Femte franska republiken
Femte franska republiken | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: Liberté, Égalité, Fraternité (franska för "Frihet, jämlikhet, broderskap") |
||||||
Nationalsång: "La Marseillaise" ("Marseljäsen") |
||||||
Huvudstad | Paris | |||||
Största stad | Paris Ca 10 miljoner invånare | |||||
Officiellt språk | Franska | |||||
Erkända regionala språk | Elsassiska, katalanska, korsikanska, bretonska, gallo, occitanska, 40 språk på Nya Kaledonien | |||||
Statsskick | Semipresidentiell republik | |||||
- | president | François Hollande | ||||
- | premiärminister | Manuel Valls | ||||
Yta | ||||||
- | Totalt | 640 679 km² (42) | ||||
Demografi | ||||||
- | års uppskattning | 66 616 416 (20) | ||||
- | Befolkningstäthet | 116 inv./km² (89) | ||||
BNP (PPP) | års beräkning | |||||
- | Totalt | 2116969 miljoner $ (7) | ||||
- | Per capita | $34145 | ||||
Valuta | Euro (EUR ) |
|||||
Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
- | Sommartid | CEST (UTC+2) | ||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Mont Blanc, 4 810 m ö.h. | ||||
- | Största sjö | Genèvesjön, 582 km² | ||||
- | Längsta flod | Loire, 1000 km | ||||
Datumformat | dd/mm/åååå | |||||
Kör på | höger | |||||
Nationaldag | 14 juli | |||||
Nationalitetsmärke | F | |||||
Landskod | FR | |||||
Landsnummer | 33 |
Frankrikes historia | |
Denna artikel är en del av en serie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Gallien (–486) | |
Frankerriket (tidigt 400-tal–483) | |
Frankrike under medeltiden (486–1453) | |
Hundraårskriget (1337–1453) | |
Tidigmoderna Frankrike (1453–1789) | |
Franska revolutionen (1789–1799) | |
Första republiken (1792–1804) | |
Första kejsardömet (1804–1814) | |
Bourbonska restaurationen (1814–1830) | |
Julimonarkin (1830–1848) | |
Andra republiken (1848–1852) | |
Andra kejsardömet (1852–1870) | |
Tredje republiken (1870–1940) | |
Vichyregimen (1940–1944) | |
Frankrikes provisoriska regering (1944–1946) | |
Fjärde republiken (1946–58) | |
Femte republiken (1958–) |
Femte republiken (franska: Cinquième République) i Frankrike är landets nuvarande statsform. Den bildades 4 oktober 1958 med Charles de Gaulle i ledningen och en ny konstitution som framarbetades av de Gaulle själv och antogs av en folkomröstning 28 september 1958.
Frankrike behövde en stark ledare och de Gaulle ställde som villkor för att anta ledarskapet efter Pierre Pflimlin att konstitutionen ändrades så att Frankrikes president fick större makt. Exempelvis säger den sextonde paragrafen i konstitutionen att presidenten vid situationer som vederbörande bedömer vara av yttersta kris har rätt att ta all makt i Frankrike och inrätta en provisorisk diktatur, där presidenten i så fall kontrollerar även fransk press och television. Den paragrafen har emellertid endast utnyttjats en gång, 1961. Det franska statsskicket är idag urtypen för ett så kallat semi-presidentiellt system vilket kombinerar en folkvald president med avsevärda befogenheter och en regering som svarar inför och kan avsättas av parlamentet, enligt parlamentarismens princip. Det innebär att presidenten och regeringen kan ha olika politisk färg, vilket också ofta varit fallet under den Femte republiken.
Charles de Gaulle förblev Frankrikes president ända fram till 1969. Under denna tid skedde en rask avveckling av det Franska imperiet, bland annat uppnådde Algeriet självständighet år 1962. De Gaulle drev också igenom Frankrikes utträde ur NATO:s direkta militära samarbete 1966 och en uppbyggnad av en självständig kärnvapenstyrka, Force de frappe. Mot slutet av 1960-talet ökade det folkliga missnöjet med regimen de Gaulle och under 1968-69 ägde omfattande kravaller rum i bland annat Paris; se Majrevolten.
Om namnet
Frankrike tillhör tillsammans med Danmark Europas äldsta nu existerande nationer. Ingen vet exakt när Frankrike som sådant uppstod (men romarna kallade området Gallien). Frankrike har, så vitt man vet, varit ett kungarike från nationens uppkomst. Den franska revolutionen (1789-1799) skulle ändra på detta. Likaså revolutionsåren 1830 och 1848, fransktyska kriget 1870-71 samt andra världskriget. Den femte franska republiken är namnet på Frankrikes nuvarande författning eller konstitution. Ordningstalet härstammar från historien enligt följande:
- före 1793 , kungarike
- 1793 - 1804 , republik (sedan kung Ludvig XVI avrättats)
- 1804 - 1814 och 1815 , kejsardöme (första kejsardömet under Napoleon)
- 1814 och 1815 - 1848 , kungarike
- {varav 1830 - 1848 under s.k. "borgarkung")
- 1848 - 1852 , andra republiken under president Loius Napoleon Bonaparte, brorson till Napoleon
- 1852 - 1870 , andra kejsardömet under Napoleon III, d.v.s. den f.d. presidenten t.o.m. dennes för Frankrike förödande krig mot Preussen där andra tyska länder indrogs och enades.
- 1870 - 1940 , tredje republiken
- 1940 - 1942 , Frankrike uppdelat i Vichyfrankrike och direkt nazitysk ockupation
- 1942 - 1944 , hela Frankrike under nazitysk ockupation
- 1944 , Frankrike befrias juni till oktober
- 1944 - 1946 , temporärt styrskick
- 1946 - 1958 , fjärde republiken
- från 4 oktober 1958 , femte republiken med en stark presidentmakt
Se även
Källhänvisningar
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, France, 30 mars 2015.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, French Fifth Republic, 2 mars 2015.