(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Ethel Forsberg – Wikipedia Hoppa till innehållet

Ethel Forsberg

Från Wikipedia
Ethel Forsberg
Född5 april 1956[1] (68 år)
SysselsättningLandskapsarkitekt, generaldirektör
Redigera Wikidata

Ethel Maria Forsberg, född 5 april 1956, är en svensk landskapsarkitekt och före detta generaldirektör.

Forsberg, som är utbildad landskapsarkitekt, var 1989–1994 anställd på miljödepartementet som departementssekreterare. Hon var därefter miljöchef på Kooperativa förbundet (KF) och sedan 1999 miljöchef i Stockholms stad. 2001 utsågs hon till generaldirektör för Kemikalieinspektionen.[2] Under denna tid påtalade hon på debattplats bland annat problematiken med giftiga båtfärger[3] och behovet av att förstärka tillsynen av kemikalieanvändning genom att till exempel inrätta en kemikaliepanel i FN.[4] Hon lämnade tjänsten 2010, då hon enligt egen utsago fått rådet att "inte ta ytterligare initiativ på området"[5] vilket hon utvecklat i boken Makt, plast, gift och våra barn.

Forsberg var därefter stadsbyggnadsdirektör för Region Gotland och var bland annat särskild utredare i "Utredningen om nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial" som redovisade sitt betänkande i september 2013 i SOU 2013:70.[6] Hon har även 2017 påtalat behovet av reglering av användning av nanomaterial.[7]

Hon utsågs 2016 till ny generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.[8] Våren 2020 lämnade hon tjänsten på egen begäran.[9]

  1. ^ BIBSYS, NORAF-ID: 145918143193590055718.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Ethel Forsberg ny chef för Kemikalieinspektionen”. Svenska Dagbladet: s. 25. 21 juni 2001. https://www.svd.se/arkiv/2001-06-21/25. Läst 5 maj 2019. 
  3. ^ Ethel Forsberg (12 mars 2005). ”Båtfärger skadar Östersjön - Ethel Forsberg ger Svenska Kryssarklubben svar på tal”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2005-03-12/5. Läst 7 maj 2019. 
  4. ^ Ethel Forsberg, Margot Wallström, Stefan Edman med flera (23 februari 2009). ”SvD Brännpunkt / Inrätta en kemikaliepanel i FN”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2009-02-23/5. 
  5. ^ Jenny Stiernstedt (5 februari 2014). ”"Det liknar förmynderi"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2014-02-05/8. 
  6. ^ Forsberg, Ethel (2013) [2013]. SOU 2013:70, Säker utveckling! – Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial - Betänkande av Utredningen om nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. "SOU 2013:70". Riksdagen, SOU - Statens Offentliga Utredningar. ISBN 978-91-38-24020-5. https://www.regeringen.se/49bba7/contentassets/9b5e3cd243354810a54fb230576bf7fb/saker-utveckling---nationell-handlingsplan-for-saker-anvandning-och-hantering-av-nanomaterial-sou-201370. Läst 7 maj 2019 
  7. ^ Ethel Forsberg (4 juli 2017). ”Nanomaterial måste EU-regleras bättre”. Läkartidningen (Läkartidningen 27-29/2017). http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2017/07/Nanomaterial-maste-EU-regleras-battre/. Läst 7 maj 2019. 
  8. ^ ”Ethel Forsberg ny generaldirektör för Forte”. FORTE - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 26 maj 2016. Arkiverad från originalet den 5 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190505210543/https://forte.se/nyhet/ethel-forsberg-ny-generaldirektor-for-forte/. Läst 5 maj 2019. 
  9. ^ ”Ethel Forsberg har begärt entledigande som generaldirektör”. Forte. Arkiverad från originalet den 6 september 2019. https://web.archive.org/web/20190906041850/https://forte.se/nyhet/ethel-forsberg-har-begart-entledigande-som-generaldirektor/. Läst 30 augusti 2020. 


Företrädare:
Gunnar Bengtsson
Generaldirektör för Kemikalieinspektionen
2001–2010
Efterträdare:
Nina Cromnier
Företrädare:
Ewa Ställdal
Generaldirektör för Forte
2016–2020
Efterträdare:
Jonas Björck