Lessebo kommun

Lessebo kommun
Kommun
Folkets hus i Lessebo
SloganLite förnuftigare, lite vänligare / Mitt i Glasriket
Kommunens vapen.
Lessebo kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
CentralortLessebo
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd8 285 ()[2]
Areal456,36 kvadratkilometer ()[3]
- därav land412,56 kvadratkilometer[3]
- därav vatten43,8 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet20,08 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°45′00″N 15°16′00″Ö / 56.75°N 15.266666666667°Ö / 56.75; 15.266666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVäxjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0613[4]
Anställda775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0761[6]
GeoNames2696471
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Lessebo kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralorten är Lessebo men Hovmantorp är den största tätorten i kommunen. Riksväg 25 mellan Kalmar och Växjö går genom kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeberga, Hovmantorp och Ljuder. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Lessebo köping bildades 1939 genom utbrytning ur alla tre landskommunerna. Hovmantorps municipalsamhälle inrättades 1920 och upplöstes när Hovmantorps köping bildades av Hovmantorps och Furuby landskommuner vid kommunreformen 1952 som i övrigt inte påverkade indelningen i området.

Lessebo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lessebo köping, Ekeberga och Ljuders landskommuner samt en del ur Hovmantorps köping (Hovmantorps församling).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i den sydöstra delen av Småländska höglandet, i ett område präglat av skogar och sjöar som Rottnen, Vasen, Öjen och Läen. Berggrunden utgörs främst av granit och porfyr, täckt av morän, vilket ger upphov till en vegetation dominerad av barrskogar. I lägre områden finns också myrar, där några av de mest intressanta inkluderar den kupolformade mossen Stora Fly och myrkomplexet Stocksmyr, norr om Lessebo. Genom kommunens östra del sträcker sig rullstensåsen Emmabodaåsen.[9]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Ekeberga församling, Hovmantorps församling, Lessebo församling och Ljuders församling.

Distrikt inom Lessebo kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[10]: Ekeberga, Hovmantorp, Lessebo och Ljuder.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Folkmängd
1 Hovmantorp 3 082
2 Lessebo 2 857
3 Kosta 985
4 Skruv 586

Centralorten är i fet stil

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

I Lessebo styr en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, i majoritet.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Monica Widnemark C Anders Jonsäng M Börje Erlandsson [11]

Mandatfördelning 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970423734
423734
4191,8
356
1973323924
323924
4194,1
356
1976323924
323924
4194,3
3110
19794227215
422725
4193,3
3011
19823246116
32466
4192,8
338
198542215216
422526
4191,2
2912
198842315215
423525
4188,3
329
199132215226
3225226
4187,7
3110
19943242516
324256
4187,2
2417
199871924117
719247
4181,54
2813
2002521636
521636
4181,24
2615
200631711616
31766
3580,02
2114
201021622517
2162257
3582,40
2213
20142161556
216556
3583,87
2213
201821515516
215556
3584,53
2114
20223135338
3135338
3580,40
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Lars Altgård C Angelica Karlsson M Marcus Dackling [11]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd[11]

Ordförande

Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Ragnar Lindberg C Kristina Eriksson
Myndighetsnämnden S Anders Johansson C Jan-Åke Lennartsson
Samhällsbyggnadsnämnden S Anders Palmengren C Simon Walfridsson
Socialnämnden S Kristina Brundin C Lena Holmberg
Valnämnden S Anders Johansson C Birger Johansson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har en stark koppling till papper och papperstillverkning, och detta har format kommunens historia och näringsliv på ett betydande sätt. Pappersbruket, grundat redan år 1693, har haft en betydande inverkan på områdets utveckling och ekonomi genom århundradena. Även idag är pappersbruket, tillsammans med glasindustrin, de främsta arbetsgivarna i kommunen. De ledande företagen inkluderar Lessebo Paper AB samt glasbruken Kosta och Sea i Kosta, Bergdala glasbruk i Bergdala och Skrufs glasbruk i Skruv.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen korsas av två viktiga riksvägar, 25 och 28. Dessutom sträcker sig den så kallade Utvandrarleden genom de södra delarna av kommunen.[9]

Fält 87 Kosta utgör en betydande plats i kommunen, med en huvudbana och en landsväg som löper genom området mellan samhället Kosta och Kosta skjutfält. Området har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då basen stod klar med en rullbana på &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 meter. Planer på utbyggnad av basen avbröts dock på grund av omvärldsläget och höga kostnader. Kosta-basen har haft olika beteckningar genom åren, från Fält 87 till Fält 31, och har tillhört Blekinge flygflottilj F17. Bland intressanta detaljer finns att Kosta-basen var den enda basen med två Törebodabågar, ett väderskydd för flygplan vid främre klargöringsområdet i anslutning till huvudlandningsbanan.[12]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Lessebo kommun bedrivs utbildning i glasblåsning på Kosta glascenter som är en riksglasskola med olika gymnasieprogram.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 8 285 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 242:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lessebo kommun 1970–2020[13]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 449
1975
  
8 908
1980
  
9 006
1985
  
8 840
1990
  
8 933
1995
  
8 959
2000
  
8 365
2005
  
8 127
2010
  
8 139
2015
  
8 516
2020
  
8 655

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 977, eller 23,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 8 256 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 899, eller 10,89 %.[14]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lessebo kommun 8 256 personer. Av dessa var 1 739 personer (21,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Lessebo bibliotek är kommunens bibliotek med huvudbibliotek i Lessebo och filialer i Hovmantorp, Skruv och Kosta. Biblioteket har sitt ursprung vid bruket och efter en sammanslagning med ABF:s studiecirkelbibliotek övergick det i kommunens regi år 1952.

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Lessebo kommun ligger i hjärtat av Glasriket med glasbruk som Kosta glasbruk, Skrufs glasbruk, Sea glasbruk samt Studioglas Strömbergshyttan.

Lessebo kommun ligger också i Utvandrarbygden, där Vilhelm Mobergs romaner om Utvandrarna utspelar sig.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött en bikupa av guld, däröver en ginstam av guld med två korslagda svarta glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa.

Vid kommunbildningen 1971 hade de båda köpingarna Hovmantorp och Lessebo heraldiska vapen. I stället för att, som vanligt var, anta ett av dem (oftast den namngivande enhetens) utarbetade man ett nytt vapen för den nya kommunen. Det innehåller komponenter från båda de gamla och registrerades hos PRV 1987.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Lessebo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lessebo. Läst 5 maj 2024. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ [a b c] [1], Våra politiker - Lessebo kommun.
  12. ^ ”Fält 87 Kosta | Fortifikation-Väst”. fortifikationvast.se. 5 augusti 2016. https://fortifikationvast.se/portfolio/falt-87-kosta/. Läst 11 maj 2024. 
  13. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  14. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  15. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]