Henning Mankell
| Henning Mankell | |
 Henning Mankell 2013. | |
| Född | 3 februari 1948 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 oktober 2015 (67 år) Särö, Sverige |
| Yrke | Författare, dramatiker |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1973–2015 |
| Genrer | Kriminalroman, thriller, Historisk roman, Ungdomsroman |
| Noterbara verk | Kurt Wallander-böckerna |
| Make/maka | Ulla Blom Ivarsson (g. 1980–1981) Kari Eidsvold-Mankell (g. 1987–1997) Eva Bergman (g. 1998–2015) |
| Barn | Jon Mankell |
| Släktingar | Ivar Mankell (far) Henning Mankell (farfar) |
| Influenser | Maj Sjöwall, Per Wahlöö |
| Influerade | Stieg Larsson |
| Webbplats | http://www.henningmankell.se/ |
Henning Georg Mankell (efternamnet uttalas med betoning på första stavelsen), född 3 februari 1948 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] död 5 oktober 2015 i Särö i Släps församling, Hallands län,[2] var en svensk författare och dramatiker. Han var mest känd för sina deckarromaner med kriminalkommissarie Kurt Wallander i huvudrollen. Hans böcker har sålts i över 40 miljoner exemplar.[3]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Mankell var son till Ivar Mankell och Birgitta Bergström; modern senare omgift Wenström och Jarl. Mankells föräldrar separerade när han var ett år gammal, och han växte upp tillsammans med sin far och en äldre syster – först i Sveg i Härjedalen där hans far var häradshövding[4], och därefter i Borås i Västergötland. Först när han var 15 år fick han träffa sin mor, men de fick aldrig någon djupare kontakt och några år senare tog hon sitt liv.[5]
Mankell hade redan som ung ambitionen att bli författare men också intresse för teater. Han gjorde sin första professionella teateruppsättning 1969 och var i början av 1970-talet med att starta den nya länsteatern Dalateatern i Falun. Mankell var i ungdomen politiskt engagerad i den vänsterradikala 68-rörelsen och deltog bland annat i protesterna mot Vietnamkriget, Portugals kolonialkrig i Afrika och mot apartheidregimen i Sydafrika.[6] Han var också engagerad i föreningen Folket i Bild/Kulturfront.[6] Sedan han träffat en norsk kvinna flyttade han till Norge, där han bodde under större delen av 1970-talet. Under sin tid i Norge kom Mankell i kontakt med det maoistiska Arbeidernes Kommunistparti (marxist-leninistene) och deltog aktivt i dess verksamhet, dock utan att vara partimedlem.[6]
1984 blev Mankell chef för Kronobergsteatern, Växjö. Han introducerade där en ny vision för teaterns repertoarval vilket fokuserade på svenska pjäser; det visade sig bli en succé. Hans arbete vid teatern resulterade i att han inte publicerade någon roman 1984–1990.[7]
Under många år var Mankell bosatt växelvis i Ystad, på Särö och i Maputo, Moçambique. I Maputo var han konstnärlig ledare för teatern Teatro Avenida.[8] Mankell hade till skillnad från många andra aktiva inom 68-vänstern kvar sitt engagemang för tredje världen.[9] Flera av hans senare romaner anknyter också till frågor om immigration från andra världsdelar till Sverige, rasism och kolonialism, till exempel Kinesen, Den vita lejoninnan och Eldens vrede.
I samband med Mankells 50-årsdag 1998 instiftade hans dåvarande förlag Ordfront litteraturpriset Afrikas röst att utdelas till afrikanska författare.[10]
Mankell startade tillsammans med Dan Israel det egna bokförlaget Leopard förlag 2001 i syfte att ge ut egen och annan samhällsengagerad litteratur, inte minst från tredje världen.[11]
2007 skänkte Mankell och hans fru Eva Bergman 15 miljoner kronor till SOS-barnbyar för att bygga en by i Chimoio i västra Moçambique.[12] Mankell har bland annat även donerat pengar till byn Nelvili i södra Indien genom organisationen Hand in Hand.[13] I maj 2010 ingick Mankell som medföljande bland passagerarna på aktivistfartyget Ship to Gaza, vilket bordades av Israel. Mankell var bland dem som greps av den israeliska insatsstyrkan, men han släpptes (liksom flertalet) inom några dagar. Mankell deltog även i Ship to Gazas fartygskonvoj år 2011.[14]
I januari 2014 berättade Mankell i en tidningsartikel i Göteborgs-Posten att han drabbats av lungcancer som spridit sig i kroppen.[15][16] Den 5 oktober 2015 avled han av sjukdomen, 67 år gammal.[17] Han är begravd på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.[18]
Biografiska tv-filmer
[redigera | redigera wikitext]En tid före sin död bad han filmaren Stefan Jarl att göra en film, Henning Mankell Homo Narrans – den berättande människan, avsedd som Mankells "tanketestamente", där han berättade om episoder ur sitt liv och sin syn på livet och världen. Titeln är Mankells eget påfund, "den berättande människan", något han upplevde som mer rättvisande beskrivning av den så ofta egoistiska och destruktiva mänskligheten än "Homo sapiens", "den kloka människan". Han syftade på människans speciella behov av social kommunikation och att dela med sig av tankar och upplevelser – och på sin egen roll i livet. Den 7 oktober 2015 sändes filmen i Sveriges Television.[5] 1999 gjorde även Birgitta Zachrisson dokumentärfilmen Henning Mankell... och därför berättar jag om och med honom från Afrika och Sverige.[19]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Henning Mankell var gift första gången 1980–1981 med Ulla Blom Ivarsson (född 1949)[20], expert inom verksamhetsområdet mottagning på Migrationsverket.[21] Hon är mor till hans enda barn, filmproducenten Jon Mankell (född 1980). Andra gången var han gift 1987–1997 med norska barnmorskan Kari Eidsvold-Mankell[20] (född 1936, död i Portugal) och tredje gången 1998 till sin död med regissören Eva Bergman, dotter till filmregissören Ingmar Bergman och Ellen Bergman.[22] Hans farfar var tonsättaren Henning Mankell.
Relaterade kulturfenomen
[redigera | redigera wikitext]Kulturstipendier
[redigera | redigera wikitext]År 1998 skapade Mankell Henning Mankells stiftelse och vad som blivit Sveriges största pris för dramatiker, Henning Mankell-stipendiet. Stipendiet förvaltas av Sveriges Dramatikerförbund och utdelas regelbundet vid slutet av året till utvalda, förtjänta svenska dramatiker, som ”genom sitt arbete visat socialt och politiskt engagemang samt intresse för Sveriges förhållande till omvärlden”.
Dessutom skapade Henning Mankell 2007 också ett separat författarstipendium för norrländska författare och donerade 2009 gården Jänspers i Härjedalen att genom vistelsestipendium bereda dramatiker och författare arbetsro vid en tids vistelse i huset.
Kulturcentrum Mankell
[redigera | redigera wikitext]År 2007 invigdes i uppväxtorten Sveg Kulturcentrum Mankell, ett kulturellt centrum för Härjedalen, för kulturverksamma och kulturintresserade med utställningar, föredrag med mera. Det fungerar också som ett centrum för information om Henning Mankells liv och arbete.[23]
Verk
[redigera | redigera wikitext]Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]För listan med enbart böckerna om Wallander, se Kurt Wallander
- 1973 – Bergsprängaren
- 1974 – Sandmålaren
- 1977 – Vettvillingen
- 1979 – Fångvårdskolonin som försvann
- 1980 – Dödsbrickan
- 1981 – En seglares död
- 1982 – Daisy Sisters
- 1984 – Sagan om Isidor
- 1990 – Leopardens öga
- 1990 – Hunden som sprang mot en stjärna, barnbok, första boken om Joel
- 1991 – Mördare utan ansikte
- 1991 – Skuggorna växer i skymningen, barnbok, den andra berättelsen om Joel
- 1992 – Hundarna i Riga
- 1992 – Katten som älskade regn, barnbok, illustrationer av František Šimák
- 1993 – Den vita lejoninnan
- 1994 – Mannen som log
- 1995 – Comédia infantil (filmatiserades, se Comédia infantil (film))
- 1995 – Villospår
- 1995 – Eldens hemlighet
- 1996 – Den femte kvinnan
- 1996 – Pojken som sov med snö i sin säng, barnbok, den tredje berättelsen om Joel
- 1996 – Fotografens död, utgiven av ICA-kuriren
- 1997 – Steget efter (filmatiserades 2005 se Steget efter (film))
- 1998 – Brandvägg (filmatiserades 2006 se Brandvägg (miniserie))
- 1998 – Resan till världens ände, barnbok, den fjärde och avslutande delen av berättelsen om Joel
- 1999 – Pyramiden
- 1999 – I sand och i lera
- 2000 – Danslärarens återkomst (filmatiserades 2003, se Danslärarens återkomst (TV-serie))
- 2000 – Labyrinten
- 2000 – Vindens son
- 2000 – Berättelse på tidens strand
- 2001 – Tea-bag
- 2001 – Eldens gåta
- 2002 – Innan frosten
- 2003 – Jag dör, men minnet lever (biografi)
- 2004 – Djup
- 2005 – Kennedys hjärna
- 2005 – Eldens vrede
- 2006 – Italienska skor
- 2008 – Kinesen
- 2009 – Den orolige mannen
- 2011 – Minnet av en smutsig ängel
- 2013 – Handen
- 2014 – Kvicksand
- 2015 – Svenska gummistövlar
Filmer och TV-serier baserade på Mankells verk
[redigera | redigera wikitext]Rolf Lassgård som Kurt Wallander
[redigera | redigera wikitext]- 1994 – Mördare utan ansikte
- 1995 – Hundarna i Riga
- 1996 – Den vita lejoninnan
- 2001 – Villospår
- 2002 – Den femte kvinnan
- 2003 – Mannen som log
- 2005 – Steget efter
- 2006 – Brandvägg
- 2007 – Pyramiden
Lennart Jähkel som Kurt Wallander
[redigera | redigera wikitext]Krister Henriksson som Kurt Wallander
[redigera | redigera wikitext]- 2005 – Innan frosten
- 2005 – Byfånen
- 2005 – Mastermind
- 2005 – Bröderna
- 2005 – Mörkret
- 2005 – Afrikanen
- 2006 – Fotografen
- 2006 – Den svaga punkten
- 2006 – Luftslottet
- 2006 – Täckmanteln
- 2006 – Blodsband
- 2006 – Jokern
- 2006 – Hemligheten
- 2009 – Hämnden
- 2009 – Skulden
- 2009 – Kuriren
- 2009 – Tjuven
- 2009 – Cellisten
- 2009 – Prästen
- 2009 – Läckan
- 2009 – Skytten
- 2009 – Dödsängeln
- 2009 – Vålnaden
- 2009 – Arvet
- 2009 – Indrivaren
- 2009 – Vittnet
- 2013 – Den orolige mannen
- 2013 – Försvunnen
- 2013 – Sveket
- 2013 – Saknaden
- 2013 – Mordbrännaren
- 2013 – Sorgfågeln
Jonas Karlsson som Stefan Lindman
[redigera | redigera wikitext]Kenneth Branagh som Kurt Wallander
[redigera | redigera wikitext]- 2008 – Sidetracked
- 2008 – Firewall (Kurt Wallander)
- 2008 – One Step Behind
- 2010 – Faceless Killers
- 2010 – The Man Who Smiled
- 2010 – The Fifth Woman
- 2012 – An Event in Autumn
- 2012 – The Dogs of Riga
- 2012 – Before the Frost
Pjäser
[redigera | redigera wikitext]- Från valp till diktare
- Grävskopan
- Påläggskalven
- Antiloperna
- Att storma himlen
- Berättelser på tidens strand
- Den samvetslöse mördaren Hasse Karlsson
- Darwins kapten
- En gammal man som dansar
- Hårbandet
- Innan gryningen
- Kakelugnen på myren
- Lampedusa
- Mannen som byggde kojor
- Mörkertid
- Och sanden ropar
- Svarte Petter
- Teabag
- Älskade syster (Om Elise Ottesen-Jensen)
- Apelsinträdet
- Under trädet lever jag vidare
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1991 – Nils Holgersson-plaketten för Hunden som sprang mot en stjärna
- 1991 – Bästa svenska kriminalroman för Mördare utan ansikte
- 1992 – Glasnyckeln för Mördare utan ansikte
- 1993 – Deutscher Jugendliteraturpreis för Hunden som sprang mot en stjärna
- 1995 – Bästa svenska kriminalroman för Villospår
- 1996 – ABF:s litteratur- & konststipendium
- 1996 – Astrid Lindgren-priset för barnboken Joel i Norrland och Sofia i Moçambique
- 1996 – BMF-plaketten för Den femte kvinnan
- 1996 – Expressens Heffaklump
- 1996 – Sveriges Radios Romanpris för Comédia infantil
- 1997 – Årets författare (SKTF)
- 1998 – Augustpriset (barn- och ungdomskategorin) för Resan till världens ände
- 2000 – Eldh-Ekblads fredspris
- 2001 – Bokjuryn (kategori 14–19 år)
- 2001 – Gold Dagger (Crime Writers' Association) för Sidetracked (Villospår)
- 2001 – Ystads kommuns kulturpris
- 2006 – Medaljen Litteris et Artibus
- 2012 – Rivertonklubbens internationella hederspris
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1990: Mankell, Henning Georg
- ^ TT (5 oktober 2015). ”Mankell i sista intervjun: ”Nöjd med livet som varit””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/henning-mankell-ar-dod/om/kultur. Läst 5 oktober 2015.
- ^ "Biografi". Arkiverad 28 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Henningmankell.se. Läst 2012-05-02.
- ^ "Sveg". Arkiverad 23 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. Henningmankell.se. Läst 2012-01-29.
- ^ [a b] "Henning Mankell Homo Narrans – den berättande människan", film av Stefan Jarl 2015
- ^ [a b c] Augustsson, Lars Åke; Hansén, Stig (2001). De svenska maoisterna. Göteborg: Lindelöw. sid. 162. ISBN 91-88144-48-8
- ^ Kultur, SvD (5 oktober 2015). ”Se Henning Mankells liv i bilder”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/se-henning-mankells-liv-i-bilder. Läst 15 december 2020.
- ^ ”Henning Mankell”. Bonnier Audio. https://www.bonnieraudio.se/forfattare/31993/henning-mankell/. Läst 15 december 2020.
- ^ Kulturcentrum Mankell, om visioner och världsengagemang Arkiverad 11 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Författaren Henning Mankell död”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-983040. Läst 23 mars 2023.
- ^ Kulturcentrum Mankell, om arbete och förlag Arkiverad 11 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till en ny barnby Arkiverad 10 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine." SOS-barnbyars webbplats. Läst den 28 maj 2009.
- ^ ""Nelvili". Henningmankell.se. Läst den 2 maj 2012.
- ^ ”Ship to Gaza kastar loss igen | Proletären”. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20170501065252/http://www.proletaren.se/inrikes/ship-gaza-kastar-loss-igen. Läst 1 maj 2017.
- ^ Mankell, Henning (29 januari 2014). ”En strid ur livets perspektiv”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 30 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140130144631/http://www.gp.se/kulturnoje/1.2259442--en-strid-ur-livets-perspektiv-. Läst 29 januari 2014.
- ^ ”Före döden finns livet – ett andrum”. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kultur/2014/11/Fore-doden-finns-livet--ett-andrum/. Läst 9 augusti 2017.
- ^ ”Henning Mankell är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/henning-mankell-ar-dod/om/kultur. Läst 5 oktober 2015.
- ^ http://www.svenskagravar.se, sökning "henning mankell"
- ^ SVT 2015, om filmen "Henning Mankell... och därför berättar jag"
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ Riksrevisionen kritisk till arbetet med bosättning och kommunmottagande Arkiverad 6 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. Migrationsverkets webbplats 24 juni 2014. Åtkomst 6 oktober 2015.
- ^ ””Förfärligt att folk tänker med arslet””. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12308367.ab. Läst 5 oktober 2015.
- ^ Kulturcentrum Mankells webblats Arkiverad 11 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
 |
Wikiquote har citat av eller om Henning Mankell. |
- Officiell webbplats
- Kulturcentrum Mankells webbplats
- Henning Mankell i Libris
- (tyska) Henning Mankell på Perlentaucher
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
- Svenskspråkiga kriminalförfattare
- Svenska kriminalförfattare
- Svenska dramatiker
- Sommarvärdar 1997
- Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur
- Svenskspråkiga författare av barn- och ungdomslitteratur
- Svenska romanförfattare
- Svenskspråkiga romanförfattare
- Svenska teaterregissörer
- Svenska teaterchefer
- Vinnare av Augustpriset
- Mottagare av Litteris et Artibus
- Författare från Stockholm
- Födda 1948
- Avlidna 2015
- Män
- Gravsatta på Örgryte gamla kyrkogård