Bairro Alto

Elevador de Santa Justa på natten.

Ruinen av Igreja do Carmo.

Bairro Alto är en stadsdel i centrala Lissabon i Portugal. Den är mest känd för sitt pulserande nattliv. Där finns nattklubbar och resturanger och i en del av dem kan man lyssna på den portugisiska folkmusikstilen fado.

Att komma till Bairro Alto från Baixa Pombalina

Bairro Alto är ett kuperat område. Det går att ta sig hit från Lissabons centrum till fots, men det finns också andra möjligheter. Ett av dem är Ascensor da Glória vid Praça dos Restauradores, en bergbana som byggdes i slutet av 1800-talet och som elektrifierades i början av 1900-talet. Högst upp där bergbanan slutar finns en utsiktspark, Miradouro de São Pedro de Alcântara, med utsikt över borgen Castelo de São Jorge.

Ett annat sätt är att ta hissen Elevador de Santa Justa från Baixa Pombalina, en 30 meter hög hiss som är en vertikal variant av Lissabons bergbanor. Denna hiss stod färdig 1901 och drevs från början med ånga.

Kyrkor

Två kyrkor finns i Bairro Alto. Rakt nedanför utsiktsparken finns Igreja de São Roque, vars 1500-talsfasad förstördes vid jordbävningen i Lissabon 1755. Den esattes efter jordbävningen av en ny fasad. Inuti kyrkan finns de vackrast dekorerade kapellen i Lissabon.

Längre ner ligger Igreja do Carmo (Karmeliterkyrkan), som byggdes på 1300-talet. Kyrkan var en gång en av de största i Lissabon. Under jordbävningen 1755 började pelarna svaja och taket rasade in.

Geografi

Bergbanan Elevador da Glória, även kallad Ascensor da Glória, som förbinder Praça dos Restauradores med Avenida da Liberdade

Praça Luís de Camões nära Santa Catarinas historiska portar

Även om Bairro Alto ligger centralt i Lissabon, anses det normalt som en egen stadskärna. Den kännetecknas av ortogonala kvarter, ibland rektangulära.

Under den pombalinska eran ökade antalet byggnader med standarddimensioner. Den stora förtätningen på 1600- och 1700-talet har sitt ursprung i förändringar i dessa kvarter. Många av byggnaderna byggdes ut, även på höjden. Det är den här formen som dominerar Bairro, som är mycket tät, dyster och där bara de övre våningarna faktiskt får direkt solljus.

Bairro Altos historia, första fasen

Bairro Alto byggdes som ett svar på den sociala och ekonomiska omvandlingen i Lissabon under andra hälften av 1400-talet.

Den kommersiella utvecklingen var orsak till befolkningstillväxten och det därav följande behovet av fler bostäder än de som fanns i den medeltida muromgärdade staden. Det var detta fenomen som resulterade i urbaniseringsprocessen i Bairro Alto-distriktet, i två distinkta faser.

Den första fasen inleddes 1487, efter Guedelha Palaçans död. Denne var en inflytelserik person i Portugal: hans änka överförde land som låg vid stadens västra gräns till kungens hovstallmästare, Filipe Gonçalves. Jordrättigheterna för dessa områden såldes 1498 till adelsmannen Luís de Atouguia.

Mellan 1499 och 1502 visade olika kungliga brev, undertecknade av kung Manuel I, att det fanns ett behov av att riva balkongerna och verandorna som upptog offentliga utrymmen i distriktet. Detta var en del av ett paket med lagstiftningsreformer som utfärdades för att förbättra stadens image. En liknande kunglig stadga år 1500 utfärdades med målet att omvandla de fria områden som fortfarande fanns utmed de gamla murarna. Dessa initiativ ledde till den första urbaniseringen, som kallades Vila Nova do Olival (cirka 1502). Den utformades runt det gamla treenighetsklostret, med en serie administrativa verktyg och förfaranden som senare skulle användas för att skapa Bairro Alto.

1505 resulterade byggandet av det nya kungliga palatset i att domstolen flyttades till floden och staden utvidgades fram till Cais do Sodré.

Bairro Altos historia, andra fasen

Den andra fasen av urbanisering i Bairro Alto började omkring 1553. Då började zonen norr om Estrada de Santos kallas Bairro Alto de São Roque. Mall:Stubavsnitt

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 mars 2020.