Trafikplatssignatur: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 26 februari 2024 kl. 17.15

En trafikplatssignatur, även stationssignatur, är en förkortad kodifiering av trafikplatser på järnvägar och andra spårsystem. System med trafikplatssignaturer finns inom många länders järnvägsnät.

Svenska järnvägsnätet

Se även: Lista över trafikplatssignaturer i det svenska järnvägsnätet

I Sverige består trafikplatssignaturer av en till fyra, undantagsvis fem, bokstäver och godkänns av Transportstyrelsen.

På järnvägarna uppstod tidigt ett behov av att förkorta stationernas namn, för att spara plats i till exempel tidtabeller och för enkel telegrafering mellan stationerna. För att hålla telegrafin så snabb som möjligt försökte man hålla stationssignaturerna så korta som möjligt. Många stationer, även sådana som saknar uppehåll, längs Sveriges tidigaste stambanor har därför endast en bokstav i sin stationssignatur. Några exempel:

A – Alingsås
B – Björnlunda
G – Göteborg C
J – Jonsered
M – Malmö
N – Nässjö

De flesta av dessa stationer ligger på Västra stambanan, och finns kvar än idag. Björnlunda och Jonsered har sedan länge inga uppehåll (pendeltågen stannar däremot vid Jonsereds västra, Jv). När nästa namn skulle förkortas så fick det bli två bokstäver, därefter tre. Stationssignaturer med fyra bokstäver förekommer bara i nödfall. Fem bokstäver har endast två trafikplatser i drift i Sverige: Ljungbyheds grusgrop, Ljdgr, och Tallås grusgropsväxel, Tåsgr. Några signaturer baseras på 1800-talets stavning. Ck står för Karlskrona, då stavat Carlskrona, samt Cr för Kristianstad, då stavat Christianstad.

Stationssignaturerna i Stockholm är något av ett specialfall. De är Cst, Nst, Sst och Öst. "St" betyder inte station, utan Stockholm. "Cst" betyder alltså "Centralstation Stockholm" (ursprungligen Centralbangården Stockholm), "Nst" betyder "Norra station Stockholm", "Sst" betyder "Södra station Stockholm" och "Öst" betyder "Östra station Stockholm". Eftersom det fanns flera statliga stationer i Stockholm så ville man inte använda beteckningen S (S är nu Sveg, ursprungligen station på privatbanan OHJ som fick behålla den lediga koden S då den förstatligades). Anledningen till att C kommer före och inte efter "st" är att underlätta telegrafin. Då ett meddelande sändes hördes detta ursprungligen på alla stationer. De tre Stockholmsstationerna nåddes av ett betydande antal meddelanden, varvid de två inledande tecknen "st" (... -) skulle ha varit samma för alla tre. För att undvika detta sattes "st" sist, och då kunde man alltså sluta lyssna redan efter första bokstaven om det inte var den egna stationen som var berörd.

Idag är telegraferande sedan länge ett avslutat kapitel, men fortfarande lever stationssignaturerna kvar i tidtabeller, tågtrafikledningens grafiska tågplaner, instruktioner och liknande för järnvägens personal. På stationerna kan man se dem exempelvis på signalernas märktavlor, den fyrkantiga gula plåtskylten på signalen. Observera dock att den beteckningen talar om på vilken station ställverket finns, inte vilken station som signalen står vid. Exempelvis står det "Sub" på signalerna vid Huvudsta (Huv).

Storstockholms Lokaltrafik har ett eget system för stationssignaturer. Numera är detta i huvudsak anpassat för att inte kollidera med Trafikverkets förkortningar. På SL:s egna spåranläggningar (hit hör inte pendeltågsstationerna) tillämpas ett strikt treställigt system - alla trafikplatser förkortas med tre bokstäver. Ett lustigt exempel på detta var stationen Rö (nu nedlagd) på Roslagsbanan som förkortades (eller snarare förlängdes) till RÖS. Tvåställiga förkortningar var i detta system reserverade för tjänsteställen med fast personal, exempelvis depåer - HY= Hammarbydepån, TG= Tegnérgatan och så vidare.

Norges järnvägsnät

Stationer har normalt en kod på tre bokstäver, ibland två bokstäver. De kallas stedskoder.^[1] Exempel: OSL=Oslo Sentralstasjon, GAR=Oslo Lufthavn stasjon, TND=Trondheim sentralstasjon och BO=Bodø stasjon.^[2]

Danmarks järnvägsnät

Stationer har normalt en kod på två eller tre bokstäver. Hållplatser (trinbrætter) eller före detta sådana har oftast tre bokstäver med "t" som tredje bokstav. De kallas stationsforkortelser.^[3] Exempel: Kh = Københavns Hovedbanegård, Kk = Østerport Station (tidigare Københavns Kystbanestation), och Dbt=Dybbølsbro station.

Tysklands järnvägsnät

Stationer har en kod på två till fem bokstäver. Den första bokstaven anger järnvägsregion.^[4] Exempel: AA=Hamburg-Altona, BL=Berlin Hbf(Lehrter Bhf), HH=Hannover Hbf, MH=München Hbf, AAS=Hamburg-Altona (S-Bahn), AWLA=Westerland (Sylt)

Hongkongs tunnelbana och lokalbana

I Hongkongs tunnelbanesystemet består stationssignatur av tre stora bokstäver.

	Stationssignatur	Exempel (på engelska)
Ett ord	Första tre bokstäver	ADM = Admiralty, JOR = Jordan
Två ord	Första ordets första två bokstäver och andra ordets första bokstav	MOK = Mong Kok, DIH = Diamond Hill
3+ ord	Första tre ordens första bokstav	ETS = East Tsim Sha Tsui

Undantag

Stationssignatur får inte att sluta med ett "L" eftersom det kan orsaka en konflikt mellan linjesignaturer.

Om stationssignatur har redan använts av andra stationer (inkl. lokalbanestationer) eller linjer, stationssignaturer är:

		Exempel (på engelska)
Ett ord	Första, andra och fjärde bokstäver
Två ord	Första ordets första bokstav och andra ordets första två bokstäver	Tai Wo (TWO)
Tre ord	Första ordets första två bokstäver och andra ordets första bokstav	Ho Man Tin (HOM), Tiu Keng Leng (TIK)
Fyra ord	Första, andra och fjärde ordens första bokstav

Stationssignatur får inte att orsaka en konflikt med järnvägsfaciliteter t.ex. Sunny Bay använder SUN, inte SUB som är en förkortning av "Substation"

Referenser

^ 1. Generell del (1.1 - 1.4)
^ ”Grafiske togruter fastlagt for rutetermin R18”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520192859/http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/. Läst 20 maj 2018.
^ Stationsforkortelser
^ Betriebsstellenverzeichnis

Externa länkar

Transportstyrelsens lista över trafikplatsnamn

[1] 1. Generell del (1.1 - 1.4)

[2] ”Grafiske togruter fastlagt for rutetermin R18”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520192859/http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/. Läst 20 maj 2018.

[3] Stationsforkortelser

[4] Betriebsstellenverzeichnis

[1]

[2]

[3]

[4]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Svenska järnvägsnätet ==
-I Sverige består trafikplatssignaturer av en till fyra, undantagsvis fem, bokstäver och godkännes av [[Transportstyrelsen]].
+{{se även|Lista över trafikplatssignaturer i det svenska järnvägsnätet}}
+I Sverige består trafikplatssignaturer av en till fyra, undantagsvis fem, bokstäver och godkänns av [[Transportstyrelsen]].
 På järnvägarna uppstod tidigt ett behov av att förkorta stationernas namn, för att spara plats i till exempel tidtabeller och för enkel [[Telegrafi|telegrafering]] mellan stationerna. För att hålla telegrafin så snabb som möjligt försökte man hålla stationssignaturerna så korta som möjligt. Många stationer, även sådana som saknar uppehåll, längs Sveriges tidigaste stambanor har därför endast en bokstav i sin stationssignatur. Några exempel:
-*A - [[Alingsås station|Alingsås]]
+*A – [[Alingsås station|Alingsås]]
-*B - [[Björnlunda]]
+*B – [[Björnlunda]]
+*G – [[Göteborg C]]
-*Cst - [[Stockholms Centralstation|Stockholm C]]
-*G - [[Göteborg C]]
+*J – [[Jonsered]]
-*J - [[Jonsered]]
+*M – [[Malmö]]
+*N – [[Nässjö]]
-Alla dessa stationer ligger på [[Västra stambanan]], och finns kvar än idag. Björnlunda och Jonsered har sedan länge inga uppehåll (pendeltågen stannar däremot vid [[Jonsereds station|Jonsereds västra]], Jv). När nästa namn skulle förkortas så fick det bli två bokstäver, därefter tre. Stationssignaturer med fyra bokstäver förekommer bara i nödfall. Fem bokstäver har endast två trafikplatser i drift i Sverige: Ljungbyheds grusgrop, ''Ljdgr'', och Tallås grusgropsväxel, ''Tåsgr''. Några signaturer baseras på 1800-talets stavning. Ck står för  [[Karlskrona]], då stavat Carlskrona, samt Cr för [[Kristianstad]], då stavat Christianstad.
+De flesta av dessa stationer ligger på [[Västra stambanan]], och finns kvar än idag. Björnlunda och Jonsered har sedan länge inga uppehåll (pendeltågen stannar däremot vid [[Jonsereds station|Jonsereds västra]], Jv). När nästa namn skulle förkortas så fick det bli två bokstäver, därefter tre. Stationssignaturer med fyra bokstäver förekommer bara i nödfall. Fem bokstäver har endast två trafikplatser i drift i Sverige: Ljungbyheds grusgrop, ''Ljdgr'', och Tallås grusgropsväxel, ''Tåsgr''. Några signaturer baseras på 1800-talets stavning. Ck står för  [[Karlskrona]], då stavat Carlskrona, samt Cr för [[Kristianstad]], då stavat Christianstad.
-Stationssignaturerna i Stockholm är något av ett specialfall. De är Cst, Nst, Sst och Öst. "St" betyder inte station, utan '''St'''ockholm. "Cst" betyder alltså "Centralstation Stockholm" (ursprungligen Centralbangården Stockholm), "Nst" betyder "Norra station Stockholm", "Sst" betyder "Södra station Stockholm" och "Öst" betyder "Östra station Stockholm". Eftersom det fanns flera statliga stationer i Stockholm så ville man inte använda beteckningen S (S är nu [[Sveg]], ursprungligen en privatbanestation som fick behålla den lediga koden S då den förstatligades). Anledningen till att C kommer före och inte efter "st" är att underlätta telegrafin. Då ett meddelande sändes hördes detta ursprungligen på alla stationer. De tre Stockholmsstationerna nåddes av ett betydande antal meddelanden, varvid de två inledande tecknen "st" (... -) skulle ha varit samma för alla tre. För att undvika detta sattes "st" sist, och då kunde man alltså sluta lyssna redan efter första bokstaven om det inte var den egna stationen som var berörd.
+Stationssignaturerna i Stockholm är något av ett specialfall. De är Cst, Nst, Sst och Öst. "St" betyder inte station, utan '''St'''ockholm. "Cst" betyder alltså "Centralstation Stockholm" (ursprungligen Centralbangården Stockholm), "Nst" betyder "Norra station Stockholm", "Sst" betyder "Södra station Stockholm" och "Öst" betyder "Östra station Stockholm". Eftersom det fanns flera statliga stationer i Stockholm så ville man inte använda beteckningen S (S är nu [[Sveg]], ursprungligen station på [[Orsa–Härjeådalens Järnväg|privatbanan OHJ]] som fick behålla den lediga koden S då den förstatligades). Anledningen till att C kommer före och inte efter "st" är att underlätta telegrafin. Då ett meddelande sändes hördes detta ursprungligen på alla stationer. De tre Stockholmsstationerna nåddes av ett betydande antal meddelanden, varvid de två inledande tecknen "st" (... -) skulle ha varit samma för alla tre. För att undvika detta sattes "st" sist, och då kunde man alltså sluta lyssna redan efter första bokstaven om det inte var den egna stationen som var berörd.
 Idag är telegraferande sedan länge ett avslutat kapitel, men fortfarande lever stationssignaturerna kvar i tidtabeller, [[tågtrafikledningen]]s grafiska tågplaner, instruktioner och liknande för järnvägens personal. På stationerna kan man se dem exempelvis på signalernas märktavlor, den fyrkantiga gula plåtskylten på signalen. Observera dock att den beteckningen talar om på vilken station ställverket finns, inte vilken station som signalen står vid. Exempelvis står det "Sub" på signalerna vid [[Huvudsta]] (Huv).
-[[Storstockholms Lokaltrafik]] har ett eget system för stationssignaturer. Numera är detta i huvudsak anpassat för att inte kollidera med [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s förkortningar. På SL:s egna spåranläggningar (hit hör inte pendeltågsstationerna) tillämpas ett strikt treställigt system - alla trafikplatser förkortas med tre bokstäver. Ett lustigt exempel på detta var stationen Rö (nu nedlagd) på Roslagsbanan som förkortades (eller snarare förlängdes) till ''RÖS''. Tvåställiga förkortningar var i detta system reserverade för tjänsteställen med fast personal, exempelvis depåer - HY= [[Hammarby, Stockholm|Hammarby]], TG= [[Tegnérgatan, Stockholm|Tegnérgatan]] och så vidare.
+[[Storstockholms Lokaltrafik]] har ett eget system för stationssignaturer. Numera är detta i huvudsak anpassat för att inte kollidera med [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s förkortningar. På SL:s egna spåranläggningar (hit hör inte pendeltågsstationerna) tillämpas ett strikt treställigt system - alla trafikplatser förkortas med tre bokstäver. Ett lustigt exempel på detta var stationen Rö (nu nedlagd) på Roslagsbanan som förkortades (eller snarare förlängdes) till ''RÖS''. Tvåställiga förkortningar var i detta system reserverade för tjänsteställen med fast personal, exempelvis depåer - HY= [[Hammarbydepån]], TG= [[Tegnérgatan, Stockholm|Tegnérgatan]] och så vidare.
 == Norges järnvägsnät ==
-Stationer har normalt en kod på tre bokstäver, ibland två bokstäver. Exempel: OSL=[[Oslo Sentralstasjon]], GAR=[[Oslo Lufthavn stasjon]], TND=[[Trondheim sentralstasjon]] och BO=[[Bodø stasjon]].<ref>{{Webbref |url=http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/ |titel=Grafiske togruter fastlagt for rutetermin R18 |hämtdatum=2018-05-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180520192859/http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/ |arkivdatum=2018-05-20 }}</ref>
+Stationer har normalt en kod på tre bokstäver, ibland två bokstäver. De kallas stedskoder.<ref>[https://orv.banenor.no/sjn/doku.php?id=generell_del:1.1_jernbanenettets_inndeling#stedskoder 1. Generell del (1.1 - 1.4)]</ref> Exempel: OSL=[[Oslo Sentralstasjon]], GAR=[[Oslo Lufthavn stasjon]], TND=[[Trondheim sentralstasjon]] och BO=[[Bodø stasjon]].<ref>{{Webbref |url=http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/ |titel=Grafiske togruter fastlagt for rutetermin R18 |hämtdatum=2018-05-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180520192859/http://www.banenor.no/kundeportal/ruter-og-sportilgang/grafiske-togruter-r17/ |arkivdatum=2018-05-20 }}</ref>
 == Danmarks järnvägsnät ==
-Stationer har normalt en kod på två, ibland tre bokstäver. Hållplatser (trinbrætter) eller före detta sådana har oftast tre bokstäver med "t" som tredje bokstav. Exempel: Kh = [[Københavns Hovedbanegård]], Kk = [[Østerport Station]] (tidigare Københavns Kystbanestation), och Dbt=[[Dybbølsbro station]].
+Stationer har normalt en kod på två eller tre bokstäver. Hållplatser (trinbrætter) eller före detta sådana har oftast tre bokstäver med "t" som tredje bokstav. De kallas stationsforkortelser.<ref>[https://www.dsb.dk/dsb-labs/liste-over-forkortelser/stationsforkortelser/ Stationsforkortelser]</ref>  Exempel: Kh = [[Københavns Hovedbanegård]], Kk = [[Østerport Station]] (tidigare Københavns Kystbanestation), och Dbt=[[Dybbølsbro station]].
+== Tysklands järnvägsnät ==
+Stationer har en kod på två till fem bokstäver. Den första bokstaven anger järnvägsregion.<ref>[https://data.deutschebahn.com/dataset/data-betriebsstellen.html Betriebsstellenverzeichnis]</ref> Exempel: AA=[[Hamburg-Altona station|Hamburg-Altona]], BL=[[Berlin Hauptbahnhof|Berlin Hbf(Lehrter Bhf)]], HH=[[Hannover]] Hbf, MH=[[München Hauptbahnhof|München Hbf]], AAS=Hamburg-Altona (S-Bahn), AWLA=[[Westerland|Westerland (Sylt)]]
 == Hongkongs tunnelbana och lokalbana ==
@@ Rad 74: / Rad 80: @@
 Stationssignatur får inte att orsaka en konflikt med järnvägsfaciliteter t.ex. Sunny Bay använder SUN, inte SUB som är en förkortning av "Substation"
-==Se även==
-*[[Lista över trafikplatssignaturer i det svenska järnvägsnätet]]
 ==Referenser==
 <references/>
 ==Externa länkar==
-*[https://web.archive.org/web/20110112231833/http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Trafikplats/trafikplatser_2008_04_02.pdf?epslanguage=sv Transportstyrelsens aktuella lista över trafikplatsnamn]
+*[https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/jarnvag/godkannande/trafikplatsnamn-21-03-01.pdf Transportstyrelsens lista över trafikplatsnamn]
+{{Järnväg i Sverige}}
-[[Kategori:Järnvägar]]
+[[Kategori:Järnväg]]
 [[Kategori:Järnvägsstationer]]