Lp-rum
Ett -rum är ett funktionsrum inom matematik. -rummet består av funktioner som är p-integrerbara. Man behöver -rummet till exempel inom måtteori och funktionalanalys.
Formell definition
[redigera | redigera wikitext]-rummet är en måtteoretisk konstruktion och man kan bara definiera det för måttrum.
Låt och vara ett måttrum så att måttet µ är ett fullständigt mått. Man behöver fullständighet här eftersom man vill integrera alla delmängder för en nollmängd.
För mätbara funktioner definierar man -normen
- ,
dvs -normen är en p-rot av måttintegralen för funktionen . För definieras -normen:
- ,
där ess sup är väsentligt supremum.
-normen, med , är inte en norm för alla mätbara funktioner. Men man kan definiera ett rum där det är en norm. -rummet, för ett fixt p, är mängden:
- .
-rummet är ett vektorrum. Eftersom man har definierat -rummet utifrån en måttstruktur så är -normen bara en seminorm, dvs
och
för och men det finns måttrum och funktioner där
- men
gäller, exempelvis om man tar den vanliga måttstrukturen på de reella talen, med Borelalgebran som sigma-algebra och Lebesguemåttet som mått, då är ett exempel på en funktion som är nollskild men har en norm som är noll. Detta visar att -normen inte är en norm på detta rum.
För att få en riktig norm definierar man en ekvivalensrelation i genom att
- om och endast om
och definiera -normen för ekvivalensklasser
där är ekvivalensklassen med representant f:
Kvotrummet med -normen kallas för -rummet. I rummet identifieras funktioner f och g vars skillnad f - g har en norm som är noll. Exempelvis, från exemplet ovan, identifieras med funktionen g = 0.
-rum
[redigera | redigera wikitext]Som ett specialfall av -rum kan man få de så kallade -rummen. Om X är uppräknelig och måttet µ är räknemåttet betecknas
- ,
så att för
dvs, kan ses som alla följder i X så att summan av termerna upphöjt till p konvergerar.
Man får också:
dvs, -rummet är rummet av alla begränsade följder.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Nedan finns några egenskaper för -rummen och normerna.
Olikheter
[redigera | redigera wikitext]Hölders olikhet: om och med
- ,
och och så är
- .
Om och så är
- .
Talen p och q kallas för Hölderkonjugat.
Minkowskis olikhet: Man kallar ofta triangelolikheten
när för Minkowskis olikhet.
Dualrummet
[redigera | redigera wikitext]Om p och q är Hölderkonjugat så är :s dualrummet isomorf till , dvs
- .
Därför säger man ofta att :s dualrum är .
Notera att det finns måttrum där inte är isomorf med .
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- W. Rudin, Functional analysis, McGraw-Hill, 1991
- P. Halmos, Measure theory, D. van Nostrand and Co., 1950
- M. E. Munroe, Introduction to Measure and Integration, Addison Wesley, 1953
- R. M. Dudley, Real Analysis and Probability, Cambridge University Press, 2002
- G. B. Folland, Real Analysis: Modern Techniques and Their Applications, John Wiley, 1984
- https://web.archive.org/web/20131111192546/https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/2842/avaruude.pdf?sequence=1