Juan Moreno
Juan Moreno | |
Juan Moreno 2019 | |
Född | 6 oktober 1972 Huércal-Overa, Spanien |
---|---|
Nationalitet | Tysk |
Yrke/uppdrag | Journalist, författare |
Känd för | Avslöjande av förfalskade reportage i Der Spiegel |
Juan Moreno, född 6 oktober 1972 i Huércal-Overa i Spanien,[1] är en tysk journalist och författare.
Juan Moreno är son till bönder från Andalusien, som flyttade till Tyskland på 1970-talet som gästarbetare på en gummifabrik i Hanau.[2] Han studerade nationalekonomi på Universität Konstanz, Universitetet i Florens och Kölns universitet och tog en examen på Deutsche Journalistenschule.[3]
Han arbetade därefter som talkshowredaktör i radionätverket ARD, som moderator i Westdeutscher Rundfunks radio och moderator på public servicetevestationen i Phoenix i USA. Mellan 2000 och 2007 var han medarbetare i Süddeutsche Zeitung. Han har sedan 2007 skrivit för Der Spiegel och avslöjade 2018 sin journalistkollega Claas Relotius förfalskade reportage. Michael Hanfeld i Frankfurter Allgemeine Zeitung ansåg att detta räddat Der Spiegel från en ännu allvarligare skandal.[4]
Han är gift och har fyra döttrar.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Von mir aus. Wahre Geschichten. DVA, München 2004, ISBN 3-421-05834-2
- Cindy liebt mich nicht. roman, Kiepenheuer und Witsch, Köln 2005, ISBN 3-462-03485-5 (tillsammans med Jochen-Martin Gutsch)
- Teufelsköche. An den heißesten Herden der Welt. Piper, München 2011, ISBN 978-3-492-05468-3
- Uli Hoeneß. Piper, München 2014, ISBN 978-3-492-05660-1
- Tausend Zeilen Lüge. Das System Relotius und der deutsche Journalismus., Rowohlt Berlin, Berlin 2019, ISBN 978-3-7371-0086-1
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Om Juan Moreno på Bayerischer Rundfunks webbplats den 13 februari 2012, läst den 16 januari 2020.
- ^ Juan Moreno: Mein fremdes Land i Der Spiegel 2012:31, sidorna 56–60, läst den 16 januari 2020
- ^ Om Juan Moreno på Spiegel Online, läst den 16 januari 2020.
- ^ Michael Hanfeld: Wie ein Reporter den „Spiegel“ rettete i Frankfurter Allgemeine Zeitung den 16 september 2019, läst den 16 januari 2019
|