(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Kompartmentsyndrom – Wikipedia Hoppa till innehållet

Kompartmentsyndrom

Från Wikipedia
Kompartmentsyndrom
En bild av en arm efter kirurgi för att lätta på trycket vid ett akut kompartmentsyndrom
Medicinsk specialitetOrtopedi
SymptomSmärta, domnad, blekhet, svag puls/pulslöshet, minskad rörelseförmåga[1]
KomplikationerAkut: Volkmannkontraktur[2]
TyperAkut, kronisk[1]
OrsakerAcute: Trauma (fraktur, krosskada), efter en period med lågt blodflöde[3][4]
Kroniskt: Repetitiv träning[1]
DiagnostikSymptombaserat, tryck på kompartementen[5][1]
Liknande diagnoserCellulit, tendonit, djupventrombos, venös insufficiens[3]
BehandlingAkut: Kirurgi, snarast möjligt[5]
Kronisk: Fysioterapi, kirurgi[1]

Kompartmentsyndrom är ett tillstånd med ökat tryck i ett av kroppens muskelfack (kompartment) vilket resulterar i otillräckligt blodflöde till vävnaden.[6][7] Det finns två huvudsakliga typer: akut och kronisk.[6] Oftast drabbas ben eller armar.[3]

Symptom på akut kompartmentsyndrom innefattar svår smärta, svag puls i extremiteten, minskad rörelseförmåga, domningar, och blek färg av drabbade extremiteten.[5] Kompartmentsyndrom uppstår oftast efter fysiskt trauma såsom benbrott eller krosskada.[3] Det kan även tillkomma då blodflödet återupptas efter en period med dåligt blodflöde.[4] Diagnosen ställs i allmänhet baserat på personens symptom.[5] Behandling sker med kirurgi för att öppna muskelfacket och bör utföras så fort som möjligt.[5] Om tillståndet inte behandlas inom sex timmar finns risk för permanenta muskel- eller nervskador.[5]

Kroniskt kompartmentsyndrom innebär i allmänhet smärta vid motion.[1] Andra symptom kan inkludera domningar.[1] Symptomen avtar vanligtvis vid vila.[1] Vanliga aktiviteter som kan utlösa besvär är löpning och cykling.[1] Kroniskt kompartmentsyndrom resulterar normalt sett inte i permanenta skador.[1] Andra tillstånd som kan ha liknande symptombild är stressfrakturer och tendinit (seninflammation).[1] Behandling vid kroniskt kompartmentsyndrom är bland annat fysioterapi, och i fall det inte räcker kan kirurgi vara på sin plats.[1]

Akut kompartmentsyndrom förekommer hos cirka 3% av personer som har en fraktur mitt på något av benen i underarmen.[8] Förekomsten i andra områden av kroppen för kroniskt kompartmentsyndrom är okända.[8][9] Tillståndet förekommer oftare hos personer under 35 år och hos män.[3] Kompartmentsyndrom beskrevs första för gången 1881 av Richard von Volkmann.[5] Obehandlat akut kompartmentsyndrom kan leda till en så kallad Volkmannkontraktur.[2]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Compartment Syndrome-OrthoInfo - AAOS”. Compartment Syndrome-OrthoInfo - AAOS. October 2009. http://www.orthoinfo.org/topic.cfm?topic=A00204. Läst 29 juli 2017. 
  2. ^ [a b] El-Darouti, Mohammad Ali (2013) (på engelska). Challenging Cases in Dermatology. Springer Science & Business Media. sid. 145. ISBN 9781447142492. https://books.google.se/books?id=EF3ONrFuF2kC&pg=PA145 
  3. ^ [a b c d e] Ferri, Fred F. (2017) (på engelska). Ferri's Clinical Advisor 2018 E-Book: 5 Books in 1. Elsevier Health Sciences. sid. 317. ISBN 9780323529570. https://books.google.se/books?id=wGclDwAAQBAJ&pg=PA317 
  4. ^ [a b] Schmidt, AH (July 2016). ”Acute Compartment Syndrome.”. The Orthopedic clinics of North America 47 (3): sid. 517-25. doi:10.1016/j.ocl.2016.02.001. PMID 27241376. 
  5. ^ [a b c d e f g] Donaldson, J; Haddad, B; Khan, WS (2014). ”The pathophysiology, diagnosis and current management of acute compartment syndrome.”. The open orthopaedics journal 8: sid. 185-93. doi:10.2174/1874325001408010185. PMID 25067973. 
  6. ^ [a b] ”Compartment Syndrome - National Library of Medicine”. PubMed Health. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMHT0024266/. Läst 25 juli 2017. 
  7. ^ Peitzman, Andrew B.; Rhodes, Michael; Schwab, C. William (2008) (på engelska). The Trauma Manual: Trauma and Acute Care Surgery. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 349. ISBN 9780781762755. https://books.google.se/books?id=JnTMQOMcYZwC&pg=PA349 
  8. ^ [a b] Bucholz, Robert W. (2012) (på engelska). Rockwood and Green's Fractures in Adults: Two Volumes Plus Integrated Content Website (Rockwood, Green, and Wilkins' Fractures). Lippincott Williams & Wilkins. sid. 691. ISBN 9781451161441. https://books.google.se/books?id=OhVSFNEIanIC&pg=PA691 
  9. ^ Miller, Mark D.; Wiesel, Sam W. (2012) (på engelska). Operative Techniques in Sports Medicine Surgery. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 437. ISBN 9781451124903. https://books.google.se/books?id=YBpEoqNvEn8C&pg=PA437