Berggylta
| Berggylta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Läppfiskar Labridae |
| Släkte | Labrus |
| Art | Berggylta L. bergylta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Labrus bergylta | |
| Auktor | Ascanius, 1767[2] |
| Synonymer | |
|
Crenilabrus multidentatus (Thompson, 1837) | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Berggylta (Labrus bergylta) är en fisk i familjen läppfiskar.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Berggyltan är kraftig, och saknar de svarta fläckar på fenorna som många andra läppfiskar (gyltor och snultror) har. Färgen är mycket variabel, och kan skifta beroende på omgivning[3] och fiskens humör. Vanligtvis är kroppen grönaktig, med mörkare rygg och gulaktig buk.[4] På sidorna och buken är fjällen ofta omgivna av smala, grönaktiga eller brunaktiga konturer. Munnen är liten med tjocka läppar.[3] Fisken blir vanligen omkring 50 cm lång; maxlängden är 69 cm, och maxvikten 4,35 kg.[5]
Sexuell differens
[redigera | redigera wikitext]Berggyltan är hermafrodit och föds som hona, men byter kön mellan 5 och 14 års ålder.[3]
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Fisken är en bottenfisk som föredrar algbevuxna rev och klippor[6] på ett djup mellan 2 och 30 m (i undantagsfall ner till 50 m). Födan består av blötdjur och kräftdjur. Fisken kan bli upp till 29 år gammal.[5].
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Berggyltan leker på sommaren, då honan lägger upp till 3 000 ägg i ett tångbo som har iordningställts i någon klippskreva. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor, och vaktas under den tiden av hanen. Ynglen är pelagiska.[4] Arten blir könsmogen i tvåårsåldern.[6]
Berggyltan och människan
[redigera | redigera wikitext]Kommersiellt värde
[redigera | redigera wikitext]I Norge används den i kommersiell laxodling eftersom den äter upp laxlus (Lepeophtheirus salmonis)[7][8]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Utbredningsområdet sträcker sig från Norge till Marocko, inklusive Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.[5] Den går dessutom in i Medelhavet. Fisken är allmän i Skagerack, mera ovanlig i Kattegatt och sällsynt i Öresund; den leker dock i Sverige.[4]
Status
[redigera | redigera wikitext]För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sadovy, Y. & Carpenter, K.E. 2010 Labrus bergylta . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
- ^ ”Labrus bergylta” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=170737. Läst 20 juni 2010.
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 196, 443-444. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 163. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c] Luna, Susan M. utgivare=Fishbase (20 april 2010). ”Labrus bergylta Ascanius, 1767 Ballan wrasse” (på engelska). http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=572. Läst 20 juni 2010.
- ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 202. ISBN 91-518-3505-3
- ^ ”Verdt å vite om rensefisk som berggylt og rognkjeks” (på norska). nofima.no. https://nofima.no/fakta/verdt-a-vite-om-rensefisk/. Läst 21 maj 2014.
- ^ ”Kan rensefisk bli matfisk?” (på norska). forskning.no. https://www.forskning.no/fisk-mat-matematikk/kan-rensefisk-bli-matfisk/1779488. Läst 21 maj 2014.
|