Internationell privaträtt

Internationell privaträtt omfattar i vid mening samtliga rättsregler som styr internationella förbindelser mellan enskilda. Den internationella privaträtten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Den internationella privaträtten består nämligen i princip av rent inhemska rättsregler.

Problem

Reglerna försöker lösa tre problem:

1. Vilket lands domstolar ska lösa tvisten? Detta brukar benämnas domsrätt (jurisdiktion). "Rätt forum" betyder den domstol där talan ska eller kan väckas. Den domstolen betecknas ofta som behörig domstol.
2. Vilket lands lag ska tillämpas? Detta brukar benämnas lagval. Lex causae betecknar den lag som enligt lagvalsreglerna tillämpas i det enskilda fallet. Lex fori (domstolens lag) betecknar lagen i domstolslandet. En allmän regel är att om domstolen inte kan förstå innehållet i lex causae så antar den att innehållet är detsamma som i lex fori. Rättegångsförfarandet bestäms nästan alltid av lex fori, oberoende av vilket lands lag som ska tillämpas på själva saken (lex causae). Lex loci delicti (lagen på den ort där en skadevållande handling har inträffat) tillämpas oftast i skadeståndsmål.
3. I vilka länder kan dom som meddelas i ett land exekveras i ett annat land? Domen kan i princip bara verkställas i det land där avgörandet meddelades. Om avgörandet ska kunna verkställas i utlandet krävs exekvatur, som betecknar ett beslut av en domstol i ett land som gör att ett domstolsavgörande från ett annat land kan verkställas i det landet. Att en dom verkställs innebär att den genomdrivs, om nödvändigt med tvångsmedel, till exempel med hjälp av kronofogdemyndigheten eller polisen.

Vissa enhetliga regler har dock fastställts i internationella konventioner och i EG:s rättsakter. Genom dessa regler försöker man undvika att domstolar i två eller flera länder anser sig behöriga, enligt sina egna internationellt privaträttsliga regler, och meddelar olika domar i samma tvist. 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, som upprättades av dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapen, innehåller enhetliga lagvalsregler för avtalsförhållanden.

Internationell privaträtt har inte samma betydelse i samtliga medlemsstater. I tysk och portugisisk rätt, till exempel, omfattar den endast lagvalsregler. I andra rättssystem, liksom det svenska, omfattar den också regler om internationell domsrätt och erkännande och verkställighet av utländska domar i vissa fall.

Svensk internationell privaträtt

Den svenska internationella privaträtten har genomgått och genomgår en stor omvandling genom EG-rätten. De hittillsvarande svenska reglerna om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, i huvudsak bestående av 1980 års Romkonvention, kommer att ersättas av en ny EG-förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser. 1980 års Romkonvention om tillämplig lag på avtalsförpliktelser berör jurisdiktion och lagval i de fall parterna inte avtalat annat.

Den så kallade Rom II-förordningen har redan utfärdats och kommer att tillämpas fullt ut från och med den 11 januari 2009, då den kommer att väsentligt modifiera den i Sverige hittills rådande oskrivna lex loci delicitiregeln, inte minst genom att införa speciella kollisionsregler för bland annat produktansvar, otillbörlig konkurrens, konkurrensbegränsningar, miljöskador, immaterialrättsintrång och kollektiva stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Förordningen inför också helt nya kollisionsregler avseende obehörig vinst, tjänster utan uppdrag (negotiorum gestio) och oaktsamhet vid ingående av avtal (culpa in contrahendo). På sakrättens område aktualiseras numera bland annat frågan om den negativa svenska inställningen till, i enlighet med utländsk rätt skapade, säkerhetsrätter (till exempel ägarförbehåll) inte utgör ett med EG-rätten oförenligt indirekt handelshinder. EG-rätten påverkar också erkännande i Sverige av utländska bolag.

Den så kallade Bryssel II-förordningen gäller frågor om skilsmässa och barn i internationella situationer inom EU. Av förordningen framgår vilken medlemsstats myndigheter som får besluta i frågorna. Den reglerar också hur ett beslut i en medlemsstat kan erkännas och verkställas i en annan medlemsstat. En ny Bryssel II-förordning började tillämpas den 1 mars 2005. Den nya förordningen gäller alla avgöranden om föräldraansvar. Frågor om föräldraansvar kan handla om till exempel vårdnad, boende, umgänge eller en tillfällig placering av barnet utanför det egna hemmet samt om bortförande av barn.

Den nya Bryssel II-förordningen ska kompletteras enligt en lagd proposition Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen.

Haagkonventionen 1996 handlar om barns rättigheter och kommer sannolikt att inkorporeras med svensk rätt.

Verkställighet

Det finns verkställighetsregler i en del äldre lagar såsom Lag om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling.

Utländska domar

Svea hovrätt är ensam domstol för mål som rör erkännande och verkställighet av utländska domar. Huvudregeln är att utländska domar inte erkänns och verkställs i Sverige. Det finns emellertid flera fall där en dom som meddelats i en annan stat kan verkställas i Sverige på samma sätt som en svensk dom. Dessa fall regleras i ett antal internationella konventioner som Sverige har tillträtt. Inte bara domstolsavgöranden kan verkställas, utan även i många fall skiljedomar, officiella handlingar och förlikningar inför domstol. Exempel på verkställighetsåtgärder är utmätning av egendom eller avhysning (vräkning) av en hyresgäst.

Externa länkar

• En sammanfattning av 1980 års Romkonvention kan man läsa på EU:s webbsida.
• Lag (1992:794) om Luganokonventionen har inkorporerat konventionen till svensk rätt.
• Lag (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
• Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.
• Lag (1973:943) om erkännande av vissa utländska äktenskapskillnader och hemskillnader.