Barcelona-El Prats flygplats
Barcelona-El Prats flygplats Aeroport Josep Tarradellas Barcelona-El Prat Aeropuerto Josep Tarradellas Barcelona-El Prat | |||||||||||||||||||
Fågelvy västerifrån av flygplatsen. | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Allmän information | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ort | Barcelona | ||||||||||||||||||
Flygplatstyp | Internationell flygplats | ||||||||||||||||||
IATA-kod | BCN | ||||||||||||||||||
ICAO-kod | LEBL | ||||||||||||||||||
Driftbolag | AENA | ||||||||||||||||||
Öppningsår | 1918 | ||||||||||||||||||
Höjd över havet | 4 m | ||||||||||||||||||
Koordinater | 41°18′N 2°5′Ö / 41.300°N 2.083°Ö | ||||||||||||||||||
Terminalyta (m2) | Terminal 1 544 000 m² Terminal 2 121 600 m² | ||||||||||||||||||
Kommunikationer | |||||||||||||||||||
Restid/Sträcka från centrum | 30 minuter | ||||||||||||||||||
Flygbuss | Aerobús A1 | ||||||||||||||||||
Parkering | 24 000 varav 14 300 i Parkeringshus. Flygplatsen har både långtidsparkering och korttidsparkering | ||||||||||||||||||
Trafikerande flygbolag | Varierar från år till år | ||||||||||||||||||
Charter | Varierar från år till år | ||||||||||||||||||
Banor | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Statistik | |||||||||||||||||||
Passagerare (2022) | 41,6 milj. | ||||||||||||||||||
Landningar (2022) | 283 394 |
Barcelona-El Prats flygplats,[1] även känd som El Prat (officiellt namn sedan 2019: katalanska Aeroport de Josep Taradellas Barcelona-El Prat, kastilianska Aeropuerto de Josep Tarradellas Barcelona-El Prat;[2][3] BCN eller LEBL), är Barcelonas internationella flygplats. El Prat ligger cirka 12 km sydväst om Barcelonas centrum vid staden El Prat de Llobregat. Flygplatsen är Spaniens näst mest trafikerade med 41,6 miljoner passagerare (2022).
El Prat fungerar som huvudnav för flygbolaget Vueling Airlines, och flygplatsen används även som nav av Ryanair och Air Europa. Inför Olympiska sommarspelen 1992 fördubblades flygplatsens kapacitet från 10 miljoner passagerare till 20 miljoner och senare 25 miljoner årspassagerare. Efter att kraftig passagerartillväxt återigen gjort flygplatsen underdimensionerad byggdes en ny terminalbyggnad, vilket vid invigningen i juni 2009 fördubblade flygplatsens kapacitet till 55 miljoner årsresenärer.
Mellan Barcelona och Madrid går "luftbron", vilken under 2006 var den mest trafikerade inrikeslinjen i världen räknat på antal avgångar per vecka. Linjen trafikerades av 4 747 802 passagerare år 2006. En ny höghastighetsjärnväg mellan Madrid och Barcelona har dock resulterat i en halvering av antalet resenärer på sträckan, men Barcelona flygplats har varje år sedan 2011 slagit rekord i antal passagerare per år. Det är särskilt turister på utrikesflyg, inte minst på nyare lågprisbolag, som ökar i antal.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det första flygfältet började anläggas vid våtmarken el Remolar år 1913. Två år senare bildades Kataloniens flygsällskap. 1916 invigdes det nya flygfältet under namnet La Volatería efter bondgården med samma namn på vars mark flygfältet upprättats. Flygfältet flyttades dock redan efter två år närmare staden El Prat de Llobregat efter vilken den senare namngavs. 1920 öppnade den första reguljära flygförbindelsen med Mallorca, till huvudstaden Madrid öppnade en linje först 1927. Efter att Kataloniens Flygsällskap flyttat sin verksamhet till Sabadell samt att flygflottiljen flyttats till Zaragoza påbörjades en ombyggnad och anpassning av flygplatsen för att kunna ta emot de nya större flygplanen. En ny start-landningsbana (dagens 07L-25R) invigdes 1948, samma år startade Pan American World Airways den första interkontinentala flyglinjen till New York med en Lockheed Constellation.
Flygplatsen som officiellt hette Aeroport Transoceànic de Barcelona genomgick flera om och tillbyggnader fram till året 1968 då den nya terminalbyggnaden (dagens terminal B) färdigställts. 1970 öppnade Pan American World Airways den nya rutten New York-Lissabon-Barcelona med Boeing 747. Samma år startades luftbron Barcelona-Madrid som senare fick en egen terminalbyggnad. För att klara av de förväntade trafikvolymerna under Sommarolympiaden 1992 konstruerades en ny terminalbyggnad ritad av arkitekten Ricardo Bofill.
Efter några år av mycket kraftig passagerartillväxt inleddes den tredje stora utbyggnaden i flygplatsens historia. Ett nytt trafikledningstorn invigdes 1995 vartefter en ny start-landningsbana (07R-25L) anlades. En ny terminalbyggnad ritad av Ricardo Bofill togs i bruk år 2009.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]-
Airport T2, pendeltåg
-
Airport T2, metro
-
Airport T1, metro
Pendeltåg & Metro
[redigera | redigera wikitext]Mellan flygplatsen och Passeig de Gràcia station i hjärtat av Barcelona går pendeltågslinje R2 Nord som tar 25 minuter. Flygplatsstationen ligger utanför terminal 2B och är ansluten till terminalbyggnaden via en gångbro, med skyttelbuss för resenärer till/från terminal 1. Pendeltåget är det tveklöst billigaste alternativet att ta sig in till centrala Barcelona, och om man köper ett T10 som berättigar till 10 resor kostar resan in till Barcelona ca 1 euro. Barcelonas tunnelbana trafikerar även från båda terminalerna in till Barcelona.
Flygbussar
[redigera | redigera wikitext]Mellan flygplatsen och Plaça Catalunya går de blå flygbussarna (Aerobús) med 10 minuters mellanrum, de är märkta A1 och A2 och stannar utanför båda terminalerna. Med flygbussarna tar man sig till centrala Barcelona (Plaça Catalunya) på 30-40 minuter beroende på trafik.
Bil-Taxi
[redigera | redigera wikitext]Från terminal 2 går motorväg C-32B vilken ansluter till C-31 mot Plaça Espanya samt B-10 även kallad ronda litoral (Barcelonas ringled via hamnen.) Ifall man inte svänger av vid C-31 fortsätter motorvägen till B-20 som är Barcelonas ringled via bergssidan. Från terminal 1 går motorväg B-22 vilken ansluter till C-31. Avståndet in till centrala Barcelona är 11-12 km. Med Taxi kostar det 20-25 euro och tar i regel en kvart.
TMB
[redigera | redigera wikitext]Barcelonas lokaltrafikoperatör TMB trafikerar busslinje 46 som avgår var 20:e minut mellan flygplatsen och Plaça Espanya. Därtill finns även lokaltrafiklinjerna PR1 till El Prat de Llobregat, L77 till Sant Boi och L99 till Castelldefels. Nattetid trafikeras flygplatsen av nattbusslinje 17 som avgår var 20:e minut med destination Plaça Catalunya.
Bussar
[redigera | redigera wikitext]Från flygplatsen finns det reguljära busslinjer till bland annat Andorra, Tarragona, Girona och Lleida.
Terminaler
[redigera | redigera wikitext]-
Terminal 1
-
Exteriör terminal 2
-
Interiör Terminal 2
El Prat har två terminaler, Terminal 1 som används av One World, Star Alliance och Sky Team medan Terminal 2 används av lågprisbolag och charterbolag.
- Terminal 1 One World, Star Alliance och Sky Team
- Terminal 2 Lågprisbolag och Charterbolag
Mellan terminal 1 och 2 finns gratisbussar, vid terminal 2 flygplatsens järnvägsstation.
Trafikutveckling
[redigera | redigera wikitext]
Källa: Barcelona Airport, AENA. |
|
|
Destinationer och flygbolag
[redigera | redigera wikitext]Barcelonas internationella flygplats trafikeras enligt AENA reguljärt av ett hundratal flygbolag till omkring 200 destinationer, antalet flygbolag och destinationer varierar beroende på årstid.[4]
De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2016
[redigera | redigera wikitext]
1. London 2 987 579 |
16. Moskva 688 978 |
Källa: Estadísticas de tráfico aéreo - Spanska luftfatsmyndihetens trafikdatabas
Flygbolag och destinationer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ "# ^ "Orden FOM/1508/2011, de 18 de mayo, por la que se modifica la denominación oficial del Aeropuerto de Barcelona". Boe.es, 2011-06-06. Läst 9 januari 2013. (spanska)
- ^ ”Aeroport Barcelona-El Prat Josep Tarradellas - Web oficial - Aena.es”. www.aena.es. http://www.aena.es/ca/aeroport-barcelona/index.html. Läst 20 mars 2019.
- ^ Bassas, Antoni (26 februari 2019). ”L'aeroport del Prat es dirà Josep Tarradellas a partir de divendres” (på katalanska). Ara.cat. https://www.ara.cat/economia/aeroport-Prat-Josep-Tarradellas-canvi-nom-Aena_0_2187381504.html. Läst 20 mars 2019.
- ^ [1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Aena.es – Flygplatsens historia[död länk] (engelska)
- Grec.net – Flygplatsens historia (engelska)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Barcelona-El Prats flygplats.
- Spanska luftfartsverket
|