Kopiator: Skillnad mellan sidversioner
Dexbot (Diskussion | Bidrag) m Bot: Removing Link GA template |
Matanb (Diskussion | Bidrag) källor samt byte av mall Märke: 2017-källredigering |
||
| (9 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Fler källor|datum=2020-05}} |
|||
[[Fil:Photocopying kserokopiarka.jpg|thumb|Kopiator.]] |
[[Fil:Photocopying kserokopiarka.jpg|thumb|Kopiator.]] |
||
En '''kopiator''' (även kallad kopieringsmaskin eller |
En '''kopiator''' (även kallad kopieringsmaskin, kopieringsapparat eller fotokopiator) är en [[kontor]]smaskin som framställer papperskopior av dokument<ref>{{Webbref|titel=kopiator - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kopiator|verk=www.ne.se|hämtdatum=2020-05-27}}{{inloggning krävs}}</ref> och andra visuella bilder. Ej att förväxla med den tidigare kopieringstekniken kallad photostat eller [[fotostatkopiering|fotostat]]. |
||
Den första kopiatorn såg dagens ljus den [[22 oktober]] [[1938]] i [[Astoria, Queens|Astoria]]. I varje fall står det "10-22-38 Astoria" på världens första elektroniska fotokopiakopia. Patentinnehavare hette Chester F Carlson. Han sökte efter ett företag som |
Den första kopiatorn såg dagens ljus den [[22 oktober]] [[1938]] i [[Astoria, Queens|Astoria]]. I varje fall står det "10-22-38 Astoria" på världens första elektroniska fotokopiakopia. Patentinnehavare hette Chester F Carlson. Han sökte efter ett företag som kunde tänka sig att vidareutveckla hans idé. Haloid, ett företag som gjorde fotopapper var intresserade. Någonstans på vägen bytte Haloid namn och blev [[Xerox]]. I den engelskspråkiga världen är "a xerox" synonymt med en kopia. |
||
kunde tänka sig att vidareutveckla hans idé. Haloid, ett företag som gjorde fotopapper var intresserade. Någonstans på vägen bytte Haloid namn och blev [[Xerox]]. I den engelskspråkiga världen är "a xerox" synonymt med en kopia. |
|||
Idag finns ett antal huvudaktörer, de flesta japanska företag. En egenhet som finns i branschen är att genom uppköp kan samma maskin finnas under fler olika handelsnamn. Ett exempel är kopiatortillverkaren Ricoh som säljer under namn som Ricoh, Nashuatec, Savin, Gestetner, Lanier och Rex-Rotary. |
Idag finns ett antal huvudaktörer, de flesta japanska företag. En egenhet som finns i branschen är att genom uppköp kan samma maskin finnas under fler olika handelsnamn. Ett exempel är kopiatortillverkaren Ricoh som säljer under namn som Ricoh, Nashuatec, Savin, Gestetner, Lanier och Rex-Rotary. |
||
I början av [[2000-talet (decennium)|2000-talet]] blev kopiatorer med [[digital teknik]] alltmer vanliga, där kopiatorn huvudsakligen består av en integrerad [[bildläsare]] och [[skrivare]], en så kallad multifunktionsskrivare. En kopiator alstrar små mängder [[ozon]]. |
I början av [[2000-talet (decennium)|2000-talet]] blev kopiatorer med [[digital teknik]] alltmer vanliga, där kopiatorn huvudsakligen består av en integrerad [[bildläsare]] och [[skrivare]], en så kallad multifunktionsskrivare. En kopiator alstrar små mängder [[ozon]]. |
||
Ordet "kopiator" är belagt i svenska språket sedan 1973.<ref>{{Webbref|titel=kopiator {{!}} SO {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/so/|hämtdatum=2020-05-27|språk=sv-SE}}</ref> |
|||
== Se även == |
== Se även == |
||
| Rad 15: | Rad 17: | ||
* [[Stencilapparat]] |
* [[Stencilapparat]] |
||
== Referenser == |
|||
| ⚫ | |||
<references/> |
|||
| ⚫ | |||
[[Kategori:Kontorsvaror]] |
[[Kategori:Kontorsvaror]] |
||
Nuvarande version från 27 maj 2020 kl. 09.57
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En kopiator (även kallad kopieringsmaskin, kopieringsapparat eller fotokopiator) är en kontorsmaskin som framställer papperskopior av dokument[1] och andra visuella bilder. Ej att förväxla med den tidigare kopieringstekniken kallad photostat eller fotostat.
Den första kopiatorn såg dagens ljus den 22 oktober 1938 i Astoria. I varje fall står det "10-22-38 Astoria" på världens första elektroniska fotokopiakopia. Patentinnehavare hette Chester F Carlson. Han sökte efter ett företag som kunde tänka sig att vidareutveckla hans idé. Haloid, ett företag som gjorde fotopapper var intresserade. Någonstans på vägen bytte Haloid namn och blev Xerox. I den engelskspråkiga världen är "a xerox" synonymt med en kopia.
Idag finns ett antal huvudaktörer, de flesta japanska företag. En egenhet som finns i branschen är att genom uppköp kan samma maskin finnas under fler olika handelsnamn. Ett exempel är kopiatortillverkaren Ricoh som säljer under namn som Ricoh, Nashuatec, Savin, Gestetner, Lanier och Rex-Rotary.
I början av 2000-talet blev kopiatorer med digital teknik alltmer vanliga, där kopiatorn huvudsakligen består av en integrerad bildläsare och skrivare, en så kallad multifunktionsskrivare. En kopiator alstrar små mängder ozon.
Ordet "kopiator" är belagt i svenska språket sedan 1973.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”kopiator - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kopiator. Läst 27 maj 2020. [inloggning kan krävas]
- ^ ”kopiator | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 27 maj 2020.