Diskussion:Runor

Jag menar att sidan borde vara Runa istället för Runor. Skapade Runalfabet. Var meningen att skriva om runa eller runalfabet ? // rogper 6 januari 2004 kl.21.59 (CET)

Nationalencyklopedin skriver om runor och runalfabet under rubriken runor, och vi bör nog göra detsamma. Den fjättrade ankan 6 januari 2004 kl.23.49 (CET)

Medeltida runor skapades på 1900-talet?

Medeltida runor

I artikeln står:

"Medeltida runor: Under 1500-talet utvecklades en modifierad runrad med stungna runor bland runristare. Syftet med den nya runraden är att få alla tecken som behövs för att skriva på modern svenska."

Runorna som visas i artikeln är mycket riktigt medeltida runor, ingen tvekan om det. Men slutade inte medeltiden i början av 1500-talet? Och "modern svenska" talades varken på medeltiden eller på 1500-talet. Och meningen "Under 1500-talet utvecklades en modifierad runrad med stungna runor bland runristare." antyder att runsristarna var en speciell, mystisk grupp människor som höll på med sina runor för sig själva. Faktum är att var och varannan människa behärskade runorna under medeltiden, så "runristarna" låter ungefär som om man skulle beskriva alla skrivkunniga moderna mä'nniskor som använder de latinska skrivtecknen för "latinskrivarna" som om de vore en märklig, sekteristisk, liten grupp.

Jag ändrar således i artikeln.

Jens Persson (130.242.128.85 4 maj 2006 kl.19.46 (CEST))

Vad jag minns från en bok jag läst om runor så sågs det i alla fall som en magisk kunskap att behärska runor, skriftsystemet var ett sådant tekniskt under på sin tid att det ansågs som mystiskt. Så på ett sätt så kan just runristarna ha varit en lite speciell "intellektuell" elit i dåtidens samhälle (ungefär som dagens wikipedianer :P), men samtidigt har jag också hört om fynd med klotter i runskrift och runalmanackor och så vidare. En synpunkt i alla fall.

Och svenskan under 1500-talet var ju inte modern i betydelsen av att den var så som den är under vår ("moderna") period, men däremot var den förstås modern i förhållande till svenskan under tidig medeltid och vikungatid. --Flinga 9 december 2006 kl. 03.26 (CET)

Inte så bevandrad i Wikipedia men dock i runor... Vet ej var det bör skrivas men de "urgermanska" runorna hade en betydelse också, olika djur och vardagsord mm, kan liknas vid det kinesiska alfabetet. Därför borde den delen redigeras till en som inte ger intrycket att det är ett renodlat alfabet.

Jag har faktiskt läst att på ett sätt, kanske inte lika konkret, så hade de nordiska runorna också betydelser, t ex var kopplade till olika gudar som Oden och Tor, säkert annat också. Samtidigt fungerade det som ett alfabet, men jag vet ju inte exakt hur det var med det ungerska, skulle vara bra med mer info.. (kommer att tänka på uttrycket I am the Alpha and the Omega nu, var det nu kommer ifrån). --Flinga 9 december 2006 kl. 03.26 (CET)

"Jag är A och O" - Bibeln. Jesus säger det eftersom han är allt mellan A och O (dvs hela det grekiska alfabetet). / Hedning 10 december 2006 kl. 15.51 (CET)

Aha... :) Tack för info! --flinga 27 juli 2007 kl. 19.32 (CEST)

Sammanslagning

Artikeln Futhark behandlar i princip samma ämne som denna artikel idag gör, därför tycker jag att dessa båda bör slås samman. Dessutom finns artikeln Svensk runrad från 1000-talet helt ensam, vilket gör att man kan tycka att det är lite rörigt. Exakt hur det skall disponeras kan man ju diskutera, men som det är idag tycker jag att artiklarna är onödigt splittrade och dåligt disponerade. --flinga 27 juli 2007 kl. 19.32 (CEST)

Jag måste invända. Begreppet "runor" är inte samma sak som begreppet "futhark". Artikeln "futhark" borde vara mycket kortfattad och bara förklara de olika futharkernas runors inbördes ordning. Futhark är ett viktigt begrepp i sig (och kan jämföras med Sigurd Agrells "uthark". Omformulering vore bättre än sammanslagning. /Hedning 27 juli 2007 kl. 20.10 (CEST)

Jag har inget direkt att invända mot detta, jag tycker bara att som det är idag så har man information om en och samma sak uppdelad på två artiklar, som du säkert ser och förstår. Artikeln om runor bör såklart handla om runorna, "bokstäverna", i detalj, även hur dessa har utformats, och den om om Futhark om de olika runraderna, i detalj. Runor bör nog också som du verkar mena vara en övergripande artikel.

En idé, som inte helt stämmer överens med din åsikt, vore då att ha den mest utförliga informationen om runalfabeten i Futhark (som också heter "Runrad" och "Runalfabet" via redirects), och ha en "Huvudartikel: Futhark" i ett avsnitt av artikeln runor, kallad till exempel "Runrader" (där också eventuella runrader som inte kallas futhark (?) får plats). (Alternativt skulle Runrad också kunna bilda material till en egen artikel, men det verkar idag bli för splittrat).

Ändå, även om futhark är ett viktigt begrepp i sig, skulle man ha kunnat ha det i samma artikel, fast det är förstås inte helt idealiskt. Det jag tyckte var fel var att artiklarna var dåligt integrerade, och om vi påbörjar antingen ditt eller mitt (nya) förslag innebär nog inte så stor praktisk skillnad heller. --flinga 28 juli 2007 kl. 21.59 (CEST)

Moderna runor

Vem eller vilka moderna runristare är det som utvecklat den moderna runrad som återges? Är det Kalle Runristare på Adelsö? Hur många är det som använder denna runrad? Hur många moderna runristare använder hellre äldre runrader? / Achird 29 november 2007 kl. 11.39 (CET)

Den verkar ha ett felaktigt L! Den verkar inte korrekt! Skulle jag beställa en runristning och få en sådan, så skulle jag begära pengarna tillbaka. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 23 juni 2008 kl. 11.34 (CEST)

Äh jag såg fel beroende på att övre run-raden i figuren inte var synkad med den nedre latin-raden. Nå't att fixa, när tillfället faller på. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 23 juni 2008 kl. 12.16 (CEST)

Utveckling av begreppsrunor?

Det står i artikeln att "j-runan står för jara, vilket betyder god tillväxt.", det skulle vara intressant om det stod meningen bakom dem andra också. {78.69.169.246 18 juli 2008 kl. 17.45 (CEST)}

P är osäker, men det går att se övriga betydelser genom separata runartiklar på engelska Wikipedia. 惑乱わくらん 分わからん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 15 september 2008 kl. 14.58 (CEST)

Runor / grekiska

Har litet tankar angående bilden Bild:RunicGreek.png. Den är intressant, men det kanske skulle vara bättre med en tabell, inkl. direktlänkar till alla bokstäver. Dessutom postulerar den ett grekiskt ursprung litet väl starkt, då F, R och K (C) mer uppenbart känns baserade på latinska eller italiska alfabet. 惑乱わくらん 分わからん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 15 september 2008 kl. 14.58 (CEST)

John Troengs hypotes

Jag tycker att John Troengs hypotes om de eventuella fem runornas ursprung i arameisk-kaldeiska alfabetet intressant, men jag har sökt lite på Troeng, och inte funnit särskilt mycket av vikt när det gäller runologi. Jag finner inte Troengs idé som revolutionernade nog (än), och idén har inte fått genomslag i vetenskapssamhället, och skall nog ses som ett intressant inlägg. Det hela gränsar mot originalforskning, som Wikipedia inte skall stödja. Jag vill ta bort stycket om Troeng. Det kommer tillbaka om hans idéer håller och godtas i runologiska kretsar. /Hedning 10 maj 2009 kl. 09.20 (CEST)

Läs- och skrivkunnighet

Finns det några uppgifter på hur utbredd läs- och skrivkunnigheten var under 'runornas tid' ? För bara några hundra år sedan var det ju knappt någon av allmogen som kunde läsa och skriva, men med runornas utberdning verkar det ju som om läs- och skrivkunnigheten var relativt hög.

Jag känner inte till ngn studie på det området, men de många fynden av runfynd på trä och ben i tidiga städer som Lund, Bergen och Sigtuna tyder på en viss spridning bland "vanligt folk" iaf på medeltiden. "Runornas tid" är ju också en väldigt lång period - och från 150 e.Kr till 6-700-talet är fynden mer blygsamma i omfattning, och av en lite annan karaktär, vilket kan tyda på att det var en elit som kunde hantera runor. Vikingatidens frenetiska runstensresande hänger nog ihop med ett "mode", startat i Danmark, men kan kan ju också peka mot att läskunnigheten var ganska utbredd (varför resa en massa runstenar som ingen kan läsa?). För ett bra svar får du nog leta bland avhandlingar i ämnet. /Hedning 2 augusti 2010 kl. 08.42 (CEST)

Det finns också något omnämnande i en lag om att den som fått tungan utskuren kan namnge förövaren genom att rista på runor. Det var nog hyfsat vanligt. (För övrigt har Sveriges allmoge länge haft en hög grad av i alla fall läskunnighet – det ingick i klockarens uppgifter att lära barn att läsa, för att de skulle kunna läsa Bibeln).

andejons 2 augusti 2010 kl. 11.00 (CEST)

Runors namn

Som jag förstår det finns ingen entydig historik källa på runornas namn. Stålbok skriver: "Nu ska det väl framhållas att dessa run-namn inte är speciellt säkert belagda. Man har rekonstruerat namnen med hjälp av ett förhållandevis motsägeslefullt och osäkert källmaterial, framförallt rundikter och andra medeltida uppgifter i handskrifter".

Bibehållen ordföljd i översättningar?

Det har lagts in ett påstående om att man brukar behålla den ursprungliga ordföljden vid översättning. Stämmer det verkligen genom hela "systemet"? Det stämmer åtminstone inte i alla korpusverk och artikelpubliceringar av runinskrifter. stæin þenna brukar ju översättas med "denna sten". När det gäller formuleringar som bonda goðan har jag sett båda varianterna: "en god make" och "en make god". Ibland har det varit lite inkonsekvent inom ett och samma runverk. Skvattram (disk) 23 november 2012 kl. 12.37 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Runor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20061009121908/http://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/?page=20030404 till http://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/?page=20030404

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2017 kl. 21.22 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Runor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20160223173646/http://the.rune.site/ till http://the.rune.site/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 juni 2018 kl. 12.38 (CEST)

Jätteviktigt !!

Varför står det inte i artikeln att de flesta svenskar idag (den större majoriteten) kan läsa och skriva runskrift, dvs huvudsakligen i yngre futhark. Det är ju jätteviktigt att de nämns i den inledande texten. Om man inte förstår eller kan skriva runor här där jag bor så blir man i stort sett hånad, och det stämmer i övriga sverige också. ᚱᚢᚾᛘᚬᛁᛋᛏᛁᛦ (diskussion) 16 november 2022 kl. 18.55 (CET)

@Runmeister: Detta har jag väldigt svårt att se skulle stämma, men har du en källa för det är du varmt välkommen att bidra. --Adjoka ^diskussion 16 november 2022 kl. 19.07 (CET)

Jag rekommenderar att läsa "Runor Idag" (1997) som går in på hur runor används idag i stor utsträckning, inte minst vitalt i läsförståelse. När barn uppfostras har det visats sig att de kan lära sig runor snabbare än någon annan skrift, dels tack vare det simpla upplägget av runor. Många föräldrar börjar med att lära ut barnen runor av olika slag, innan man börjar ge dem kunskaper i skrivinlärning. På 1800-talet hittade man otaliga runinskrifter i trä och metall (bl.a knivar) i både sverige och norge, som huvudsakligen användes för att "skicka vardagliga brev" till varandra, göra kärleksdikter, eller för att indikera vem som ägde föremålet. Detta fortsatte långt in på 90-talet . Dalarunor är ett exempel på det, dock tycker jag att runorna som barn lär sig idag har en viktigare roll. Hassela i Hälsingland är även ett modernt exempel på detta. Också är det vanligt att yngre ger bort presenter med runristning i till sina äldre som ett tecken på respekt eller bara allmän gåva. Annat exempel är hur folk brukar skriva eller rista allmänna notiser eller meddelanden i bord hemma eller på papper, som till exempel "Vad mycket mat det finns på bordet, hoppas den som äter blir mätt". Om man vistas i många äldres hem hittar man ofta runinskrift på tavlor, bord eller på dörrarna. Hur många som idag är runkunniga kan jag inte exakt svara på, men jag vet att jag läste någon gång att det var den större delen av befolkningen. Runtradition är idag levande. Runmeister (diskussion) 16 november 2022 kl. 19.31 (CET)

Min poäng är inte att alla i sverige brukar runor dagligen. Min poäng är att de flesta förstår vad det står eller kan själva behärska runskrift om det skulle behövas. Runmeister (diskussion) 16 november 2022 kl. 19.45 (CET)