{{webbref|url=http://www.meteor.gov.tr/veridegerlendirme/yillik-toplam-yagis-verileri.aspx?m=ISTANBUL |titel=Yıllık Toplam Yağış Verileri - İstanbul |hämtdatum=25 juni 2010 |verk=Meteor.gov.tr |utgivare=Meteor.gov.tr |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130331072105/http://www.meteor.gov.tr/veridegerlendirme/yillik-toplam-yagis-verileri.aspx?m=ISTANBUL |arkivdatum=31 mars 2013 }}</ref> Snö förekommer bara mellan 1 och 2 veckor per år. Staden har hög [[luftfuktighet]], vilket gör att luften kan kännas varmare eller kallare än motsvarande lufttemperaturer vid lägre fuktighet för personer som är vana vid lägre luftfuktighet. Dessutom är det oftast blåsigt i staden, som har [[medelvind]]en 17 kilometer i timmen (4,7 meter per sekund).

Uppmätta normala temperaturer och normalnederbörd i Istanbul:<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/014/c00047.htm |titel=World Weather Information Service |hämtdatum=3 februari 2009 |verk=worldweather.org |utgivare=World Weather}}</ref><ref name="Meteor.gov.tr"/>
{{Klimattabell|
 |hmjan=8.7 
 |hmfeb=9.1 
 |hmmar=11.2 
 |hmapr=16.5 
 |hmmaj=21.4 
 |hmjun=26.0 
 |hmjul=28.4 
 |hmaug=28.5 
 |hmsep=25.0 
 |hmokt=20.1 
 |hmnov=15.3 
 |hmdec=11.1 
 |lmjan=2.9 
 |lmfeb=2.8 
 |lmmar=3.9 
 |lmapr=7.7 
 |lmmaj=12.0 
 |lmjun=16.0 
 |lmjul=18.5 
 |lmaug=18.7 
 |lmsep=15.5 
 |lmokt=12.0 
 |lmnov=8.5 
 |lmdec=5.3
 |nbjan=98.4 
 |nbfeb=80.2 
 |nbmar=69.9
 |nbapr=45.8
 |nbmaj=36.1
 |nbjun=34.0
 |nbjul=38.8
 |nbaug=47.8
 |nbsep=61.4 
 |nbokt=96.9
 |nbnov=110.7 
 |nbdec=123.9
}}
Tabellen visar genomsnittliga värden från perioden mellan 1970 och 2009.

== Turism ==
Istanbul besöks av mängder med [[turist]]er varje år. År 2019 hade staden 14,9&nbsp;miljoner utländska besökare.<ref>[https://istanbul.ktb.gov.tr/Eklenti/68945,aralik-2019-turizm-istatistikleri-istanbulpdf.pdf İstanbul Turizm İstatistikleri Raporu: Aralık - 2019] İstanbul İl Kültür ve Turizm Müdürlüğü. Läst 16 januari 2021.</ref>

== Se även ==
*[[Konstantinopels murar]]

==Referenser==
<references/>

== Externa länkar ==
*[https://web.archive.org/web/20061222171620/http://english.istanbul.gov.tr/ Istanbuls guvernörs officiella webbplats] (turkiska, engelska)
*{{commonscat}}

{{Världsarv i Turkiet}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Istanbul| ]]
[[Kategori:Historiska huvudstäder]]
[[Kategori:Orter i Turkiet]]
[[Kategori:Världsarv i Turkiet]]
[[Kategori:Världsarv inskrivna 1985]]
[[Kategori:Europas kulturhuvudstäder]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]