Koguryo

Koreanska halvön på 400-talet, med Koguryo i blått.

Koguryo eller Goguryeo (hangul: 고구려, hanja: 高句麗こうくり) var 37 f.Kr.–668 ett kejsardöme i Manchuriet och på norra Koreahalvön. Landet var tillsammans med Baekje och Silla ett av Koreas tre kungariken. Det moderna namnet ”Korea” härstammar från namnet Koguryo. 2004 sattes Koguryos gamla huvudstäder och gravområden i Nordkorea upp på Unescos världsarvslista.

Historia

Enligt Samguk Sagi grundades Koguryo av kejsar Jumong år 37 f.Kr. i vad som idag är ett landområde på båda sidor av gränsen mellan Kina och Nordkorea. Landet växte fram när Kina var uppdelat. Den största utbredningen hade kejsardömet under kejsar Gwaggaeto den store och hans son, kejsar Jangsu. Under denna period regerade riket tre fjärdedelar av den koreanska halvön och större delen av Manchuriet. Riket försvann när Silla och Kina år 668 erövrade området. Den kinesiska Tangdynastin försökte tillsätta en militärregim i landet, men denna varade inte länge. Södra delen av Koguryeo intogs av Silla och resten ärvdes av Balhae

Balhae, som bildats år 698 hävdade sig vara arvtagare till Koguryo i deras diplomatiska förhandlingar med Japan. Taebong, ursprungligen kallad Hu-Goguryeo ("senare Koguryo"), hävdade sin rätt till Koguryo och det gjorde även Koryo, vilket till och med hade fått sitt namn av Koguryo.

Kultur

Rester av slott, palats och ett antal uråldriga föremål har hittats i Nordkorea, bland annat en antik målning i ett gravkomplex. Några ruiner är ännu synliga i Manchuriet, exempelvis det i Onyeosan ("Fem möars topp") nära Ji'an på gränsen till nordöstra Kina, förmodad plats för landets första huvudstad. Några kulturella artefakter finns ännu kvar i den moderna koreanska kulturen, exempelvis Ondol, Koguryos unika golvuppvärmningssystem. En moderniserad version finns i varje modernt hus i Korea.

Språk

Språket i Koguryo är okänt förutom ett fåtal ord, vilka pekar mot att det var mycket likt språket i Silla, med influenser från de tungusiska språken. De flesta koreanska lingvister anser att Koguryospråket var närmare besläktat med de altaiska språken än något av de två andra dominerande ländernas språk. Namnen för regeringsposter är ungefär desamma som de i Baekje och Silla. Kinesisk dokumentation pekar på att språken i Koguryo och Fuyu, Östra Okjeo och Go-Joseon var lika varandra, medan språket i Koguryo skilde sig signifikant från det i Mohe. Vissa likheter med äldre japanska finns också.

Några ord med från Kogoryo finns i det gamla koreanska språket (900-talet till senare delen av 1300-talet), men de flesta är sedan länge ersatta av ord med ursprung i Silla. Några lingvister har föreslagit Fuyuspråken, ett samlingsnamn för språket i Fuyu, Goguryo, Baekjde samt gammal-japanska. Vissa förespråkare för den altaiska språkfamiljen klassificerar Koguryo som ett av språken i denna familj. Slående likheter mellan Baekje och Koguryo kan även hittas.

Modern politik

De flesta historiker har traditionellt sett Koguryo som en koreansk stat, ett av Koreas tre kungariken. Kineserna har visserligen traditionellt sett Koguryo som en främmande stat, men som ändå var en del av det kinacentrerade skattesystemet.

I överensstämmelse med ett bredare perspektiv på det moderna Kina som en multietnisk nation, utökade kineserna begreppet Kinas historia till att omfatta alla stater, som utvecklats principiellt inom Kinas nuvarande gränser. Den accepterade hållningen bland kinesiska statshistoriker blev därför att Koguryos historia var en del av Kinas historia, fram till dess att huvudstaden flyttades till Pyongyang på koreanska halvön. Den kinesiska hållningen på 1990-talet, vilken antyder att Koguryo var en regional kraft i Kina, är ett tolkningsförsök av kinesiska experter att beskriva historien i Koguryo som en del av Kinas historia. Några har tolkat denna kinesiska hållning till att förminska eller förneka Koreas hävdande av kungarikets legitimitet.

Kinesiska regeringen startade 2002 ett projekt på 20 miljarder yuan (ca 18 miljarder svenska kronor) för att ta itu med nordöstra Kina. Dess mål har varit att tolka och återställa viktiga Koguryoplatser i Kina. Detta följdes av protester från forskare i Sydkorea. 2004 hotade detta leda till en diplomatisk konflikt mellan länderna och ledde till växande antikinesiska stämningar i Sydkorea. Som det är nu överskuggas ämnet Koguryos historia en del av de politiska dispyterna, trots att ingen av de inblandade regeringarna tycks vilja att frågan skadar relationerna. Existensen av en ansenlig etnisk koreansk minoritet i Koguryos gamla landområde i Kina, frågan om politiskt inflytande över Nordkorea i händelse av regimens kollaps och nervositeten över Kinas snabbt växande militära kraft, ökar ytterligare spänningarna.

Koguryos ledare

Följande tabell visar namnen på Koguryos kungar i Korea följt av kinesiska tecken.

Legendariska kungalängden

Postumt namn (Shi Hao 諡號しごう)	Namn	Regeringsperiod
Kung Dongmyeong 동명성왕 東明とうめい聖王せいおう	高こう朱蒙チュモン Gojumong, 鄒 Chumo, 象ぞう解かい Sanghae	(37 f.Kr.-19 f.Kr.)
Kung Yuri 유리왕 琉璃明王みょうおう Yurimyeong wang	類るい利とぎ Ryuri, 孺留 Yuru	(19 f.Kr.-18 e.Kr.)
Kung Daemusin 대무신왕 大だい武神ぶしん王おう Daemusin wang, 大だい解かい朱しゅ留とめ王おう Daehaejuru wang	無む恤 Muhyul	(18-44)
Kung Minjung 민중왕 閔中王おう Minjung wang	解かい色しょく朱しゅ Haesaekju	(44-48)
Kung Mobon 모본왕 慕本王おう Mobon wang	解かい憂う Hae'u, 解かい愛あい婁 Haeaeru	(48-53)

Anmärkning: Dessa är namnet och datumen som ges i Samguk Sagi. I Wei shu-dynastins historia ges följande namn: 朱蒙チュモン Jumong, 閭達 Rudal, 始はじめ閭諧 Siruhae, 如栗 Yeoyul, och 莫來 Makrae. Den legendariska ättelinjen fanns i flera varianter redan på 400-talet då kung Jangsu uppförde ett monument över sin far och Koguryo skapade kontakter med Norra Wei. Inskriptionerna på detta monument ger namnen: 鄒牟 Chumo, 儒留 Yuri, och 大だい朱しゅ留とめ Daejuru.

Stora kungalängden

Postumt namn	Namn	Regeringsperiod
Kung Gukjo 태조대왕 國くに祖そ王おう , 大だい祖そ王おう Daejo wang, 大だい祖そ大王だいおう Daejo daewang	宮みや Gung, 於漱 Eoral	53-146
Kung Chadae 차대왕 次じ大王だいおう Chadae wang	遂とげ成なる Chukseong	146-165
Kung Sindae 신대왕 新しん大王だいおう Sindae wang	伯はく固かた Baekgo, 伯はく句く Baekgu	165-179

Anmärkning: Den Stora kungalängden är med de följande två kungarna skrevs på basis av kinesiska dokument som Hou Han shu (Senare Handynastins historia). Den innehåller motsägelser och är ojämn.

Wandu-Guonei-längden

Postumt namn	Namn	Regeringsperiod
Kung Gogukcheon 고국천왕 故こ國川こくがわ王おう 국양왕 國くに襄じょう王おう	男おとこ武たけし 남무, 伊い夷えびす謨 이이모	179-197
Kung Sansang 산상왕 山上さんじょう王おう	廷優 연우, 位くらい宮みや 위궁	197-227
Kung Dongcheon 동천왕 東川ひがしがわ王おう , 東あずま襄じょう王おう 동양왕	憂う位くらい居きょ 우위거, 郊彘 효거	227-248
Kung Jungcheon 중천왕 中川なかがわ王おう , 中なか襄じょう王おう 중양왕	然しか弗どる 연불	227-248
Kung Seocheon 서천왕 西川にしかわ王おう , 西にし襄じょう王おう 서양왕	藥くすり盧の 약로, 若わか友とも 약우	248-270
Kung Bongsang 봉상왕 烽上王おう , 鴙葛王おう Jigalwang	相あい夫おっと Sangbu, 插矢婁 Sapsiru	292-300
Kung Micheon 미천왕 美川みかわ王おう , 好こう攘王 Hoyangwang	乙おつ弗どる Eulbul, 憂う拂ばらい Ubul	300-331
Kung Gogugwon 고국원왕 故こ國原くにはら王おう Gogukwonwang, 國岡くにおか上うえ王おう Gukgangsangwang	斯由 Sayu, 劉りゅう Liu	331-371
Kung Sosurim 소수림왕 小しょう獸しし林りん王おう Sosurimwang, 小しょう解かい朱しゅ留とめ王おう Sohaejuruwang	丘おか夫おっと Gubu	371-384
Kung Gogugyang 고국양왕 故國ここく攘王 Gogukyangwang	伊い連れん Iryeon, 於只支ささえ Eokjigi	384-391
Kejsare Gwanggaeto den store av Kogoryo 광개토대왕 廣開土王こうかいどおう	談だん德とく Damdeok, 安やす An	391-413

P'yŏngyanglängden

Postumt namn	Namn	Regeringsperiod
Kung Jangsu 장수왕 長壽ちょうじゅ王おう	巨きょ連れん Georyeon, 高こう璉 Goryeon	412-490
Kung Munjamyeong 문자명왕 文ぶん咨明王おう, 文ぶん咨王 Munjawang, 明治めいじ好こう王おう Myeongchihowang	羅ら雲くも Naun, 高こう雲くも Goun	491-519
Kung Anjang 안장왕 安藏あぞう王おう Anjangwang	興きょう安やす Heungan, 高安たかやす Goan	519-531
Kung Anwon 안원왕 安原やすはら王おう Anwonwang	寶たから廷 Boyeon, 高こう廷 Goyeon	531-545
Kung Yangwon 양원왕 陽ひ原はら王おう Yangwonwang, 陽ひ崗上好こう王おう Yanggangsangho wang	平成へいせい Pyeongseong	545-559
Kung Pyeongwon 평원왕 平原へいげん王おう Pyeongwon wang, 平ひら崗上好こう王おう Pyeonggangsangho wang, 平ひら崗上王おう Pyeonggangsang wang, 狛こま鵠くぐい香が岡上おかがみ王おう Maekgohyanggangsang wang	陽成ようぜい Yangseong, 湯ゆ Tang, 高こう陽よう Goyang	559-590
Kung Yeongyang 영양왕 嬰陽王おう Yeongyang wang, 平ひら陽ひ王おう Pyeongyang wang	高こう元もと Gowon, 大元おおもと Daewon	590-618
Kung Yeongnyu 영류왕 營留王おう , 建たて武たけし王おう Geonmuwang	高こう建たて武たけし Gogeonmu, 成なる Seong, 高こう武たけし Gomu	618-642
Kung Bojang 보장왕 寶藏ほうぞう王おう	高藏たかくら Gojang, 寶藏ほうぞう Bojang	642-668

Anmärkning: Det kungliga efternamnet Go/Gao 高だか verkar ha antagits i början av 400-talet då kung Gwanggaeto noterades som en i kejsarfamiljen i Norra Yan av Gao Yun 高だか雲くも (eller Murong Yun 慕容雲くも), Kejsare av Norra Yan. Enligt Jin shu, tog Gao Yun efternamet Gao från Gaoyang 高だか陽よう氏し (eller Zhuan Xu, en av San Huang Wu Di), men det är omdiskuterat. Senare historieböcker säger att Go fick sitt namn av landet Koguryo skrivet som Goguryeo.

Externa länkar

• Korean history in Manchuria