(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Antikva: Skillnad mellan sidversioner – Wikipedia Hoppa till innehållet

Antikva: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Lamré (Diskussion | Bidrag)
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
(37 mellanliggande sidversioner av 28 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Antikva''' (av [[Latin|lat.]] ''antiquus'' "gammal"), [[Typografi|boktryckarterm]] för den upprättstående, latinska tryckstilen (antikva), till skillnad från [[fraktur]] eller [[gotisk stil]] och [[kursiv]] (kursiv) stil. Antikvan kallas av [[Frankrike|fransmännen]] ''caractère romain'', av [[England|engelsmännen]] ''[[roman type]]''. Den är en efterbildning av de s.k. romerska typerna. Dess egentlige [[uppfinnare]] var [[Frankrike|fransmannen]] [[Nicolas Jenson]] ([[1465]]), som sökte införa den i stället för den gotiska stilen (munkstilen). I slutet av [[1400-talet]] förbättrades den av [[boktryckare]]n [[Aldus Manutius]]. Den har sedermera i alla länder, sist i [[Tyskland]] (i samband med [[Tredje riket]]s sammanbrott), nästan helt och hållet utträngt frakturstilen. I [[Danmark]] och [[Norge]] brukades dock frakturstilen i hög utsträckning ännu vid sekelskiftet [[1900]]. Läs härom i
'''Antikva''' (av [[latin]] ''antiquus'', gammal), är en [[Typografi|boktryckarterm]] för den upprättstående, latinska tryckstilen, till skillnad från [[Frakturstil|fraktur]] eller [[Gotisk skrift|gotisk stil]] och [[kursiv]] stil, med eller utan [[Seriff|seriffer]]. Antikvan kallas [[franska]] ''caractère romain'' och på [[engelska]] ''roman type''. Termen antikva används ibland endast som samlingsnamn för de stilar som innehåller serifer.
[http://www.kalliope.org/digt.pl?longdid=sven2002021001 Kalliope].


Antikvan är en efterbildning av de så kallade romerska typerna. Dess [[uppfinnare]] var italienarna [[Coluccio Salutati]] (1331–1406) och Poggio Bracciolini (1380–1459) som försökte införa den i stället för den gotiska stilen (munkstilen). Den är förknippad med Florens, där den fick sitt genomslag, och kan även kallas bland annat humanistisk antikva eller humanistisk stil.
{{msg:Ugglan}}

I slutet av [[1400-talet]] uppkom den andra generationens antikva genom [[Boktryckarkonst|boktryckaren]] [[Aldus Manutius]]. Den har sedermera i alla länder nästan fullständigt utträngt frakturstilen, i [[Tyskland]] först efter att [[Adolf Hitler]] påbjudit övergång till antikva.<ref>{{webbref
| url = http://www.faktoider.nu/nazi-typografi.html
| titel = Fraktur
| hämtdatum = 9 mars 2010
| efternamn = Olausson
| förnamn = Peter
| datum = 28 maj 2009
| verk = Hexmasters Faktoider
}}
</ref> I [[Danmark]] och [[Norge]] brukades frakturstilen i hög utsträckning ännu vid sekelskiftet [[1900]].

== Källor ==
<references/>
* ''Ugglan''
* [https://web.archive.org/web/20050211220744/http://www.typolexikon.de/a/antiqua.html Das Lexikon der Westeuropäischen Typographie]

== Externa länkar ==
* [http://www.kalliope.org/digt.pl?longdid=sven2002021001 Kalliope]

[[Kategori:Typsnitt]]

Nuvarande version från 21 februari 2022 kl. 00.29

Antikva (av latin antiquus, gammal), är en boktryckarterm för den upprättstående, latinska tryckstilen, till skillnad från fraktur eller gotisk stil och kursiv stil, med eller utan seriffer. Antikvan kallas på franska caractère romain och på engelska roman type. Termen antikva används ibland endast som samlingsnamn för de stilar som innehåller serifer.

Antikvan är en efterbildning av de så kallade romerska typerna. Dess uppfinnare var italienarna Coluccio Salutati (1331–1406) och Poggio Bracciolini (1380–1459) som försökte införa den i stället för den gotiska stilen (munkstilen). Den är förknippad med Florens, där den fick sitt genomslag, och kan även kallas bland annat humanistisk antikva eller humanistisk stil.

I slutet av 1400-talet uppkom den andra generationens antikva genom boktryckaren Aldus Manutius. Den har sedermera i alla länder nästan fullständigt utträngt frakturstilen, i Tyskland först efter att Adolf Hitler påbjudit övergång till antikva.[1] I Danmark och Norge brukades frakturstilen i hög utsträckning ännu vid sekelskiftet 1900.

  1. ^ Olausson, Peter (28 maj 2009). ”Fraktur”. Hexmasters Faktoider. http://www.faktoider.nu/nazi-typografi.html. Läst 9 mars 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]