Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Essin (Diskussion | Bidrag)
mer uppdatering behövs, men utan inhemska eller svenska namn på tre av de nya regionerna är det svårt
uppdatering
 
Rad 1: Rad 1:
{{uppdateras|Regionen har delats upp i [[Sidama]] och tre andra regioner (hur transkriberas de från amhariska?) under 2020-2023|datum=2023-12}}
[[Fil:Southern Nations, Nationalities, and People's Region in Ethiopia.svg|miniatyr|''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizbochs'' läge i Etiopien.]]
[[Fil:Southern Nations, Nationalities, and People's Region in Ethiopia.svg|miniatyr|''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizbochs'' läge i Etiopien.]]
[[Fil:Flag_of_the_Southern_Nations,_Nationalities,_and_Peoples%27_Region.svg|miniatyr|Regionens flagga.]]
[[Fil:Flag_of_the_Southern_Nations,_Nationalities,_and_Peoples%27_Region.svg|miniatyr|Regionens flagga.]]
'''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch''' ([[amhariska]]: ደቡብ ብሔሮች ብሔረሰቦችና ሕዝቦች ክልል, ”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”) är en av nio [[Etiopiens administrativa indelning|regioner]] (kililoch) i [[Etiopien]], bildad 1996 när den nya, etniskt baserade federala indelningen av landet infördes. Regionhuvudstad är [[Awasa]]. Andra större städer är bland annat [[Arba Minch]], [[Dila]], [[Hosaena]] och [[Sodo (ort i Etiopien)|Sodo]]. Regionen hade en befolkning på 15&nbsp;042&nbsp;531 invånare vid [[folkräkning]]en 2007,<ref name="EtiopienFolk2007">[http://www.csa.gov.et/pdf/Cen2007_firstdraft.pdf Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results ('''pdf-fil''')] {{Wayback|url=http://www.csa.gov.et/pdf/Cen2007_firstdraft.pdf |date=20120214221803 }}</ref> på en yta av 112&nbsp;343 km².<ref name="GeohiveEtiopien">[http://www.geohive.com/cntry/ethiopia.aspx GeoHive; Ethiopia, Administrative units] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/ethiopia.aspx |date=20120805184429 }}</ref> Regionen ligger i södra Etiopien, och gränsar till den omstridda [[Ilemitriangeln]].
'''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch''' ([[amhariska]]: ደቡብ ብሔሮች ብሔረሰቦችና ሕዝቦች ክልል, ”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”) var en av [[Etiopien]]s administrativa [[Etiopiens administrativa indelning|regioner]] (kililoch) 1996–2023. Regionen bildades 1996 när den nya, etniskt baserade federala indelningen av landet infördes. Regionhuvudstad var [[Awasa]]. Andra större städer inom regionen var bland annat [[Arba Minch]], [[Dila]], [[Hosaena]] och [[Sodo (ort i Etiopien)|Sodo]]. Regionen hade en befolkning på 15&nbsp;042&nbsp;531 invånare vid [[folkräkning]]en 2007,<ref name="EtiopienFolk2007">[http://www.csa.gov.et/pdf/Cen2007_firstdraft.pdf Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results ('''pdf-fil''')] {{Wayback|url=http://www.csa.gov.et/pdf/Cen2007_firstdraft.pdf |date=20120214221803 }}</ref> på en yta av 112&nbsp;343 km².<ref name="GeohiveEtiopien">[http://www.geohive.com/cntry/ethiopia.aspx GeoHive; Ethiopia, Administrative units] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/ethiopia.aspx |date=20120805184429 }}</ref> Regionen låg i södra Etiopien, och gränsade till den omstridda [[Ilemitriangeln]].

Regionen delades genom folkomröstningar upp i fyra mindre regioner under åren 2020–2023 och upplöstes slutligen den 19 augusti 2023. Dessa fyra regioner är [[Sidama]] (bildad 18 juni 2020), [[Sydvästetiopiska folkens region]] (SWEPR, bildad 23 november 2021) och [[Centrala Etiopien (region)|Centrala Etiopien]] (bildad 19 augusti 2023) samt [[Södra Etiopien (region)|Södra Etiopien]] (bildad 19 augusti 2023).<ref>{{webbref |url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/etiopien/politiskt-system/ |titel=Etiopien – Politiskt system |hämtdatum=5 maj 2024 |verk=Landguiden |utgivare=[[Utrikespolitiska institutet]] (UI)}}</ref>


== Administrativ indelning ==
== Administrativ indelning ==
Regionen är indelad i tretton zoner, åtta speciella distrikt (som har visst [[autonomi|autonomt]] styre) samt en stad.<ref name="EtiopienFolk2007" />
Regionen var indelad i tretton zoner, åtta speciella distrikt (som har visst [[autonomi|autonomt]] styre) samt en stad.<ref name="EtiopienFolk2007" />
=== Zoner ===
=== Zoner ===
* [[Bench Maji]]
* [[Bench Maji]]
Rad 34: Rad 35:


== Demografi ==
== Demografi ==
''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch'' omfattar de traditionella hemländerna för en stor mängd etniska grupper, som i den etniskt baserade nya regionuppdelningen här sammanfördes under ett paraply. De största språken är [[sidamigna]] (18 procent), [[guragigna]] (14,72 procent), [[welayta]] (11,53 procent), [[hadiyigna]] (8,53 procent), [[keffigna]] (5,22 procent) och [[kembatigna]] (4,35 procent). [[Amhariska]] är dock det enda officiella språket.
''Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch'' omfattade de traditionella hemländerna för en stor mängd etniska grupper, som i den etniskt baserade regionuppdelningen 1996 i denna region sammanfördes under ett paraply.
De största språken i regionen var vid folkräkningen 2007 [[sidamigna]] (18 procent), [[guragigna]] (14,72 procent), [[welayta]] (11,53 procent), [[hadiyigna]] (8,53 procent), [[keffigna]] (5,22 procent) och [[kembatigna]] (4,35 procent). [[Amhariska]] var dock det enda officiella språket.


De största folkgrupperna i regionen är [[sidama (folk)|sidama]] (19,34 procent), [[welaita]] (10,71 procent), [[Hadiya (folk)|hadiya]] (8,02 procent), [[gurage]] (7,52 procent) och [[gamo]] (6,96 procent) (vid folkräkningen 2007).<ref name="EtiopienFolk2007" />
De största folkgrupperna i regionen var vid folkräkningen 2007 [[sidama (folk)|sidama]] (19,34 procent), [[welaita]] (10,71 procent), [[Hadiya (folk)|hadiya]] (8,02 procent), [[gurage]] (7,52 procent) och [[gamo]] (6,96 procent).<ref name="EtiopienFolk2007" />


De största religionerna i regionen är [[protestantism]] (55,48 procent), [[ortodox kristendom]] (19,91 procent), [[islam]] (14,09 procent) och [[animism|traditionella religioner]] (6,60 procent).<ref name="EtiopienFolk2007" />
De största religionerna i regionen var vid folkräkningen 2007 [[protestantism]] (55,48 procent), [[ortodox kristendom]] (19,91 procent), [[islam]] (14,09 procent) och [[animism|traditionella religioner]] (6,60 procent).<ref name="EtiopienFolk2007" />


Urbaniseringsgraden låg på 10,28 procent år 2007.<ref name="EtiopienFolk2007" />
Urbaniseringsgraden låg på 10,28 procent år 2007.<ref name="EtiopienFolk2007" />

Nuvarande version från 5 maj 2024 kl. 05.38

Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizbochs läge i Etiopien.
Regionens flagga.

Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch (amhariska: ደቡብ ብሔሮች ብሔረሰቦችና ሕዝቦች ክልል, ”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”) var en av Etiopiens administrativa regioner (kililoch) 1996–2023. Regionen bildades 1996 när den nya, etniskt baserade federala indelningen av landet infördes. Regionhuvudstad var Awasa. Andra större städer inom regionen var bland annat Arba Minch, Dila, Hosaena och Sodo. Regionen hade en befolkning på 15 042 531 invånare vid folkräkningen 2007,[1] på en yta av 112 343 km².[2] Regionen låg i södra Etiopien, och gränsade till den omstridda Ilemitriangeln.

Regionen delades genom folkomröstningar upp i fyra mindre regioner under åren 2020–2023 och upplöstes slutligen den 19 augusti 2023. Dessa fyra regioner är Sidama (bildad 18 juni 2020), Sydvästetiopiska folkens region (SWEPR, bildad 23 november 2021) och Centrala Etiopien (bildad 19 augusti 2023) samt Södra Etiopien (bildad 19 augusti 2023).[3]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Regionen var indelad i tretton zoner, åtta speciella distrikt (som har visst autonomt styre) samt en stad.[1]

Zoner[redigera | redigera wikitext]

Speciella distrikt[redigera | redigera wikitext]

Stad[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch omfattade de traditionella hemländerna för en stor mängd etniska grupper, som i den etniskt baserade regionuppdelningen 1996 i denna region sammanfördes under ett paraply.

De största språken i regionen var vid folkräkningen 2007 sidamigna (18 procent), guragigna (14,72 procent), welayta (11,53 procent), hadiyigna (8,53 procent), keffigna (5,22 procent) och kembatigna (4,35 procent). Amhariska var dock det enda officiella språket.

De största folkgrupperna i regionen var vid folkräkningen 2007 sidama (19,34 procent), welaita (10,71 procent), hadiya (8,02 procent), gurage (7,52 procent) och gamo (6,96 procent).[1]

De största religionerna i regionen var vid folkräkningen 2007 protestantism (55,48 procent), ortodox kristendom (19,91 procent), islam (14,09 procent) och traditionella religioner (6,60 procent).[1]

Urbaniseringsgraden låg på 10,28 procent år 2007.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]