Astrolabium: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Addbot (Diskussion | Bidrag) |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (28 mellanliggande sidversioner av 15 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Astrolabe-Persian-18C.jpg|thumb|right|[[ |
[[Fil:Astrolabe-Persian-18C.jpg|thumb|right|[[Iran|Persiskt]] astrolabium från 1800-talet (Whipple Museum of the History of Science, Cambridge). De spetsiga krokarna markerar kända stjärnors positioner vilka observatören använder. Baksidan visar (på detta exemplar) projicerade koordinatlinjer.]] |
||
[[File:Förvaringsfodral av ek till astrolabium - Skoklosters slott - 92898.tif|thumb|Förvaringsfodral av ek till astrolabium]] |
|||
'''Astrolabium''' (av [[grekiska]]ns ''astro-,'' stjärna, och ''labe,'' att ta) är ett [[Astronomi|astronomiskt]] instrument som förr användes för att bestämma himlakroppars lägen och ur dessa beräkna tiden på dygnet, alternativt kan man med astrolabiet om tiden är känd bestämma longituden.<ref>[http://www.astro.lu.se/~kjell/tycho/Assets/cas-2-2003.PDF ''Cassiopeia'', "Astronomiska instrument genom tiderna, del 6", Feb 2003 (Vol 9) Nr 2.] Nyhetsblad från [[Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe]].</ref> De äldsta astrolabierna är från [[antiken]] men de har använts nästan ända fram till våra dagar. Astrolabier användes också inom [[astrologi]]. |
|||
'''Astrolabium''' (av [[grekiska]]ns ''astro-,'' stjärna, och ''labe,'' att ta) är ett [[Astronomi|astronomiskt]] instrument som förr användes för att bestämma himlakroppars höjd över horisonten och ur dessa beräkna latituden, dvs läget i nord-sydlig led från ekvatorn till polen. Enklast är att mäta höjden för polstjärnan. Astrolabiet hängs därvid lodrätt i öglan upptill. |
|||
==Historia== |
|||
De äldsta astrolabierna är från [[antiken]] men de har använts nästan ända fram till våra dagar. Astrolabier användes också inom [[astrologi]]. |
|||
<ref>[http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/exhibition/destiny.htm Exhibition: The Astrolabe, East and West. Destiny.] Museum of the History of Science, [[University of Oxford]] {{en ikon}}</ref> |
<ref>[http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/exhibition/destiny.htm Exhibition: The Astrolabe, East and West. Destiny.] Museum of the History of Science, [[University of Oxford]] {{en ikon}}</ref> |
||
Var och när astrolabiet uppfanns är inte känt; [[Hipparchos]] (200-talet f.Kr.) eller [[Hypatia]] brukar ibland nämnas som uppfinnare. Efter antiken försvann astrolabiet delvis från Europa, men användes fortfarande i Mellanöstern. Islamiska hantverkare införde också astrolabier tillverkade i mässing - äldre instrument var tillverkade i trä och hade betydligt sämre precision. Med astrolabiets hjälp kunde tid och riktning för bönen mot Mecka bestämmas.<ref>[http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/exhibition/faith.htm Exhibition: The Astrolabe, East and West.] Museum of the History of Science, [[University of Oxford]] {{en ikon}}</ref> Med islams spridning spreds också bruket av astrolabier |
Var och när astrolabiet uppfanns är inte känt; [[Hipparchos]] (200-talet f.Kr.) eller [[Hypatia]] brukar ibland nämnas som uppfinnare. Efter antiken försvann astrolabiet delvis från Europa, men användes fortfarande i Mellanöstern. Islamiska hantverkare införde också astrolabier tillverkade i mässing - äldre instrument var tillverkade i trä och hade betydligt sämre precision. Med astrolabiets hjälp kunde tid och riktning för bönen mot Mecka bestämmas.<ref>[http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/exhibition/faith.htm Exhibition: The Astrolabe, East and West.] Museum of the History of Science, [[University of Oxford]] {{en ikon}}</ref> Med islams spridning spreds också bruket av astrolabier. |
||
Det finns dock lantmäterinstrument för astronomisk ortsbestämning som betecknas som astrolabier. De har använts fram i modern tid men införandet av [[GNSS]] har sannolikt starkt minskat betydelsen av dessa. |
|||
==Konstruktion== |
|||
Astrolabiet konstrueras av en basskiva, ''mater,'' i vilken passas in mindre skivor, så kallade ''tympan'' eller ''climates.'' En schablonliknande ram, ''rete,'' placeras sedan ovanpå instrumentets yta. Utformningen av reten pekar sedan ut positioner som observatören använder sig av. Instrumentets baksida och kant visar ofta olika gradskalor, konverteringstabeller eller andra hjälpmedel för observatören. Den grundläggande manövern med instrumentet är att hålla det (med skivan vertikal) och med hjälp av [[siktlinje]]r avläsa en himlakropps position. |
Astrolabiet konstrueras av en basskiva, ''mater,'' i vilken passas in mindre skivor, så kallade ''tympan'' eller ''climates.'' En schablonliknande ram, ''rete,'' placeras sedan ovanpå instrumentets yta. Utformningen av reten pekar sedan ut positioner som observatören använder sig av. Instrumentets baksida och kant visar ofta olika gradskalor, konverteringstabeller eller andra hjälpmedel för observatören. Den grundläggande manövern med instrumentet är att hålla det (med skivan vertikal) och med hjälp av [[siktlinje]]r avläsa en himlakropps position. |
||
| ⚫ | |||
Ett ''sjöastrolabium'' är enklare utfört än ett sedvanligt astrolabium, anpassat efter de förhållanden som råder till sjöss. De saknar de större skivorna som kan utgöra vindfång och de utsmyckningar som inte är till någon nytta i maritima sammanhang. Bruket av astrolabier till sjöss upphörde kring mitten av 1600-talet till förmån för navigationsinstrument som är lättare, såsom [[John Davis (upptäcktsresande)|Davis]] [[Kvadrant (mätinstrument)|kvadrant]], Gunters sjömansbåge och [[jakobsstav]]ar. |
|||
==Bilder== |
|||
<gallery mode="packed"> |
|||
Fil:Astrolabium - Skoklosters slott - 87088.tif|Astrolabium, förmodligen 1600-tal. [[Skoklosters slott]]. |
|||
Fil:Sjöastrolabium Skoklosters slott.jpg|Sjöastrolabium, daterat 1626. Skoklosters slott. |
|||
Fil:Hypatia_portrait.png|[[Hypatia]], möjligen astrolabiets uppfinnare. |
|||
</gallery> |
|||
== Se även == |
|||
*[[Armillarsfär]] |
|||
== Källor == |
== Källor == |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
</references> |
|||
===Webbkällor=== |
|||
* {{runeberg.org|nfbb|0170.html Astrolabium}} |
|||
* [http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/ The Museum of the History of Science, University of Oxford], världens största samling av astrolabier {{en ikon}} |
* [http://www.mhs.ox.ac.uk/astrolabe/ The Museum of the History of Science, University of Oxford], världens största samling av astrolabier {{en ikon}} |
||
| ⚫ | |||
===Tryckta källor=== |
|||
| ⚫ | |||
* {{bokref |författare=Nationalencyklopedin |titel=NE HF band 02 |år=1990 |utgivare=NE Nationalencyklopedin |språk=swe |isbn=978-91-976240-1-5 |libris=16941391 |sid=48-49 }} |
|||
* {{bokref |efternamn=Waters |förnamn=D[avid] W. |titel=The sea - or mariner's astrolabe |år=1967 |utgivningsort=Coimbra |språk=eng |libris=t59s33mxrdvh6lxt }} |
|||
==Externa länkar== |
|||
| ⚫ | |||
* [https://web.archive.org/web/20141113112402/http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Sok-i-samlingarna/Foremal/Navigation/Aldre-hojdmatningsinstrument/Astrolabier/ Astrolabium] på [[Sjöhistoriska museet]] |
|||
* [http://canities.se/astrolabium.html Astrolabium] på canities.se |
|||
[[Kategori:Astrologi]] |
[[Kategori:Astrologi]] |
||
Nuvarande version från 25 juli 2024 kl. 12.35
Astrolabium (av grekiskans astro-, stjärna, och labe, att ta) är ett astronomiskt instrument som förr användes för att bestämma himlakroppars höjd över horisonten och ur dessa beräkna latituden, dvs läget i nord-sydlig led från ekvatorn till polen. Enklast är att mäta höjden för polstjärnan. Astrolabiet hängs därvid lodrätt i öglan upptill.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De äldsta astrolabierna är från antiken men de har använts nästan ända fram till våra dagar. Astrolabier användes också inom astrologi. [1]
Var och när astrolabiet uppfanns är inte känt; Hipparchos (200-talet f.Kr.) eller Hypatia brukar ibland nämnas som uppfinnare. Efter antiken försvann astrolabiet delvis från Europa, men användes fortfarande i Mellanöstern. Islamiska hantverkare införde också astrolabier tillverkade i mässing - äldre instrument var tillverkade i trä och hade betydligt sämre precision. Med astrolabiets hjälp kunde tid och riktning för bönen mot Mecka bestämmas.[2] Med islams spridning spreds också bruket av astrolabier.
Det finns dock lantmäterinstrument för astronomisk ortsbestämning som betecknas som astrolabier. De har använts fram i modern tid men införandet av GNSS har sannolikt starkt minskat betydelsen av dessa.
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]Astrolabiet konstrueras av en basskiva, mater, i vilken passas in mindre skivor, så kallade tympan eller climates. En schablonliknande ram, rete, placeras sedan ovanpå instrumentets yta. Utformningen av reten pekar sedan ut positioner som observatören använder sig av. Instrumentets baksida och kant visar ofta olika gradskalor, konverteringstabeller eller andra hjälpmedel för observatören. Den grundläggande manövern med instrumentet är att hålla det (med skivan vertikal) och med hjälp av siktlinjer avläsa en himlakropps position.
Ett sjöastrolabium är enklare utfört än ett sedvanligt astrolabium, anpassat efter de förhållanden som råder till sjöss. De saknar de större skivorna som kan utgöra vindfång och de utsmyckningar som inte är till någon nytta i maritima sammanhang. Bruket av astrolabier till sjöss upphörde kring mitten av 1600-talet till förmån för navigationsinstrument som är lättare, såsom Davis kvadrant, Gunters sjömansbåge och jakobsstavar.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Astrolabium, förmodligen 1600-tal. Skoklosters slott. -
Sjöastrolabium, daterat 1626. Skoklosters slott. -
Hypatia, möjligen astrolabiets uppfinnare.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Exhibition: The Astrolabe, East and West. Destiny. Museum of the History of Science, University of Oxford (engelska)
- ^ Exhibition: The Astrolabe, East and West. Museum of the History of Science, University of Oxford (engelska)
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Astrolabium i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- The Museum of the History of Science, University of Oxford, världens största samling av astrolabier (engelska)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 02. NE Nationalencyklopedin. sid. 48-49. Libris 16941391. ISBN 978-91-976240-1-5
- Waters, D[avid] W. (1967) (på engelska). The sea - or mariner's astrolabe. Coimbra. Libris t59s33mxrdvh6lxt
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Astrolabium.- Astrolabium på Sjöhistoriska museet
- Astrolabium på canities.se