(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Blond: Skillnad mellan sidversioner – Wikipedia Hoppa till innehållet

Blond: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m →‎Populärföreställningar: Putsar formuleringar
HangsnaBot (Diskussion | Bidrag)
m mellanslag före procenttecken
Rad 8: Rad 8:
Blont hår beror på mängden, typen och paketeringen av melaninpolymerer, som skapas av [[melanocyter]] och insöndras i [[keratinocyter]]. Färgen produceras i hårroten som ligger i huden. Det finns två typer av melanin. Feomelanin har en gul-röd nyans och eumelanin en brun-svart. Blont hår kan därmed definieras som antingen liten mängd melanin oavsett variant, eller som hår med en hög grad feomelanin (feomelanin ger också [[rött hår]]).<ref name="Rees, Jonathan L 2003">Rees, Jonathan L. "Genetics of hair and skin color." Annual review of genetics 37.1 (2003): 67-90.</ref> Mycket feomelanin ger emellertid rött hår, inte blont.<ref>http://udel.edu/~mcdonald/mythredhair.html</ref> Total frånvaro av melanin gör [[grått hår|håret vitt]], vilket förekommer under ålderdomen och vid svår [[albinism]]. Men intrycket av hårets färg påverkas också av hur melaninet paketeras i [[melanosom]]er som har ha olika form och storlek.<ref name="Rees, Jonathan L 2003"/>
Blont hår beror på mängden, typen och paketeringen av melaninpolymerer, som skapas av [[melanocyter]] och insöndras i [[keratinocyter]]. Färgen produceras i hårroten som ligger i huden. Det finns två typer av melanin. Feomelanin har en gul-röd nyans och eumelanin en brun-svart. Blont hår kan därmed definieras som antingen liten mängd melanin oavsett variant, eller som hår med en hög grad feomelanin (feomelanin ger också [[rött hår]]).<ref name="Rees, Jonathan L 2003">Rees, Jonathan L. "Genetics of hair and skin color." Annual review of genetics 37.1 (2003): 67-90.</ref> Mycket feomelanin ger emellertid rött hår, inte blont.<ref>http://udel.edu/~mcdonald/mythredhair.html</ref> Total frånvaro av melanin gör [[grått hår|håret vitt]], vilket förekommer under ålderdomen och vid svår [[albinism]]. Men intrycket av hårets färg påverkas också av hur melaninet paketeras i [[melanosom]]er som har ha olika form och storlek.<ref name="Rees, Jonathan L 2003"/>


Blont hår förekommer främst bland ljushyade personer eftersom ljust hår och ljus hudfärg genetiskt brukar följas åt. Dock förekommer det emellanåt också bland mörkhyade ursprungsbefolkningar i Australien, Melanesien och omgivande öar. Omkring 8% av ursprungsbefolkningen på [[Kanarieöarna]] har blont hår.<ref>F‐de‐Misa, Ricardo, et al. "Main pigmentary features and melanocortin 1 receptor (MC1R) gene polymorphisms in the population of the Canary Islands." International journal of dermatology 47.8 (2008): 806-811.</ref> Det blonda håret i [[Oceanien]] beror på en mutation som reglerar tyrosinasrelaterat protein 1 som hänger samman med en [[cystin]]-till-[[arginin]]-mutation. Den mutationen förekommer alltså hos personer som har mörk hy men blont hår.<ref>Kenny, Eimear E., et al. "Melanesian blond hair is caused by an amino acid change in TYRP1." Science 336.6081 (2012): 554-554.</ref> Blont hår hos skandinaver förekommer uppåt 50–80&nbsp;procent av populationen, och sammanfaller då med ljusare pigmentering också i huden.<ref>Lock-Andersen, J. Ò. R. G. E. N., Krzysztof T. Drzewiecki, and Hans Christian Wulf. "Eye and Hair Colour, Skin Type, and Constitutive Skin Pigmentation as Risk Factors for Basal Cell Carcinoma and Cutaneous Malignant Melanoma." ACTA DERMATOVENEREOLOGICA-STOCKHOLM- 79 (1999): 74-80.</ref><ref name="Frost, Peter 2006">Frost, Peter. "European hair and eye color: A case of frequency-dependent sexual selection?." Evolution and Human Behavior 27.2 (2006): 85-103.</ref>
Blont hår förekommer främst bland ljushyade personer eftersom ljust hår och ljus hudfärg genetiskt brukar följas åt. Dock förekommer det emellanåt också bland mörkhyade ursprungsbefolkningar i Australien, Melanesien och omgivande öar. Omkring 8 % av ursprungsbefolkningen på [[Kanarieöarna]] har blont hår.<ref>F‐de‐Misa, Ricardo, et al. "Main pigmentary features and melanocortin 1 receptor (MC1R) gene polymorphisms in the population of the Canary Islands." International journal of dermatology 47.8 (2008): 806-811.</ref> Det blonda håret i [[Oceanien]] beror på en mutation som reglerar tyrosinasrelaterat protein 1 som hänger samman med en [[cystin]]-till-[[arginin]]-mutation. Den mutationen förekommer alltså hos personer som har mörk hy men blont hår.<ref>Kenny, Eimear E., et al. "Melanesian blond hair is caused by an amino acid change in TYRP1." Science 336.6081 (2012): 554-554.</ref> Blont hår hos skandinaver förekommer uppåt 50–80&nbsp;procent av populationen, och sammanfaller då med ljusare pigmentering också i huden.<ref>Lock-Andersen, J. Ò. R. G. E. N., Krzysztof T. Drzewiecki, and Hans Christian Wulf. "Eye and Hair Colour, Skin Type, and Constitutive Skin Pigmentation as Risk Factors for Basal Cell Carcinoma and Cutaneous Malignant Melanoma." ACTA DERMATOVENEREOLOGICA-STOCKHOLM- 79 (1999): 74-80.</ref><ref name="Frost, Peter 2006">Frost, Peter. "European hair and eye color: A case of frequency-dependent sexual selection?." Evolution and Human Behavior 27.2 (2006): 85-103.</ref>


Genen för hårfärg, [[MC1R]], förekommer i minst sju olika varianter bland européer,<ref name="Frost, Peter 2006"/> men i hela världen har mer än 100 alleler hittats, dock är de otillfredsställande utforskade. Blont hår i Europa kan kopplas till flera olika sådana varianter. Bortsett från hur generna kodar för uttrycken, styrs genen också av parakrina och endokrina faktorer, vilka påverkar genuttrycket (jämför [[epigenetik]]).<ref>Dessinioti, Clio, et al. "Melanocortin 1 receptor variants: functional role and pigmentary associations." Photochemistry and photobiology 87.5 (2011): 978-987.</ref> Ögonfärgen bestäms av andra gener. MC1R reglerar mängden eumelanin och feomelanin i hårstråt. Blont hår tenderar att mörkna med åren, i synnerhet direkt efter puberteten, då det förekommer en mycket liten skillnad mellan könen då kvinnor tenderar att vara blonda något längre upp i åldern än män.<ref name="Frost, Peter 2006"/>
Genen för hårfärg, [[MC1R]], förekommer i minst sju olika varianter bland européer,<ref name="Frost, Peter 2006"/> men i hela världen har mer än 100 alleler hittats, dock är de otillfredsställande utforskade. Blont hår i Europa kan kopplas till flera olika sådana varianter. Bortsett från hur generna kodar för uttrycken, styrs genen också av parakrina och endokrina faktorer, vilka påverkar genuttrycket (jämför [[epigenetik]]).<ref>Dessinioti, Clio, et al. "Melanocortin 1 receptor variants: functional role and pigmentary associations." Photochemistry and photobiology 87.5 (2011): 978-987.</ref> Ögonfärgen bestäms av andra gener. MC1R reglerar mängden eumelanin och feomelanin i hårstråt. Blont hår tenderar att mörkna med åren, i synnerhet direkt efter puberteten, då det förekommer en mycket liten skillnad mellan könen då kvinnor tenderar att vara blonda något längre upp i åldern än män.<ref name="Frost, Peter 2006"/>

Versionen från 10 mars 2016 kl. 09.15

För musikgruppen från 1960-talet, se Blond (1969–1970). För musikgruppen från 1990-talet, se Blond (1990-talet)

Blont hår
Ett år gammal baby med blont hår

Blond kallas den ljusa naturliga hårfärg som drar åt gult, vitt eller beige. En person med blont hår kan kallas blondin. Benämningen blondin används mestadels om kvinnor, men kan även användas om män, men de benämns oftast som "blond".

Blont hår beror på mängden, typen och paketeringen av melaninpolymerer, som skapas av melanocyter och insöndras i keratinocyter. Färgen produceras i hårroten som ligger i huden. Det finns två typer av melanin. Feomelanin har en gul-röd nyans och eumelanin en brun-svart. Blont hår kan därmed definieras som antingen liten mängd melanin oavsett variant, eller som hår med en hög grad feomelanin (feomelanin ger också rött hår).[1] Mycket feomelanin ger emellertid rött hår, inte blont.[2] Total frånvaro av melanin gör håret vitt, vilket förekommer under ålderdomen och vid svår albinism. Men intrycket av hårets färg påverkas också av hur melaninet paketeras i melanosomer som har ha olika form och storlek.[1]

Blont hår förekommer främst bland ljushyade personer eftersom ljust hår och ljus hudfärg genetiskt brukar följas åt. Dock förekommer det emellanåt också bland mörkhyade ursprungsbefolkningar i Australien, Melanesien och omgivande öar. Omkring 8 % av ursprungsbefolkningen på Kanarieöarna har blont hår.[3] Det blonda håret i Oceanien beror på en mutation som reglerar tyrosinasrelaterat protein 1 som hänger samman med en cystin-till-arginin-mutation. Den mutationen förekommer alltså hos personer som har mörk hy men blont hår.[4] Blont hår hos skandinaver förekommer uppåt 50–80 procent av populationen, och sammanfaller då med ljusare pigmentering också i huden.[5][6]

Genen för hårfärg, MC1R, förekommer i minst sju olika varianter bland européer,[6] men i hela världen har mer än 100 alleler hittats, dock är de otillfredsställande utforskade. Blont hår i Europa kan kopplas till flera olika sådana varianter. Bortsett från hur generna kodar för uttrycken, styrs genen också av parakrina och endokrina faktorer, vilka påverkar genuttrycket (jämför epigenetik).[7] Ögonfärgen bestäms av andra gener. MC1R reglerar mängden eumelanin och feomelanin i hårstråt. Blont hår tenderar att mörkna med åren, i synnerhet direkt efter puberteten, då det förekommer en mycket liten skillnad mellan könen då kvinnor tenderar att vara blonda något längre upp i åldern än män.[6]

Besläktade uttryck

Ett äldre uttryck för blond hårfärg var linhår eller lingul, då ljust hår ofta liknade den färdigrötade tågan av lin. Ljushåriga barn kallades förr för guldlock, eller linlugg, och än idag för lintott. Platinablond är en väldigt ljus, nästan vit, blond ton, som vanligen åstadkoms genom blekning. En något gråare naturlig blond hårfärg är askblond, som också benämns cendré.

Förekomst och uppkomst

Blont hår i Europa är resultatet av en senkommen genetisk mutation för cirka 11.000 år sedan (då människan redan hade varit omkring 30.000 år i Europa), förmodligen i eller i närheten av de områden i norra Europa där den blonda hårfärgen är vanligast än idag: Skandinavien, Finland, Baltikum och i de länder med slaviska språk som ligger längst västerut. Liknande studier av blå ögon visar att även denna mutation uppstått ungefär vid samma tid.[8] Mutationer som förändrar hår- och hudfärg har alltid varit framgångsrika bland människor [9]. Att inte denna eller dessa små mutationer försvann förklaras med bristen på män i det farliga jägar- och samlarsamhället. Blonda kvinnor ska enligt denna teori ha haft det lättare att locka till sig män än de mörkare kvinnorna i jägarsamhället, något som benämns sexuell selektion.[10]

Anatomi

Blont hår innehåller mindre av det mörka färgämnet melanin än mörkt hår. Blont hår blir ofta mörkare med åren.

Blondering / blekning

Att blondera håret innebär för det mesta att man använder något blekmedel för att få en ljusare hårfärg genom att färgpigmenten i håret tas bort. Ett förekommande hårblekningsmedel är väteperoxid, som dock sliter på hårets kvalité och kan få det att bli sprött och livlöst, och i värsta fall gå av helt och hållet.

Populärföreställningar

Inom rasbiologin, särskilt som den bedrevs i Nazityskland, ansågs blonda personer vara de mest "ariska" och därmed minst uppblandade med andra "raser".

Det finns i västvärlden ett rykte om att blonda personer är mindre intelligenta än genomsnittet och enbart klarar sig tack vare sitt utseende. Framför allt att blonda kvinnor är mindre intellegenta än andra.[11] Det ryktet har sitt ursprung i 1700-talets Frankrike och Rosalie Duthé.[11] Det var en prostituerad blondin som ansågs vara såväl attraktiv som ovanligt obegåvad.[11] Hon gav inspiration till den satiriska pjäsen Les Curiosités de la Foire (Marknadens kuriositeter) år 1775.[11] Först på 1900-talet blev blondinens rykte känt utanför Europa.[11] I USA var det framför allt bästsäljaren och filmatiseringen Herrar föredrar blondiner som gav blondiner en stämpel som ointelligenta.[11]

Skämt som bygger på den uppfattningen kallas blondinskämt.

Källor

  1. ^ [a b] Rees, Jonathan L. "Genetics of hair and skin color." Annual review of genetics 37.1 (2003): 67-90.
  2. ^ http://udel.edu/~mcdonald/mythredhair.html
  3. ^ F‐de‐Misa, Ricardo, et al. "Main pigmentary features and melanocortin 1 receptor (MC1R) gene polymorphisms in the population of the Canary Islands." International journal of dermatology 47.8 (2008): 806-811.
  4. ^ Kenny, Eimear E., et al. "Melanesian blond hair is caused by an amino acid change in TYRP1." Science 336.6081 (2012): 554-554.
  5. ^ Lock-Andersen, J. Ò. R. G. E. N., Krzysztof T. Drzewiecki, and Hans Christian Wulf. "Eye and Hair Colour, Skin Type, and Constitutive Skin Pigmentation as Risk Factors for Basal Cell Carcinoma and Cutaneous Malignant Melanoma." ACTA DERMATOVENEREOLOGICA-STOCKHOLM- 79 (1999): 74-80.
  6. ^ [a b c] Frost, Peter. "European hair and eye color: A case of frequency-dependent sexual selection?." Evolution and Human Behavior 27.2 (2006): 85-103.
  7. ^ Dessinioti, Clio, et al. "Melanocortin 1 receptor variants: functional role and pigmentary associations." Photochemistry and photobiology 87.5 (2011): 978-987.
  8. ^ "Är blondiner mer attraktiva?" faktaruta i Illustrerad vetenskap nr 10, 2009 (juli), s 27
  9. ^ "European hair and eye color: A case of frequency-dependent sexual selection?" från Evolution and Human Behavior, Volume 27, Issue 2, sidorna 85-103 (mars 2006)
  10. ^ ibid
  11. ^ [a b c d e f] ”När blev blondiner dumma?”. Världens Historia. 2012. http://varldenshistoria.se/fraga-oss/naer-blev-blondiner-dumma. Läst 4 mars 2013. 

Externa länkar