Diskussion:Svensk

Singular eller plural

Behöver vi en artikel svensk och en artikel svenskar? Kanske artikeln Svenskar borde flyttas hit (vi brukar ju ha uppslagsorden i singularis) /Habj 14 maj 2005 kl.19.01 (CEST)

Faktum är att benämningar på folkslag skiljer sig från andra ord, då normalformen är plural. Detta i synnerhet då singularformen även är adjektiv e d, men mest för att det är det kollektiva som avses. Om du slår upp arab/araber, mor/morer, rom/romer etc i NE t ex (antar jag), så ser du.//--IP 2 juni 2005 kl.16.27 (CEST)

Svensk - svenskspråkig

Man bör alltså skilja mellan dagstidningar i Sverige och
svenska dagstidningar (= dagstidningar på svenska, även om
de ges ut i Finland) och finlandssvenska dagstidningar
(= dagstidningar på svenska som ges ut i det tvåspråkiga Finland.)
Däremot så går det bra att tala om svenska flaggan och
svensk industri eftersom språket spelar i sådana fall inte
någon, som helst, roll.

Citatet ovan är jag skeptisk till. Ordboksdefinitionen på svensk enligt NE (jag har inte tillgång till SAOL) lyder "som har att göra med Sverige el. svenskarna", med sekundärbetydelsen: "som har att göra med svenska". Jag kan tänka mig att den språkliga betydelsen är viktigare i finlandssvenska miljöer, men i Sverige uppfattar jag den inte som dominerande. En doktorsavhandling skriven vid ett svenskt universitet är en svensk avhandling även om den är engelskspråkig. Likaså är en tidning utgiven i Sverige svensk oavsett vilket språk den är författad på. Vill man betona det språkliga finns ordet svenskpråkig. Med detta som bakgrund skulle jag vilja ta bort ovanstående formuleringar, men det vore nog bättre att formulera om dem för att påvisa skillnaden (?) i språkbruket mellan rikssvenskan finlandssvenskan. Det sistnämnda är jag dock inte rätt person att göra, så jag avvaktar reaktioner här. (Jag meddelar även RaSten om detta inlägg på hans användarsida eftersom det är han som skrivit raderna i fråga.) /dcastor 2 juni 2005 kl.16.15 (CEST)

Jag medger att jag var en aning polemisk när jag klistrade in det där. Texten är direkt kopierad från finsk och begreppsöversatt. Jag är inte ens helt säker på att mina finlandssvenska vänner ställer upp helt på formuleringen, men det är ju en tankeväckande formulering. Just nu är jag inte beredd att formulera om texten, men du får gärna göra det. /RaSten 2 juni 2005 kl.16.28 (CEST)

Tillämpa det på landsdelar och Québec är en fransk provins. I verkligheten är Québec en 'franskspråkig provins' och tidningar på svenska är 'svenskspråkiga tidningar'. Jlandin 30 augusti 2008 kl. 21.06 (CEST)

en svensk ****

Till vilken av artiklarna ska man länka att han var en svensk fotograf eller att hon var en svensk skidåkare?(t ex) Henrik Sundbom 22 juni 2009 kl. 23.04 (CEST)

Ingen!! En länk till allmän information om Sverige eller svenskar tillför absolut ingenting i en sådan artikel. Jacob Lundberg (d) 23 juni 2009 kl. 18.44 (CEST)

Om detta gäller ska de flesta wikilänkar till svensk i artiklar tas bort?Maundwiki (diskussion) 28 juli 2014 kl. 17.17‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ska nationalitet stavas med liten bokstav, men kommuntillhörighet med stor bokstav?

Jag har en synpunkt som egentligen inte borde placeras här, men om någon vet var det hör hemma så flytta det gärna. Det har med språkvård att göra. Det är ju så att man allt oftare får se substantiv som markerar härkomst eller geografisk tillhörighet stavas med stor bokstav. Saxat ur Västerbottens-kuriren:

De båda gripna, en 23-årig Umeåbo och en 25-årig Vännäsbo,
kunde gripas på E4 norr om Robertsfors av Skellefteåpolisen 
senare under natten. Förövarna är båda av svensk härkomst.

Jag kontaktade för något år sedan Språkrådet och några andra myndigheter. Det är solklart så att "umeåbo", "vännäsbo" osv ska stavas med liten bokstav även framgent. De språkvårdande instanserna antar att det är engelskan som "lurat" ungdomar igen, precis som när det gäller särskrivningar. De är emellertid något undrande till att nästan alla dagstidningar nappat på detta. Det krävs nämligen ett redaktionellt beslut och kommunikation med tidningens alla journalister (i alla åldrar) för att genomföra en så pass stor språklig redaktionell förändring. Dessutom tillämpas den inte enhetligt och konsekvent av tidningarna. I ett land som helt nyligen börjat fira sin nationaldag finns det ingen journalist som skriver "mannen var Svensk", däremot "mannen var Gävlebo". Detta är verkligen underligt på många sätt. Jag har noterat att svenskakunskaperna blir allt sämre till och med hos de proffs som jobbar med översättningar av filmer och TV-serier så att vi får textremsor på svenska längst ned. Där kan man ofta se översättningar typ "Det är inte din ensak, det är min ensak". Det heter ju som bekant "min ensak" och "din sak". Men jag undrar om inte detta med "Umeåbo" har orsakats av de spaltmetrar som under sju års tid skrevs av tidningarna om den brutale serievåldtäktsmannen "Hagamannen". Det är inte språkligt fel att döpa en okänd brottsling och ge honom ett egennamn. "Hagamannen" är lika rätt som "Lasermannen", och allt skrivande kan ha fått de annars språkligt konservativa journalisterna på exempelvis Västerbottens-Kuriren att börja skriva "Hagabo" i stället för "hagabo" om boende i stadsdelen Haga.--Caspiax 11 januari 2011 kl. 02.45 (CET)

I senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista ändrades praxis så att sammansättningar med egennamn skrivs med stor bokstav (Skellefteåbo eftersom man skriver Skellefteå, men: skelleftebo). Jacob Lundberg (d) 14 januari 2011 kl. 16.21 (CET)

Svensk = har svenskt medborgarskap?

De tre första inläggen flyttade från Användardiskussion:Janee

Hej, jag ser att du i ganska många artiklar länkat om ordet svensk (som i "… är en svensk författare") så att den inte pekar på artikeln svensk utan svenskt medborgarskap. Jag tycker kanske inte det är alldeles lyckat. Sidan svensk är visserligen en förgreningssida och ofta vill man ju undvika länkar till sådana, men å andra sidan täcker den ungefär vad ordet brukar betyda. Det är ju inte bara de kända personernas medborgarskap som gör att man kallar dem "svenska". /NH 28 januari 2015 kl. 12.27 (CET)

Med nuvarande artikelstruktur är "svenskt medborgarskap|svensk" sättet att få bort länken till förgreningsidan. Nu kan ju svensk i detta samanhang (om en person) vara ett ord och inte behöva wikilänkas. Det bör därimot inte forsätta att vara länkat till förgreningsidan. Svenskt medborgarskap började som en omdirigering till Medborgare. Skulle troligen vara bättre att ha en beskrivning i svenskar (ingen artikel svenskt medborgarskap) enligt samma ide som tyskar. Maundwiki (diskussion) 29 januari 2015 kl. 07.38 (CET)

Om en artikel inleds "NN är en svensk författare…" med ordet svensk länkat, så har en läsare rätt att förvänta sig svaret på frågan Vad betyder "svensk" i detta sammanhang? genom att följa länken. Då tycker jag svenskt medborgarskap är ett sämre svar än vad som ges av sidan svensk. /NH 29 januari 2015 kl. 10.09 (CET)

Förgreningssidan ger inte något svar. Däremot bör man inte ge något specifikt svar om man inte vet vad som faktiskt avses. Att länka till svenskt medborgarskap utan att kontrollera att personen ifråga verkligen var/är svensk medborgare är mycket illa. Att länka till medborgarskap när det som avsågs var språk (vilket oftast torde vara det väsentliga ifråga om författare) är inte heller en förbättring. Det vore önskvärt att det ur själva artikeln framgick att personen t.ex. var bosatt i Sverige och skrev på svenska, varvid länkningen i första meningen blir mindre viktig – men också lättare att göra rätt. --LPfi (diskussion) 1 februari 2015 kl. 20.03 (CET)

Otydlig definition

@Yger: Att låta den (ena) korta definitionen av svensk vara "person som identifierar sig, eller av andra identifieras med en viss koppling till Sverige eller språket svenska" är väldigt luddigt. Så som det står behöver man med andra ord inte ens faktiskt ha en viss koppling till Sverige eller svenska språket, utan det räcker att andra eller att man själv identifierar att man har det. Sedan är det inte lyckat med formuleringen "av andra". Vilka andra? Grannarna, arbetskamraterna eller folk man träffar på stan? Det blir väldigt godtyckligt. Det är också oklart varför den etniska dimensionen togs bort helt och hållet. Amentjena (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.43 (CEST)

Artikeln svenskar ger definitionen. Du kan inte här med ditt förslag köra över vad som står i den artikeln (som tonar ner den etniska dimenensionen).Yger (diskussion) 11 april 2018 kl. 21.04 (CEST)

Definitionen i svenskar innehåller redan i inledningen den etniska dimensionen. Så så värst nedtonat är det väl inte. Varför kan då bara medborgarskapsdefinitionen och den språkliga aspekten framgå på förgreningssidan? Är det en etnisk grupp kan det väl få stå så. Det stod trots allt så (folkgrupp/etnisk grupp) på förgreningssidan under mycket lång tid (2007-2017) fram tills det togs bort i somras av dig. Amentjena (diskussion) 11 april 2018 kl. 22.00 (CEST)

Frågan om etnicitet har diskuterats ingående på Diskussion:Svenskar. Meningen är ganska samstämmig att inte ge föreställningen om "etnicitet" avgörande utrymme. /Ascilto (diskussion) 11 april 2018 kl. 22.07 (CEST)

Nåja. Samstämmigheten verkar vara rätt begränsad på den sidan. Det verkar däremot vara mycket känslor inblandade. Sedan är det väl inte att ge etnicitet avgörande utrymme att låta det framgå på förgreningssidan? Det där med att identifieras av andra och att identifiera sig är för övrigt tämligen svagt underbyggt i svenskar, om det är den artikeln som ger definitionen. Man skulle annars kunna dela upp ordförklaringen i tre komponenter, t.ex: Svenskar kan sägas vara personer som tillhör folkgruppen svenskar, personer som har svenskt medborgarskap, eller personer som på andra sätt har starka band till Sverige och svenska språket. Det täcker väl det mesta. Amentjena (diskussion) 11 april 2018 kl. 23.09 (CEST)

Nej begreppet folkgruppen svenskar skall inte förekomma då det inte är en definierad term.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 06.46 (CEST)

Begrepp som folkgrupp, etnisk grupp och nation i bemärkelsen folkgrupp är sedan länge etablerade och definierade begrepp, se NE.se (etnisk grupp), SAOB (nation), eller varför inte svenska wiktionary (folkgrupp). Har svenskarna nyligen slutat uppfylla kraven för att få erkännas som en egen folkgrupp, eller? Finns det flera innebörder av ordet svenskar ska naturligtvis dessa tas med. Den definition som handlar om att "identifiera att någon har en viss koppling till Sverige" osv saknar dessutom stöd i huvudartikeln svenskar. Vad som har hänt här är att du Yger den 15 juni 2017 rensade bort allt som har med etnicitet att göra för att du ogillar begreppet i sig trots att olika varianter av det funnits med i tio år på sidan. Sidan har genom ändringen fjärmat sig från hur begreppet svensk används i praktiken. Amentjena (diskussion) 12 april 2018 kl. 17.29 (CEST)

Vad har du för källor till att begreppet svensk "i praktiken" avser en etnicitet? /Ascilto (diskussion) 12 april 2018 kl. 17.32 (CEST)

ja folkgrupp finns som begrepp och används även i artikeln svenskar. ("folkgrupp med huvudsakligen germanskt ursprung") Svenskar är också en term som används men med lite olika betydelsen som förklaras i artikeln Svenskar. Kombinationsbegreppet "folkgruppen svenskar" är dock en icke fungerande kombination, och skall inte användas.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 17.38 (CEST)

Till att börja med, Yger, så säger du emot dig själv. Du kan gå med på att svenskar är en folkgrupp med det och det ursprunget, men plötsligt inte att man kan använda uttryck som folkgruppen svenskar? Det är inte en "ickefungerande kombination", det är så man gör för att begränsa sig till en viss definition när det finns flera möjliga. På liknande sätt kan man tala om etniska holländare när man vill begränsa sig till den innebörden av "holländare". Vad gäller hur begreppet svensk i praktiken ofta används, med syftning på etnicitet, kan man se spåren av i olika tidningsartiklar: SvD, SvD, DN, DN. Svensk i dessa sammanhang syftar på individer som ingår i folkgruppen, adjektivet etnisk hakas på för att markera att det inte är andra möjliga tolkningar av ordet svensk som avses. Eftersom denna betydelse av "svensk" är etablerad, bör den också listas på förgreningssidan. Själva poängen med en förgreningssida är väl delvis att räkna upp olika betydelser av ett visst ord? Det är märkligt att denna betydelse plötsligt inte går an sedan juni 2017 medan väldigt diffusa definitioner, som att någon av andra identifieras med "en viss koppling" till landet eller språket, passerar. Om mina grannar uppriktigt, men felaktigt, identifierar mig som någon med en viss koppling till Italien gör det väl knappast mig till italienare. Amentjena (diskussion) 12 april 2018 kl. 20.18 (CEST)

Således inga källor. Och hur skiljer du en "etnisk svensk" från en "etnisk holländare"? /Ascilto (diskussion) 12 april 2018 kl. 20.59 (CEST)

Ändå fanns det fyra länkar till tidningsartiklar för att illustrera min poäng. Jag finner det hursomhelst svårt att tro att du aldrig personligen noterat att ordet svensk i praktiken ofta används i denna bemärkelse. Men men. För att skilja på en etnisk svensk och en etnisk holländare kan man göra följande. Vad som utmärker tillhörighet till en viss etnisk grupp brukar vanligen handla om gemensam härkomst, språk, kulturarv och dylikt, så man kan ju fråga individerna i fråga om dessa saker och jämföra svaren. Amentjena (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.18 (CEST)

Du svarar inte på frågan. Vad finns det för avgörande skillnader mellan svenskar och holländare som gör oss till olika etniciteter? /Ascilto (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.34 (CEST)

Olika språk, olika ursprung, olika historia, olika kultur och kulturarv, olika värderingar, olika traditioner. Frågan besvarad? Amentjena (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.14 (CEST)

Nej, det är den inte. Ingenting av det du räknar upp räcker. På alla punkter finns det minst lika mycket likheter som skillnader. Med bara en uppräkning övertygar du ingen om att skillnaderna är tillräckligt stora för att man skall kunna tala om olika etniciteter. Västeuropa är en kultursfär med till övervägande delarna lika värderingar och kultur: mångfald, modernitet, demokrati, tolerans, välfärdspolitik, rättssäkerhet m.m. För övrigt är blandning det normala ända sedan t.ex. Skandinavien befolkades av å ena sidan jägare/samlare och å andra sidan jordbrukare. /Ascilto (diskussion) 13 april 2018 kl. 10.59 (CEST)

Jag har använt de kriterier som man vanligtvis hittar i uppslagsverk om man slår upp nation, etnisk grupp eller folkgrupp. Bara för att likheter existerar i de punkter jag räknade upp betyder det inte att det inte rör sig om olika etniska grupper. Ta forna Jugoslavien som exempel. Du kan säkert hitta flera exempel på gemensamma drag när det kommer till ursprung, språk, kultur, osv mellan de sydslaviska folken. Ändå är det allmänt accepterat att kroater och slovener är olika etniska grupper. Då är skillnaden mellan dem antagligen inte så stor som exempelvis mellan hazarer och hankineser. Att världen kan delas in i olika kultursfärer förändrar inte den saken. De flesta etniska grupper, möjligen med undantag av i princip totalt isolerade folkslag såsom sentineleser, existerar inte i vakuum och helt saknar gemensamma nämnare med andra etniska grupper. Det är inget som jag heller har påstått. Du får gärna stödja ditt påstående om att man inte kan tala om svenskar och holländare som olika etniska grupper med källor förresten, eller åtminstone en mer detaljerad förklaring om varför inte. För övrigt går det inte att med svepande formuleringar säga att blandning är det normala i Skandinavien sedan förhistorisk tid. Man skulle lika gärna kunna ta fasta på de saker som varit stabila under mycket lång tid, lyfta fram sentida förändringar och säga att blandning inte har varit normen. Det förefaller dock sannolikt så som i ditt exempel att jägare/samlare respektive jordbrukare har blandats i viss utsträckning, men att från det konstaterandet gå till att fastslå att blandning är det normala utan närmare förklaring är en mycket grov förenkling av verkligheten. Hursomhelst, jag noterar att den tidigare definitionen på förgreningssidan (viss koppling osv) som jag menade var för luddig har tagits bort (tillsammans med de andra definitionerna av subst. svensk). Därmed har grunden för denna diskussion utgått. Ytterligare diskussioner om etnicitet kan nog vara av godo i syfte att förbättra artikeln om svenskar, men då på dess diskussionssida. Amentjena (diskussion) 14 april 2018 kl. 14.00 (CEST)

Artikeln svenskar ger 5-6 olika innebörder av ordet. En av dessa är att det är en folkgrupp av germansk ursprung. De 4-5 andra har inget med arv, föräldrar eller kultur att göra (medborgarskap, boende i landet, utlandsboende som tidigare bott i landet, talare). Och ingen av dessa innebörder är ensamt "rätt". Och när alltså svenskar INTE innebär en folkgrupp blir det en språklig kullerbytta benämna något som folkgruppen svenskar (Tänk dig att läsa det som folkgruppen som består av de som är medborgare i landet Sverige, det blir heltokigt ingen har framfört att medborgarskap definierar en folkgrupp). Begreppet etniska svenskar är en helt annan fråga. Den problematiseras på ett bra sätt nu i artikeln (av text inlagd av annan än mig). Jag känner nu denna diskussion inte längre är konstruktiv, dvs tillför något som kan förbättra denna artikel, så om inget nytt som kan ge en bättre text tillförs är detta mitt sista inlägg.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 20.50 (CEST)

Nu är det mycket tyckande. Vi behöver källor för att komma till koncensus. "Etnisk svensk" och "etniska svenskar" är inte ovanligt i forskningslitteraturen, ibland inom citationstecken, ibland utan. Se https://scholar.google.se/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=%22etniska+svenskar%22&btnG= . Begreppet nämns i svenskar. Finns det någon auktoritativ källa som säger att man bör undvika begreppet - som stöd för att vi inte bör använda begreppet i denna artikel? (Jag har lagt in några källor i Svenskar som problematiserar begreppet, som user:jamentjena försökte radera. De källorna är värda att nämna men de är inte forskningskällor utan debattinlägg.) 193.10.118.124 12 april 2018 kl. 21.11 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det är en sak att det går att hitta källor som kombinerar begreppet "etnisk" med begreppet "svensk", det räcker inte, presentera en vetenskaplig undersökning som lägger fram hållbara belägg för att det är en vetenskapligt relevant kombination av begrepp. /Ascilto (diskussion) 12 april 2018 kl. 21.21 (CEST)

Det är klart att begreppet (ordkombinationen) används i olika sammanhang. Men den viktiga frågan är vad det betyder, och om det är användbart i ett uppslagsverk som ska förmedla tydliga beskrivningar av encyklopediska begrepp. Vad är en "etnisk svensk"? I det här kunskapsförmedlande sammanhanget krävs en definition med väl beskriva och allmänt accepterade avgränsningar som inkluderar dem som ingår i denna grupp och exkluderar dem som inte gör det. Den som vill använda begreppet måste därför förklara vad det står för och varför det ska användas här. Lindansaren (diskussion) 12 april 2018 kl. 21.29 (CEST)

Har utökat och källbelagt etnicitet för något år sedan. Räcker det med att ge definitionen där (som handlar om identitet)? 82.196.112.105 12 april 2018 kl. 23.11 (CEST)