Grundton
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Grundtonen är en musikalisk term som kan syfta på
- Första tonen i en skala, vilket bestämmer namnet på skalan (c, fiss, ass etc.)
- Grundtonen i en tonart, till exempel c för tonarten C-dur.
- Den ton som ett ackord utgår ifrån, till exempel c i ackordet Cmaj7.
- Den lägsta deltonen i en sammansatt ton. Det är denna betydelse som beskrivs här.
Fysikaliskt[redigera | redigera wikitext]
Med hjälp av Fourierserieutveckling kan varje kontinuerlig (fysikaliskt realiserbar) periodisk funktion (vågform) brytas ned till en summa av ett antal sinus- eller cosinusfunktioner med varierande amplitud och fas samt frekvenser som är heltalsmultipler av den lägsta ingående frekvensen, vilken även kallas grundton. Övriga toner kallas övertoner. Grundtonen är detsamma som 1/T där T är periodtiden för funktionen.
Grundton i tal och sång[redigera | redigera wikitext]
Grundton kan också syfta på röstens grundton, även kallad f0, som alstras av stämläpparna (stämbanden). Stämläpparnas svängningshastighet är grundtonen i talet, det vill säga antalet gånger stämläpparna öppnas och sluts per sekund (uttrycks ofta i hertz). Det som orsakar stämläpparnas öppnings- och slutningscykler är trycket från lungorna som sedan regleras av andningsmekanismerna.
Det är med hjälp av stämläpparna som man gör skillnad på tonande och tonlösa konsonanter som till exempel /b/ och /p/ (se särdrag). Om man talar utan att stämläpparna sluts helt (som de gör vid tonande ljud) uppstår viskning.
F0-variation[redigera | redigera wikitext]
Grundtonen inför melodin i talet och ger talet variation prosodi. När man till exempel ställer en fråga går grundtonen upp något i slutet av yttrandet i många språk. Grundtonen varieras även beroende på vilket emotionellt tillstånd man befinner sig i som till exempel glad, arg, neutral o.s.v. Vid neutralt tal är f0 ganska konstant medan det i argt eller glatt tal uppvisar stor variation.
F0 och kön[redigera | redigera wikitext]
Då män, kvinnor och barn har olika storlek på struphuvud och stämläppar så har de även ganska stor skillnad i f0. Detta beror då på att större stämläppar svänger långsammare och ger lägre frekvens medan mindre stämläppar svänger snabbare och då ger högre frekvens. I de flesta mansröster svänger stämläpparna kring 100–200 gånger per sekund, det vill säga 100–200
Se rösten och röstläge. Grundtonen och grundtonsomfånget kan mätas med fonetogram.