Fullmaktsanställning
Fullmaktsanställning eller fullmakt avser i Sverige en form av statlig anställning som ger ett starkare anställningsskydd enligt lag (1994:261) om fullmaktsanställning.[1]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Tidigare anställdes ett flertal andra ämbetsmän med fullmakt, som exempelvis officerare i Försvarsmakten och professorer vid universitet.
Efter att den nya befälsordningen infördes 1982 minskade antalet nya anställningar med fullmakt av officerare, för att i stort sett upphöra efter upprättandet av den nya myndigheten Försvarsmakten 1994.[källa behövs]
Regeringens möjlighet att med fullmakt anställa professorer försvann 1993 i och med att en ny högskolelag och högskoleförordning trädde i kraft. Den nya lagstiftningen flyttade ansvaret att anställa professorer från regeringen till universiteten och högskolorna, och innehöll ett liknande anställningsskydd som en fullmaktsanställning men med en egen reglering.
Fullmaktsanställningar på 2020-talet
[redigera | redigera wikitext]Enligt lagen ska ordinarie domare alltid anställas med fullmakt, därutöver kan regeringen besluta att andra arbetstagare också ska anställas med fullmakt.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lag (1994:261) om fullmaktsanställning. Sveriges riksdag. 1994. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1994261-om-fullmaktsanstallning_sfs-1994-261/
- Högskolelag (1992:1434). Sveriges riksdag. 1992. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
- Högskoleförordning (1993:100). Sveriges riksdag. 1993. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100