Diskussion:Invasiv art

Termen och dess användning

Flytta till Främmande art eller dylikt? /Pieter Kuiper 14 september 2008 kl. 19.18 (CEST)

Det är viktigt att ordet invasiv finns som uppslagsord för den kunskapssökande, som vill veta vad invasiv är för något. / 82.182.149.179 16 september 2008 kl. 04.24 (CEST)

Ordet "invasiv" används nog vanligast inom medicin. Eftersom det nu omdirigerar hit, vore det kanske bra med en hänvisning om invasiv åtgärd = operation osv. /Pieter Kuiper 16 september 2008 kl. 08.29 (CEST)

Vad som är vanligast vet jag inte, men både botaniker och zoologer talar mycket om invasiva arter, och de arterna är legio. Det finns även internationella traktater angående åtgärder för att motverka spridningen av invasiva arter, så tillämpningarna är globala.
Invasiv har med invasion att göra. Jag har svårt att förstå hur en operation (ett kirurgiskt ingrepp) skulle kunna vara något slags invasion. Det vore tacknämligt om Pieter Kuiper kunde definiera vad som inom medicinen menas med invasiva åtgärder och motivera medicinsk omfattning av termen invasiv i jämförelse med bruket inom andra discipliner. / 82.182.149.179 10 januari 2009 kl. 03.02 (CET)

"Invasiv" betyder att man "går in", i medicinska sammanhang att man går in i kroppen. En google-sikning på "invasiv åtgärd" eller på pluralet ger 50 träffar. Nu finns det väl fler träffar på "invasiv art", men det ingår i en massa artbeskrivningar. /Pieter Kuiper 10 januari 2009 kl. 12.57 (CET)

Det är skillnad på invasiv art och främmande/introducerad art. Invasiv art innebär att den introducerade arten sprider sig av egen kraft (ofta mycket snabbt) och på ett eller annat sätt skadar ekologiska eller ekonomiska värden. Alla främmande arter är inte invasiva. --AHA (disk) 1 november 2012 kl. 17.24 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Invasiv art. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110727121258/http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_4_2008_japanskt_ostron.pdf till http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_4_2008_japanskt_ostron.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 januari 2018 kl. 04.37 (CET)

ISSG:s databas

Är följande en korrekt tolkning?

Utöver de artiklar som svenska myndigheter nämner (se artikeln) nämns följande arter som invasiva och har observerats i svensk natur enligt Invasive Species Specialist Groups (ISSG:s) Global Invasive Species Database. Några verkar dock härröra från europa och har spridits till andra områden.

• Algsvampen Aphanomyces astaci som förorsakar Kräftpest - stor spridning
• Ringmasken Alitta succinea i släktet Alitta
• Sargassotången Sargassum muticum
• Violverbena (Verbena rigida)
• Kiselalgen Didymosphenia geminata
• Hornsärv (Ceratophyllum demersum)
• Lönn (Acer platanoides)
• Läkeageratum (Ageratum conyzoides)
• Rödven (Agrostis capillaris)
• Storven (Agrostis gigantea)
• Dinoflagellatern Alexandrium minutum
• Klibbal (Alnus glutinosa)
• Malörtsambrosia (Ambrosia artemisiifolia)
• Sandrör (Ammophila arenaria)
• Gräsand (Anas platyrhynchos)
• Grågås (Anser anser)
• Berberis buxifolia
• Kohäger (Bubulcus ibis)
• Blomvass (Butomus umbellatus)
• Ljung (Calluna vulgaris)
• Oljedådra (Camelina sativa)
• Carcinus maenas
• Cardamine flexuosa
• Celastrus orbiculatus
• Cercopagis pengoi
• Cirsium arvense
• Codium fragile, varianten tomentosoides
• Columba livia
• Crepidula fornicata
• Cronartium ribicola
• Ctenopharyngodon idella
• Cygnus olor
• Cynoglossum officinale
• Cyprinus carpio
• Cytisus scoparius
• Dendrobaena octaedra
• Dendrodrilus rubidus
• Dreissena polymorpha
• Elodea canadensis
• Eriocheir sinensis
• Erodium cicutarium
• Esox lucius
• Eupatorium cannabinum
• Frangula alnus
• Glyceria maxima
• Rödalgen Gracilaria vermiculophylla inom klassen Florideophyceae
• Harmonia axyridis
• Hedera helix
• Heracleum mantegazzianum
• Hieracium aurantiacum
• Gråfibbla (Hieracium pilosella)
• Hydrocharis morsus-ranae
• Viveln Hylastes ater inom släktet Hylastes
• Hypericum perforatum
• Hypophthalmichthys molitrix
• Hypophthalmichthys nobilis
• Impatiens glandulifera
• Ips typographus
• Iris pseudacorus
• Lepidium latifolium
• Lepus europaeus
• Leuciscus idus
• Linaria vulgaris
• Lotus corniculatus
• Lumbricus rubellus
• Luzula campestris
• Lythrum salicaria
• Merremia tuberosa
• Micropterus salmoides
• Monomorium floricola
• Montia fontana
• Mustela erminea
• Mya arenaria
• Myocastor coypus
• Myrmica rubra
• Duvpest (Newcastle disease virus, NDV)
• Oncorhynchus mykiss
• Almsjuka (Ophiostoma ulmi) sensu lato
• Orconectes virilis
• Ostrea edulis
• Oxyura jamaicensis
• Pacifastacus leniusculus
• Paratrechina longicornis
• Perca fluviatilis
• Phalaris arundinacea
• Phoxinus phoxinus
• Algsvampen Phytophthora ramorum som förorsakar plötslig ekdöd
• Plasmodium relictum, i släktet plasmodium, som förorsaker malaria hos fåglar
• Poa pratensis
• Rödalgen Polysiphonia brodiei i klassen Florideophyceae
• Potamogeton perfoliatus
• Potamopyrgus antipodarum
• Procambarus clarkii
• Ranunculus ficaria
• Rhamnus cathartica
• Rumex crispus
• Rumex obtusifolius
• Rutilus rutilus
• Sagina procumbens
• Sagittaria sagittifolia
• Salix cinerea
• Salmo salar
• Salmo trutta
• Salvelinus fontinalis
• Salvelinus namaycush
• Sargassum muticum
• Senecio inaequidens i Korsörtssläktet
• Senecio vulgaris
• Solanum sisymbriifolium
• Streptopelia decaocto
• Tapinoma melanocephalum
• Tinca tinca
• Tomicus piniperda
• Trachemys scripta elegans
• Trapa natans
• Trifolium dubium
• Trifolium repens
• Trogoderma granarium
• Tussilago farfara
• Typha latifolia
• Verbascum thapsus
• Veronica serpyllifolia varianten serpyllifolia
• Vulpia bromoides

Tomastvivlaren (diskussion) 10 maj 2019 kl. 17.47 (CEST)

Många (åtminstone hälften - utan att räkna) av de arter din lista anger förekommer naturligt (eller åtminstone sedan gammalt som synantroper) i Sverige. Episcophagus (diskussion) 10 maj 2019 kl. 18.10 (CEST)

Återigen, utan att räkna känns det som 80% (kan inte vetenskapliga namn på allt - vi har väl kanske 30000 arter i Sverige). Men lax, bredkaveldun, ängsgröe, gräsand etcetera finns här utan människans försorg och den sista sjönöten dog ut i Immeln, men fanns innan dess lite här och där (av sig själv - vilket fynd av fruker i torvmossar visar). Episcophagus (diskussion) 10 maj 2019 kl. 18.20 (CEST)

Anledningen är, såklart, att det är vi europeer som spritt våra arter över planeten. Det som är invasivt här står framförallt två kategorier för: trädgårdsväxtodlare (massor av skit har spridits från trädgårdar) och jägare (massor av skit har planterats ut för att skjutas ihjäl - men dom är inte så duktiga på att sikta). Det finns andra som är skyldiga också. men då ofta av misstag till följd av ren okunskap. Episcophagus (diskussion) 10 maj 2019 kl. 18.29 (CEST)

Tack, som jag misstänkte. Hoppas det var okej att jag refererade databasen på ett par ställen i denna wp-artikel.Tomastvivlaren (diskussion) 11 maj 2019 kl. 00.56 (CEST)

För invasiva arter i Sverige bör vi enbart utgå ifrån svenska auktoriteter och källor, exemplvis Naturvårdsverket. Att kalla knölsvan, tamduvan/klippduva och gräsand för invasiva i Sverige är inte korrekt terminologi. --AHA (diskussion) 12 maj 2019 kl. 16.50 (CEST)

Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) och vintergröna

Detta är växter som sprider sig kraftigt i miljöer där de trivs och därför borde räknas som invasiva i Sverige. 150.227.15.253 22 oktober 2019 kl. 10.42 (CEST)

Jag hittar ingen källa som säger att vintergröna är invasiv i Europa. Kanadensiskt gullris är invasiv i Sverige enligt forskare men inte enligt myndigheter. Jag har justerat arternas artiklar, och nämnde Kanadensiskt gullris på denna sida trots viss tveksamhet. Tomastvivlaren (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 14.46 (CEST)

Globalt perspektiv?

Runt 75% av artikeln handlar om Invasiva arter i Sverige. Borde det brytas ut som en egen artikel kanske för att göra det möjligt att hålla globalt perspektiv i denna artikel? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 juni 2021 kl. 11.53 (CEST)

Det tror jag är det enklaste. --AHA (diskussion) 7 juni 2021 kl. 10.15 (CEST)

Rubriken till trots handlar artikeln huvudsakligen om invasiva arter i EU. /ℇsquilo 7 juni 2021 kl. 10.53 (CEST)