1638

	1638 – MDCXXXVIII; 386 år sedan
	År; 1635 \| 1636 \| 1637; 1638; 1639 \| 1640 \| 1641
	Årtionde; 1610-talet \| 1620-talet ; 1630-talet; 1640-talet \| 1650-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1638 ; MDCXXXVIII
Ab urbe condita	2390
Armeniska kalendern	1087 ; ԹՎ ՌՁԷ
Assyriska kalendern	6388
Bahaikalendern	-206–-205
Bengaliska kalendern	1045
Berberkalendern	2588
Brittiskt regeringsår	13 Cha. 1 – 14 Cha. 1
Buddhistisk kalender	2182
Burmesiska kalendern	1000
Bysantinska kalendern	7146–7147
Koptiska kalendern	1354–1355
Erianska kalendern	2804
Etiopiska kalendern	1630–1631
Judiska kalendern	5398–5399
Vikram Samvat	1694–1695
Sakakalendern	1560–1561
Kaliyuga	4739–4740
Holocen kalender	11638
Nri-Igbo	638–639
Persiska kalendern	1016–1017
Muslimska kalendern	1047–1048
Nengō (Japan)	Kan'ei 15; (寛永かんえい15年ねん)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3971
Minguokalendern	274 före ROC; 民みん前まえ274年ねん
Thailändsk kalender	2181
Unixtid

1638 (MDCXXXVIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

3 mars – Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Rheinfelden.
29 mars – En svensk koloni, Nya Sverige, grundas i Nordamerika sedan Kalmar Nyckel och Fågel Grip lagt till vid Paradisudden vid Delawareflodens mynning.^[1]

Juni – Peter Minuit ger sig av från Nya Sverige, mot Europa och lämnar befälet över kolonin till löjtnant Måns Kling.

9 augusti – Fransmännen och deras allierade besegrar kejsarens trupper i slaget vid Wittenweier.

6 september – Generalguvernör Per Brahe d.y. inför postbefordran i Finland. Det svenska postverket grundades två år tidigare.
28 september – Staden Nyen vid Nevamynningen i Livland grundas.^[2]

7 december – Fransmännen erövrar Breisach.
13 december – Vid fastern Katarinas död väljer drottning Kristina att stanna på Stegeborgs slott.

Johan Banér försvarar Pommern, Sveriges sista besittning i Tyskland.
Sverige får nya subsidier av Frankrike, på villkor att fredsförhandlingarna med fienden skall föras gemensamt mellan de båda länderna.
Inom kort köps mark från indianerna och Fort Christina byggs som skydd för Nya Sverige mot det konkurrerande nederländska kompaniet.
Axel Oxenstierna lyckas, trots hårt motstånd från adeln, driva fram pengar till att bygga Riddarhuset.
Den svenska förmyndarregeringen börjar ta till den kortsiktiga metoden, att sälja ut kronohemman, för att täcka krigskostnaderna.
Per Brahe d.y. uppmärksammar att många finnar flyttar till Livland för att få skattefrihet.
En pestepidemi når Sverige.
Galileo Galilei ger ut Samtal och matematiska demonstrationer om två nya vetenskaper.
Bild- och stenhuggareämbetet i Stockholm bildas av Heinrich Damer och fem andra mästare.

10 januari – Nicolaus Steno, dansk geolog.
5 mars – Shunzhi, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qingdynastin som härskade över Kina.
23 mars – Frederik Ruysch, holländsk läkare och anatom.
6 augusti – Nicolas Malebranche, fransk filosof.
5 september – Ludvig XIV, kung av Frankrike 1643–1715.
20 september – Antonio Gherardi, italiensk målare och arkitekt.
25 november – Katarina av Bragança, drottning av England, Skottland och Irland 1662–1685 (gift med Karl II)
November – James Gregory, skotsk optiker.

26 februari – Claude Gaspard Bachet de Méziriac, fransk matematiker.
6 maj – Cornelius Jansen, nederländsk teolog.
13 december – Katarina Vasa, svensk prinsessa, dotter till Karl IX och Maria av Pfalz, mor till Karl X Gustav.
Pietro Paolo Floriani, italiensk arkitekt.
Barbara Longhi, italiensk målare.
Margareta Brahe, svensk hovfunktionär.