(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Azararäv: Skillnad mellan sidversioner – Wikipedia Hoppa till innehållet

Azararäv: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m r2.7.2) (robot Ändrar: en:Pampas fox
Nordelch (Diskussion | Bidrag)
uppdatera IUCN-mall
(33 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
| name = Azararäv
| name = Azararäv
| status = lc
| status = lc
| status_ref = <ref name=IUCN/>
| status_ref = <ref>[http://www.iucnredlist.org/search/details.php/6928/all ''Pseudalopex gymnocercus''] på [[IUCN]]:s rödlista, version 11 maj 2006</ref>
| image = Graxaim-do-mato.jpg
| image = Graxaim-do-mato.jpg
| image_caption =
| image_caption =
| range_map = Pseudalopex gymnocercus range map.png
| range_map_caption = Utbredningsområde (grön)
| image2 =
| image2_caption =
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| domain = Eukaryota
Rad 19: Rad 23:
| familia_sv = [[Hunddjur]]
| familia_sv = [[Hunddjur]]
| familia = Canidae
| familia = Canidae
| genus_sv =
| genus = [[Pseudalopex]]
| genus = [[Lycalopex]]
| species_sv = '''Azararäv'''
| species_sv = '''Azararäv'''
| species = P. gymnocercus
| species = L. gymnocercus
| taxon = Pseudalopex gymnocercus
| taxon = Lycalopex gymnocercus
| taxon_authority = [[Gotthelf Fischer von Waldheim|Fischer von Waldheim]], 1814
| taxon_authority = [[Gotthelf Fischer von Waldheim|Fischer von Waldheim]], 1814
| range_map = Pseudalopex gymnocercus range map.png
| synonyms = * ''Pseudalopex gymnocercus''
* ''Lycalopex culpaeus gymnocercus''
| range_map_caption = Utbredningsområde (grön)
}}
}}
'''Azararäv''' (''Pseudalopex gymnocercus'') är ett [[rovdjur]] i familjen [[hunddjur]] (Canidae). Enligt vissa biologer är djuret ingen självständig [[art]] utan en underart till [[Magellanräv]].
'''Azararäv''' eller '''paraguayansk räv'''<ref name="EU"/> (''Lycalopex gymnocercus'') är ett [[rovdjur]] i familjen [[hunddjur]] (Canidae). Vissa auktoriteter behandlar den dock inte som en självständig [[art]] utan som en [[underart]] till [[Magellanräv]] (''Lycalopex culpaeus''). Azararäven är en allätare som förekommer på Sydamerikas grässtäpper och livnär sig främst av [[ryggradsdjur]] och växtdelar.


== Utseende ==
Kroppens längd ligger vid 65 centimeter, mankhöjden vid 40 centimeter och vikten mellan 4 och 6,5 kilogram. Pälsens färg är gråaktig.


Azararäven har en längd på 54-74 centimeter, och hanarna är i genomsnitt något större än honorna. [[Mankhöjd]]en ligger vid 40 centimeter och vikten mellan 4 och 6,5 kilogram (sällsynt ända upp till 8&nbsp;kg). Pälsens färg är huvudsakligen gråaktig medan huvudet är mera röd- till vitaktig. Ofta förekommer otydliga svarta markeringar på kroppen. De trekantiga öronen mäter 6–9&nbsp;cm och är jämförelsevis stora. Den yviga svansen har en svart spets.<ref name="Sillero-Zubiri"/>
Denna räv förekommer i [[Sydamerika]]s grässtäpper som kallas [[Pampas]]. Den lever i [[Paraguay]], [[Uruguay]], östra [[Bolivia]] och sydöstra [[Brasilien]] samt i norra och östra [[Argentina]] upp till [[Rio Negro]]. Azararäv jagar huvudsakligen på natten. Arten är [[allätare]].


== Systematik, utbredning och habitat ==
Azararäven bygger sällan egna bon. Oftast utnyttjar den istället bon som lämnats av andra djur eller naturliga håligheter bland trädrötter eller klippor. Honan föder 3 till 6 ungdjur mellan oktober och november. Ungarna lämnar boet efter ungefär två månader.
=== Systematik ===
Azararäven är ett [[rovdjur]] i familjen [[hunddjur]]. Vissa auktoriteter behandlar den inte som en självständig [[art]] utan som en [[underart]] till [[Magellanräv]] (''Lycalopex culpaeus'') men standardverket ''[[Mammal Species of the World]]'' listar azararäven som självständig art.<ref name="msw"/> Den placeras idag oftast i släkte ''[[Lycalopex]]'' men ibland i släkte ''[[Pseudalopex]]''. [[Trivialnamn]]et syftar på den spanska naturforskaren [[Félix de Azara]].


=== Utbredning och habitat ===
== Källor ==
Denna räv lever på [[pampas]], det vill säga [[Sydamerika]]s grässtäpper, och mer sällan även i buskmarker och öppna skogar. Den förekommer i [[Paraguay]], [[Uruguay]], östra [[Bolivia]] och sydöstra [[Brasilien]] samt i norra och östra [[Argentina]] så långt norr ut som [[Río Negro (provins)|Rio Negro]]. Utbredningsområdena för andra rävarter inom samma släkte är, i förhållande till azararävens utbredningsområde, [[klinal]]a och kan sällan klart avgränsas.<ref name=IUCN/>

=== Underarter ===
Inom arten beskrivs ibland 5<ref name="msw"/> och ibland 3 underarter men avgränsningen mellan dessa är inte helt utredd och [[Hybrid (biologi)|hybrider]] är vanliga.<ref name="Sillero-Zubiri"/>
* ''P. g. gymnocercus'' (G. Fischer, 1814) - förekommer från nordöstra Argentina över Uruguay, Paraguay och östra Bolivia till sydvästra Brasilien.
* ''P. g. antiquus'' (Ameghino, 1889) - förekommer i centrala Argentina.
* ''P. g. lordi'' - förekommer i provinserna [[Salta (provins)|Salta]] och [[Jujuy]] i Argentina.

== Ekologi ==

I regioner där azararäven förföljs av människan jagar den huvudsakligen på natten. I andra regioner jagar den även under dagtid. Arten är [[allätare]] och livnär sig bland annat av små till medelstora [[ryggradsdjur]], [[insekter]], [[kräftdjur]], [[Kadaver|as]] och frukter. Den har bra anpassningsförmåga vad gäller föda men föredrar troligen små däggdjur. Normalt jagar den ensam.<ref name="Sillero-Zubiri"/>

Hannar och honor bildar [[monogam]]a par men utanför parningstiden lever de oftast ensamma. För ett par dokumenterades ett cirka 45 hektar stort revir. Territoriet markeras med avföring, ofta där redan en [[Geoffroys katt]] eller en [[Trynskunkar|trynskunk]] (''Conepatus chinga'') har lämnat sin avföring. För kommunikationen har de högljudda läten.<ref name="Sillero-Zubiri"/>

Azararäven bygger sällan eget bo. Oftast utnyttjar den istället bon som lämnats av andra djur eller naturliga håligheter bland trädrötter eller klippor. Honan föder tre till fem ungdjur mellan oktober och december efter 55 till 60 dagars [[dräktighet]]. Ungarna lämnar boet efter ungefär tre månader och båda föräldrarna tar hand om ungarna. Unga honor kan para sig redan under första levnadsåret.<ref name="Sillero-Zubiri"/>

[[Puma]]n och förvildade [[Hund|tamhundar]] kan ibland döda azararäv. Vilda individer lever vanligen inte länge men djur i fångenskap har blivit upp till 14 år gamla.<ref name="Sillero-Zubiri"/>

== Azararäven och människor ==

Arten betraktas som [[skadedjur]] på får, getter och höns varför den jagas med skjutvapen och fällor. Lokalt kan bönder betala prispengar för dödade azararävar. Liksom [[pampasräv]]en jagas arten även för pälsens skull och ofta skiljer man inte mellan de båda arterna på pälsmarknaden. Allmänt minskade pälsförsäljningen sedan 1980-talet. Azararäven faller ofta offer för trafikolyckor men noggranna uppgifter saknas.<ref name="Sillero-Zubiri"/> Trots allt ökar beståndet något då arten har lätt att anpassa sig till människans landskapsförändringar. [[IUCN]] listar därför arten som livskraftig (lc).<ref name=IUCN/>

På engelska heter azararäven "pampas fox" medan det svenska [[trivialnamn]]et [[pampasräv]] används för arten ''[[Lycalopex griseus]]''.

== Referenser ==
{{översatt|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Pampasfuchs&oldid=39085768|språkversion=tyskspråkiga}}
{{översatt|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Pampasfuchs&oldid=39085768|språkversion=tyskspråkiga}}


=== Noter ===
=== Noter ===
<references/>
<references>
<ref name=IUCN>{{IUCN2018.1|assessors=Lucherini, M. |år=2016 |id=6928/85371194 |titel=Pseudalopex gymnocercus |hämtdatum=2020-11-15 }}</ref>


<ref name="msw">{{bokref |titel=[[Mammal Species of the World]] |redaktör=Wilson & Reeder |år=2005 |utgivare=Johns Hopkins University Press |utgivningsort=Baltimore |isbn=0-8018-8221-4 |kapitel=''Lycalopex'' |kapitelurl=http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=14000799 |språk=engelska}}</ref>
[[Kategori:Rävar]]


<ref name="Sillero-Zubiri">{{webbref |url=http://www.carnivoreconservation.org/files/actionplans/canids.pdf |titel=Canids: Foxes, Wolves, Jackals and Dogs |författare=Claudio Sillero-Zubiri, Michael Hoffmann, David Whyte Macdonald |datum=2004 |utgivare=IUCN | sid=s. 63-68}}</ref>
[[br:Louarn ar pampa]]

[[bg:Пампасна лисица]]
<ref name="EU">[https://www.lansstyrelsen.se/download/18.728c0e316219da81357a941/1526067817276/kommissionens-forordning.pdf Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur] (PDF), Europeiska unionen, sid.13, läst 2018-09-01.</ref>
[[ca:Guineu d'Azara]]
</references>
[[cs:Pes pampový]]

[[de:Pampasfuchs]]
== Externa länkar ==
[[en:Pampas fox]]
[[es:Pseudalopex gymnocercus]]
{{commonscat|Pseudalopex gymnocercus}}

[[eo:Pampa lupovulpo]]
{{taxonbar}}
[[fr:Renard d'Aszara]]

[[it:Pseudalopex gymnocercus]]
{{Rekommenderad}}
[[he:שועל הפמפס]]

[[lv:Pampu lapsa]]
[[no:Pampasrev]]
[[Kategori:Rävar]]
[[Kategori:Däggdjur i neotropiska regionen]]
[[pl:Lisoszakal]]
[[pt:Graxaim]]
[[sr:Пампаска лисица]]
[[tr:Pampa tilkisi]]
[[uk:Пампаська лисиця]]
[[zh:かわきつね]]

Versionen från 15 november 2020 kl. 17.19

Azararäv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljHunddjur
Canidae
SläkteLycalopex
ArtAzararäv
L. gymnocercus
Vetenskapligt namn
§ Lycalopex gymnocercus
AuktorFischer von Waldheim, 1814
Utbredning
Utbredningsområde (grön)
Synonymer
  • Pseudalopex gymnocercus
  • Lycalopex culpaeus gymnocercus
Hitta fler artiklar om djur med

Azararäv eller paraguayansk räv[2] (Lycalopex gymnocercus) är ett rovdjur i familjen hunddjur (Canidae). Vissa auktoriteter behandlar den dock inte som en självständig art utan som en underart till Magellanräv (Lycalopex culpaeus). Azararäven är en allätare som förekommer på Sydamerikas grässtäpper och livnär sig främst av ryggradsdjur och växtdelar.

Utseende

Azararäven har en längd på 54-74 centimeter, och hanarna är i genomsnitt något större än honorna. Mankhöjden ligger vid 40 centimeter och vikten mellan 4 och 6,5 kilogram (sällsynt ända upp till 8 kg). Pälsens färg är huvudsakligen gråaktig medan huvudet är mera röd- till vitaktig. Ofta förekommer otydliga svarta markeringar på kroppen. De trekantiga öronen mäter 6–9 cm och är jämförelsevis stora. Den yviga svansen har en svart spets.[3]

Systematik, utbredning och habitat

Systematik

Azararäven är ett rovdjur i familjen hunddjur. Vissa auktoriteter behandlar den inte som en självständig art utan som en underart till Magellanräv (Lycalopex culpaeus) men standardverket Mammal Species of the World listar azararäven som självständig art.[4] Den placeras idag oftast i släkte Lycalopex men ibland i släkte Pseudalopex. Trivialnamnet syftar på den spanska naturforskaren Félix de Azara.

Utbredning och habitat

Denna räv lever på pampas, det vill säga Sydamerikas grässtäpper, och mer sällan även i buskmarker och öppna skogar. Den förekommer i Paraguay, Uruguay, östra Bolivia och sydöstra Brasilien samt i norra och östra Argentina så långt norr ut som Rio Negro. Utbredningsområdena för andra rävarter inom samma släkte är, i förhållande till azararävens utbredningsområde, klinala och kan sällan klart avgränsas.[1]

Underarter

Inom arten beskrivs ibland 5[4] och ibland 3 underarter men avgränsningen mellan dessa är inte helt utredd och hybrider är vanliga.[3]

  • P. g. gymnocercus (G. Fischer, 1814) - förekommer från nordöstra Argentina över Uruguay, Paraguay och östra Bolivia till sydvästra Brasilien.
  • P. g. antiquus (Ameghino, 1889) - förekommer i centrala Argentina.
  • P. g. lordi - förekommer i provinserna Salta och Jujuy i Argentina.

Ekologi

I regioner där azararäven förföljs av människan jagar den huvudsakligen på natten. I andra regioner jagar den även under dagtid. Arten är allätare och livnär sig bland annat av små till medelstora ryggradsdjur, insekter, kräftdjur, as och frukter. Den har bra anpassningsförmåga vad gäller föda men föredrar troligen små däggdjur. Normalt jagar den ensam.[3]

Hannar och honor bildar monogama par men utanför parningstiden lever de oftast ensamma. För ett par dokumenterades ett cirka 45 hektar stort revir. Territoriet markeras med avföring, ofta där redan en Geoffroys katt eller en trynskunk (Conepatus chinga) har lämnat sin avföring. För kommunikationen har de högljudda läten.[3]

Azararäven bygger sällan eget bo. Oftast utnyttjar den istället bon som lämnats av andra djur eller naturliga håligheter bland trädrötter eller klippor. Honan föder tre till fem ungdjur mellan oktober och december efter 55 till 60 dagars dräktighet. Ungarna lämnar boet efter ungefär tre månader och båda föräldrarna tar hand om ungarna. Unga honor kan para sig redan under första levnadsåret.[3]

Puman och förvildade tamhundar kan ibland döda azararäv. Vilda individer lever vanligen inte länge men djur i fångenskap har blivit upp till 14 år gamla.[3]

Azararäven och människor

Arten betraktas som skadedjur på får, getter och höns varför den jagas med skjutvapen och fällor. Lokalt kan bönder betala prispengar för dödade azararävar. Liksom pampasräven jagas arten även för pälsens skull och ofta skiljer man inte mellan de båda arterna på pälsmarknaden. Allmänt minskade pälsförsäljningen sedan 1980-talet. Azararäven faller ofta offer för trafikolyckor men noggranna uppgifter saknas.[3] Trots allt ökar beståndet något då arten har lätt att anpassa sig till människans landskapsförändringar. IUCN listar därför arten som livskraftig (lc).[1]

På engelska heter azararäven "pampas fox" medan det svenska trivialnamnet pampasräv används för arten Lycalopex griseus.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ [a b c] Lucherini, M. 2016 Pseudalopex gymnocercus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 november 2020.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.13, läst 2018-09-01.
  3. ^ [a b c d e f g] Claudio Sillero-Zubiri, Michael Hoffmann, David Whyte Macdonald (17 juni 2004). ”Canids: Foxes, Wolves, Jackals and Dogs”. IUCN. sid. s. 63-68. http://www.carnivoreconservation.org/files/actionplans/canids.pdf. 
  4. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Lycalopex (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Externa länkar