Sveriges riksdags talman
| Riksdagens talman | |
 Riksdagens heraldiska vapen | |
| Sveriges riksdag | |
| Titel | Herr talman |
|---|---|
| Residens | Inget officiellt residens |
| Säte | Riksdagshuset |
| Utses av | Sveriges riksdag |
| Underställd | Regeringsformen Riksdagsordningen |
| Mandatperiod | Väljs för en valperiod (upp till fyra år) |
| Inrättat | 1617 1974 (enkammarriksdagen) |
| Ställföreträdare | Riksdagens vice talmän Ålderspresidenten |
| Webbplats | www.riksdagen.se |
Riksdagens talman är Sveriges riksdags främste representant och leder riksdagens arbete. Talmansämbetet är det högsta ämbete som en person kan väljas till i Sverige. Talmannen är i rang efter statschefen (kungen) men före statsministern, och kan inte avsättas genom riksdagsbeslut under tiden fram till nästa riksdagsval.[1] Nuvarande talman är Andreas Norlén, som tillträdde efter riksdagsvalet 2018.
Historik
Sverige har en lång tradition av talmän som går tillbaka till ståndsriksdagens tid. I 1617 års Riksdagsordning nämns det särskilt att varje stånd skall svara genom sina respektive talmän.
Talmännen utsågs länge av Konungen och i en artikel från tidningen Upsala den 17 januari 1874 står följande;
| ” | „ | |
| – Upsala, 17 januari 1874. sid 3. | ||
Dagens regler för talmannen kommer från 1974 års regeringsform där talmannen tog över flera av de uppdrag som tidigare åvilade statschefen.
Val av talman
Valet av talman sker sedan riksdagen har samlats efter ett riksdagsval. Det finns en parlamentarisk tradition som gör gällande att det största partiet efter val utser talmannen. Kravet är emellertid att den som väljs till talman måste sitta i riksdagen. Det vanliga är att talmannen kommer från något av regeringspartierna, men under den borgerliga regeringsperioden åren 1976–1982 var det ändå socialdemokrater som valdes till talmän, eftersom statsminister Thorbjörn Fälldin (centerpartist) år 1976 inte ville peta den sittande, uppskattade talmannen Henry Allard (socialdemokrat) och 1979 var det några anonyma borgerliga riksdagsmän som valde att inte rösta på den borgerliga kandidaten Allan Hernelius (moderat), och därför blev Ingemund Bengtsson (socialdemokrat) i stället vald. Därför dröjde det till 1991 innan enkammarriksdagen fick sin första borgerliga talman då moderaten Ingegerd Troedsson valdes. Sedan 1982 har talmannen valts från det största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten.[2]
Förutom talman väljer riksdagen inom sig även tre vice talmän som av sedvänja tillfaller de tre största partierna i riksdagen som talmannen inte tillhör.
Fram till dess att riksdagen har utsett en talman leds riksdagens arbete av dess ålderspresident, vilket är den riksdagsledamot som har flest tjänstgöringsår.
Talmannens uppgifter
Talmannen har i huvudsak tre uppgifter:
- att föreslå riksdagen ny statsminister,
- att leda riksdagens (särskilt kammarens) arbete
- att representera Sveriges riksdag.
Uppdraget som talman är opolitiskt. Det innebär att talmannen inte deltar i det partipolitiska arbetet och inte heller röstar. Talmannen får en ersättare som går in i riksdagen i talmannens ställe som ledamot.
Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern. Talmannens arvode är i lag likställt statsministerns arvode som fastställs av statsrådsarvodesnämnden, till skillnad från riksdagsledamöternas arvode som fastställs av riksdagens arvodesnämnd.
Talmannens roll i regeringsbildandet
Talmannen har efter 1974 års regeringsform övertagit statschefens roll i regeringsbildandet. Det är en uppgift som i de flesta andra länder åvilar statschefen. Efter ett allmänt val, om regeringen avgår, är det talmannens uppgift att inleda samtal med partiledarna för samtliga partier i riksdagen. Målet med samtalen är att undersöka om det finns möjlighet att bilda någon regering som har stöd av majoriteten av riksdagens ledamöter. Därefter föreslår talmannen en ny statsminister till riksdagen. Om riksdagen väljer att bifalla talmannens förslag är det talmannen som förordnar statsministern. Om riksdagen inte stödjer talmannens förslag kan talmannen lägga fram ytterligare tre förslag. Om också dessa förslag avslås upplöses riksdagen och därefter ska ett extra val till riksdagen hållas inom tre månader.
Talmannens ledande roll i riksdagsarbetet
Talmannens huvudsakliga arbete är att tillsammans med de vice talmännen leda riksdagens arbete och leda sammanträdena i kammaren. Talmannen är ordförande i talmanspresidiet och riksdagsstyrelsen som planerar det övergripande arbetet i kammaren och riksdagen i övrigt. Talmannen är även ledamot i Utrikesnämnden och ordförande i ordförandekonferensen (där han överlägger med utskottsordförandena och EU-nämndens ordförande om gemensamma frågor).
Talmannens representationsuppdrag
Talmannen har en viktig uppgift i att representera Sveriges riksdag vid internationella statsbesök. Talmannen träder även in som tillförordnad statschef, kallad tillfällig riksföreståndare, ifall denne inte kan fullgöra sina plikter. Även för det fall att kungaätten, alltså Huset Bernadotte, dör ut så skall riksdagen utse en tillfällig riksföreståndare. Om det därefter skall utses ett nytt kungahus eller om statsskicket skall ordnas på annat sätt är inte fastlagt i regeringsformen.
Se även
Fotnoter
- ^ ”Riksdagens webbplats”. http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Talmannen/Talmannens-uppdrag/. Läst 26 februari 2015.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Talmannens uppdrag”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/talmannen/talmannens-uppdrag/. Läst 14 juni 2018.