Brahestad

	Brahestad
	Raahe (finska)
	Kommun
	Brahestads vapen
	Brahestads vapen
Land	Finland
Landskap	Norra Österbotten
Admin. centrum	Brahestads centraltätort
Area	1 888,93 km² (2016-01-01)
- land	1 014,26 km²
- vatten	874,67 km²
Folkmängd	24 260 (2021-12-31)
- män	12 395 (2020-12-31)
- kvinnor	11 958 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	23,92 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Leena Mikkola-Riekkinen
- Kommunfullm.; ordf.	Nina Pulkkanen (C)
- Kommunstyr.; ordf.	Anu Mattila (Sannf)
Kommunkod	678
Geonames	640277
Språk (2021-12-31); - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 96,5 %; 0,1 %; 3,4 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Norra Österbotten
- Regioncentrum	Uleåborg
- Skattebyrå	Uleåborg och Kajanaland
- Välfärdsområde	Norra Österbotten
- Försäkringskrets	Brahestad
- Nödcentral	Norra Österbotten och Kajanaland
- Räddningsverk	Uleåborg-Nordöstra Österbotten
Läge	64°40′00″N 24°28′00″Ö / 64.66667°N 24.46667°Ö;
	Brahestads läge Brahestads läge
	Webbplats: www.raahe.fi

Raahe leder hit. För fartyget med detta namn, se Raahe (robotbåt, 1991)

Brahestad (finska: Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg. Brahestad har 24 260 invånare (2021),^[2] och omfattar en yta av 1 888,93 km², varav 1 014,26 km² land.

Brahestad är en enspråkigt finsk kommun.

Historia

Stadens anor går tillbaka till medeltida Salois socken. Generalguvernören, greve Per Brahe d.y. utgav år 1649 grundläggningsbrevet för staden Salois norr om dåvarande Salois kyrkby. Ett motiv för grundandet av staden kan ha varit att han därmed kunde slippa betala tullavgift i Uleåborg för de varor han förde ut från sina finska domäner.

Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas. Eftersom hamnplatsen var låglänt valde man istället en plats längre norrut, vid nuvarande Brahestadsviken. Efter att ha införskaffat Salois socken i sin ägo år 1652, gav Pehr Brahe sitt namn åt staden, som blev kallad Brahestad, på finska Raahe.

Lantmätaringenjör Claes Claesson ombads att utarbeta stadsplanen. Den kom att följa renässanstidens regelbundna, rutformiga ideal. Alla gator var lika breda, ca 20–21 alnar (10–11 meter). Torget låg vid Strandgatan (fi. Rantakatu) och rådhuset bakom torget. Av den första stadsplanen fullföljdes sex kvarter, det område som idag avgränsas av gatorna Skol-, Kyrko-, Skärgårds- och Strandgatan. Senare utvidgningar och förändringar har ända till början av 1900-talet beaktat Claessons strävan.

I Olkijoki slöts en överenskommelse mellan Sverige och Ryssland under finska kriget 1809 (se konventionen i Olkijoki).

Den äldsta bevarade bilden av Brahestad är en ritning från 1659 som visar att staden var omsluten av ett så kallat tullstaket, med två tullportar, den östra utanför dagens korsning mellan Brahekatu och Reiponkatu och den södra i slutet av Pitkänkatu (nuvarande Kauppakatu), ungefär där dagens Koulukatu ligger. Offentliga byggnader fanns det två av: det ståtliga, tornprydda rådhuset med två våningar samt träkyrkan, som hade börjat byggas redan år 1651. Rådhuset brann ner vid Brahestads brand 1810. Ekvirket till den kyrkans predikstol skänktes av stadens grundare, greve Per Brahe, och härstammade från hans domäner på Visingsö. Kyrkan brädfodrades utsides 1684–1685. Detta är ett av de äldsta kända fodringsarbetena i Finland. Kyrkan brann ner år 1908.

Staden förblev obetydlig fram till 1791, då den beviljades stapelrättigheter. Under 1800-talet var Brahestad en sjöfartstad, som tidvis hade Finlands största handelsfartygsflotta. Dess livligt trafikerade hamn låg vid Packhusstranden, numera museistranden.

Staden har idag drygt 22 000 invånare. I den "gamla staden" står Pehr Brahe nu staty på Pekkatorget (fi. Pekkatori). Statyn är en replik av Walter Runebergs staty i Åbo. Stadens befolkning är finskspråkig, men kyrkogården påminner om en tidigare talrik svenskspråkig befolkning.

Administrativ historik

1 januari 1973 inkorporerades kommunen Saloinen.^[4] Den 1 januari 2003 införlivades vid en kommunsammanslagning kranskommunen Pattijoki med Brahestad,^[5] och 1 januari 2013 inkorporerades kommunen Vihanti.^[6]

Geografi

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns sex tätorter inom Brahestads stads område:^[7]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Brahestads centraltätort	18 618
2	Vihanti kyrkoby	1 041
3	Haapajoki-Arkkukari	662
4	Piehinki	410
5	Lampinsaari	216
6	Olkijoki	203

Kommundelar

Styre och politik

Stadsfullmäktige

Presidium 2021–2025
Ordförande	C	Nina Pulkkanen
Förste vice ordförande	SAF	Timo Mattila
Andre vice ordförande	VF	Katja Hänninen
Tredje vice ordförande	SDP	Pirkko Valtanen

Källa: Brahestads stad.^[8]

Stadsstyrelsen

Presidium 2023–2025
Ordförande	SAF	Anu Mattila
Vice ordförande	C	Sari Pekkala

Källa: Brahestads stad.^[9]

Mandatfördelning i Brahestads stad, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

17

7

10

4

5

17

7

10

4

5

43

75,5

1980

15

7

1

10

3

1

6

15

7

10

3

6

43

77,1

1984

14

7

2

12

1

7

14

7

2

12

7

43

73,6

1988

12

3

6

1

13

1

7

12

3

6

13

7

43

67,6

1992

16

7

1

11

2

6

16

7

11

2

6

43

67,7

1996

12

8

14

1

8

12

8

14

8

43

55,9

2000

12

7

1

15

2

6

12

7

15

2

6

43

49,7

2004

11

7

17

3

5

11

7

17

3

5

43

55,8

31

12

2008

12

7

1

16

2

5

12

7

16

2

5

43

56,1

27

16

2012

10

6

4

18

1

4

10

6

4

18

4

43

56,6

29

14

2017

10

7

1

2

19

1

3

10

7

2

19

3

43

56,1

28

15

2021

7

6

1

7

16

1

5

7

6

7

16

5

43

50,6

25

18

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Brahestad har följande vänorter.^[10]

Aiud, Rumänien
Košice, Slovakien (sedan 1987)
Mo i Rana, Norge (sedan 1946)
Märjamaa, Estland (sedan 1998)
Skellefteå kommun, Sverige (sedan 1940)
Sosnovyj Bor, Ryssland (sedan 2017)
Tjerepovets, Ryssland (sedan 1968)

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Staden är idag huvudsakligen en industri- och utbildningsort. I Brahestad studerar närmare tusen studenter teknik och handel med inriktning på informationsteknik vid en avdelning av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola. Pehr Brahe Software Laboratory är ett samarbetsprojekt mellan yrkeshögskolan, Uleåborgs universitet, Statens Tekniska Forskningscentral, staden, och olika teleoperatörer. Bland mer traditionell industri märks järn- och stålverket (ägt av SSAB), som med över 3 000 anställda är en av Finlands största industriarbetsplatser.

Kommunikationer

Tågtrafik

Det går inga passagerartåg mera från Brahestads järnvägsstation utan för att komma till en station måste man söka sig till Vihanti som ligger 35 km därifrån. Det går en bussförbindelse till järnvägsstationen.

Flygtrafik

Närmaste flygplats är Uleåborgs flygplats som ligger 74 km norr om Brahestad. Flygtaxin sköter om transporten mellan staden och flygfältet. Det finns ett flygfält för småflygplan i Pattijoki, 10 km utanför staden.

Hamnen

Brahestads uthamn, Lapaluoto 5 km sydväst om själva staden, anlades 1900 och är en av de större finländska hamnarna för handelstrafik. Från Brahestad finns goda väg- och järnvägsförbindelser till de inre delarna av Finland, och även till Ryssland, varför mycket gods från skogs- och stålindustrin skeppas därifrån. Hamnen hålls farbar året runt.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Brahestads stad 1975–2020^[11]

År			Folkmängd
1975			24 475
1980			27 362
1985			28 431
1990			27 999
1995			27 690
2000			26 766
2005			25 746
2010			25 656
2015			25 165
2020			24 353
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Av Brahestads stads 24 073 invånare den 31 december 2022 var 991 (4,12 %) födda utomlands. Följande tabell visar de 10 vanligaste födelseländerna i Brahestad vid samma datum. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många invånare var födda i Filippinerna och Irak.^[12]

Nr	Födelseland	Antal	Andel (%)	Andel i hela riket
1	Finland	23 082	95,88	91,43
2	Sverige	189	0,79	0,61
3	Det forna Sovjetunionen	179	0,74	1,15
4	Ryssland	102	0,42	0,37
5	Vietnam	54	0,22	0,20
6	Thailand	49	0,20	0,22
7	Okänt födelseland	39	0,16	0,28
8	Afghanistan	33	0,14	0,17
9	Polen	31	0,13	0,10
10	Filippinerna	26	0,11	0,18
10	Irak	26	0,11	0,39
-	Övriga födelseländer	263	1,09	4,90

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[13]^[3]

Språk	Talare 2021-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	24 260	100,0
Inhemska språk totalt	23 433	96,6
Finska	23 415	96,5
Svenska	17	0,1
Samiska	1	0,0
Främmande språk totalt	827	3,4
Ryska	347	1,4
Annat språk	66	0,3
Persiska	47	0,2
Thailändska	47	0,2
Albanska	41	0,2
Polska	33	0,1
Estniska	29	0,1
Ungerska	25	0,1
Turkiska	21	0,1
Kinesiska	20	0,1
Arabiska	17	0,1
Engelska	17	0,1
Kurdiska	14	0,1
Slovakiska	14	0,1
Språk med färre än 10 talare	89	0,4

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (96,5 %)

Svenska (0,1 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (3,4 %)

Kultur

I Brahestad hålls årligen dessa evenemang :

Musikveckorna i februari
Kattdagarna i mars
Pekkasdagarna i övergången mellan juni och juli
Strandjazz i juli
Pattijokidagarna i augusti
Konstens natt i augusti
Barnens kulturveckor i oktober

Arkitektur

Gamla Brahestad är en av de bäst bevarade trästäderna från 1800-talets Finland. 1977 togs beslutet att den gamla trästaden skulle bevaras. Denna har sedan dess restaurerats försiktigt för framtiden. Stadsdelen är dock inte ett museum utan i hög grad en levande del av Brahestad. Norra delen av det rutformiga område som är ämnat att bevaras för stadsmässig småhusbyggelse ger historiskt djup åt dagens stålstad.

Museet

Brahestads museum (Raahen museo), Finlands äldsta museum för kulturhistoria, grundades 1862 av doktor Carl Robert Ehrström. Det är nu inrymt i det gamla tullhuset. På museet finns nu att beskåda en del av träskulpturerna från den ursprungliga kyrkan, snidade av Mikael Balt. Museets riktiga raritet är världens äldsta bevarade dykardräkt, en helkroppsdräkt i läder från 1700-talet kallad "Wanha herra" ("den gamle mannen"). En replik av denna, tillverkad av Jouko Turunen 1988, har vid ett flertal tillfällen visat sig fungera alldeles utmärkt.

Kyrkan

Huvudartikel: Brahestads kyrka

Den nuvarande kyrkan i Brahestad invigdes den 3 mars 1912. Den byggdes på samma plats som den tidigare träkyrkan och är ritad och byggd av arkitekten Josef Stenbäck. Tornets höjd är 52 meter. Kyrkan är byggd av granitblock, som mestadels hämtats från öarna utanför Brahestad.

Takkronorna smidda av stadsbon och konstsmidaren A.F. Westman och påminner om en fartygsreling och är således passande för en gammal sjöfartsstad. Predikstolen är tillverkad efter samma mall som den som gick till spillo vid eldsvådan 1908, fastän ej av ek som den tidigare.

Altartavlan är av Eero Järnefelt från år 1926. Konstnären har givit tavlan namnet "Vaknande hopp" och nyckelfiguren är den unge Filippos. Järnefelt har bara målat fem altartavlor, förutom i Brahestad även i Johanneskyrkan i Helsingfors.

I kyrkparken finns minnesmärken från tre krig: ett för den svenska översten Herman Fleming som dog efter slaget vid Pyhäjoki, ett för Vinterkrigets hjältar och ett för fortsättningskrigets hjältar. Kyrkparken har för övrigt ytterligare två gravstenar och fyra hällkistor, alla med text på svenska. Hällkistorna låg ursprungligen i den nedbrunna träkyrkan.

Källor

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 16 april 2023.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 61 (66 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 april 2023
^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023.
^ ”Raahe.fi - Valtuuston kokoonpano” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/valtuuston-kokoonpano. Läst 16 april 2023.
^ ”Raahe.fi - Kaupunginhallitus” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 16 april 2023.
^ ”Kommuner - Brahestad”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/brahestad. Läst 13 april 2023.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
^ ”11rq -- Födelseland efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rq.px/. Läst 25 april 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 13 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Brahestad.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

(finska) Stadens webbplats
(finska) Brahestad på Suomi24:s diskussionsforum
(finska) Rautaruukki
(finska) Raahe24-portaalen, lokala nyheter...
(finska) Raahe.NET-portalen, som är en populär diskussionssajt

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[SCnyckeltal-3] [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 16 april 2023.

[4] (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023

[5] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[6] (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 61 (66 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 april 2023

[7] ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023.

[8] ”Raahe.fi - Valtuuston kokoonpano” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/valtuuston-kokoonpano. Läst 16 april 2023.

[9] ”Raahe.fi - Kaupunginhallitus” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 16 april 2023.

[10] ”Kommuner - Brahestad”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/brahestad. Läst 13 april 2023.

[11] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.

[12] ”11rq -- Födelseland efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rq.px/. Läst 25 april 2023.

[13] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 13 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]