(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Otto Sjögren (historiker) – Wikipedia Hoppa till innehållet

Otto Sjögren (historiker)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Otto Sjögren)
Ej att förväxla med Otto Sjögren (geograf).
Otto Sjögren
Född4 augusti 1844
Lemnhults socken, Småland
Död19 september 1917 (73 år)
Dunkers församling, Södermanland
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningLärare och historiker
MakaIda Wieselgren
(18??–1871)
Lydia Eleonora Oléhn
Redigera Wikidata

Karl August Otto Sjögren, född 4 augusti 1844 i Lemnhults socken, Jönköpings län, död 19 september 1917 på Häckelsta, Dunkers församling, Södermanlands län, var en svensk historiker.

Sjögren blev 1863 student vid Uppsala universitet, 1869 filosofie doktor, samma år läroverkslärare i Göteborg och 1875 rektor vid pedagogien i Södertälje samt var 1879–1908 lärare vid Katarina femklassiga läroverk i Stockholm.

Utöver nedanstående skrifter utgav Sjögren en bearbetning av Georg Webers världshistoria (1886), fortsatte Anders Fryxells "Berättelser ur svenska historien" (delarna 47–48, Gustaf III:s regering, 1891–1892, och del 49, Gustaf IV Adolf, 1893) samt redigerade nionde bandet av "Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd" (omfattande artiklarna Roberg-Silfversköld, 1883).

Han var gift med Ida Wieselgren (1846–1871), dotter till Peter Wieselgren, och sedan med Lydia Eleonora Oléhn (född 1853).[2] Han hade bland flera barn en dotter i första äktenskapet, Una Sjögren, som gifte sig med John Pontén.

  • Historisk läsebok för skolan och hemmet (I. "Gamla tiden och medeltiden", 1875, fjärde upplagan 1899; II. "Nya tiden", 1876, tredje upplagan 1893)
  • Georg Adlersparre (1881)
  • Otto Arnold Paykull (1881, i "Historisk Tidskrift")
  • Karl August Grewesmöhlen (1882)
  • Johan Reinhold Patkul (1882) Allmän verldshistoria (1885-68, i "Svenska biblioteket")
  • Furst Bismarck och hans samtid (1890)
  • Det nittonde århundradets historia i öfversigtligt sammandrag (två delar, 1891)
  • Gustaf Vasa. Ett 400-årsminne (1896)
  • W.A. von Schlippenbachs lifländska här (i "Historisk tidskrift", XVI, 1896)
  • Carl XI och svenska folket på hans tid. Ett 200-årsminne (1897)
  • Carl XII och hans män Lifsbilder från vår sjunkande storhetstid (1899)
  • Gustaf Vasas söner och deras tidehvarf (1901)
  • Sveriges historia från äldsta tider till våra dagar. För svenska folket (fem delar, 1902–03)
  • Karl Johan och skandinaviska halfön under unionens anknytningstid (1906–07)
  • Allmän världshistoria från äldsta tider till våra dagar. För svenska folket (två band, 1908–10)
  • I Stockholm vid slutet af förra århundradet. Lefnadsminnen och umgängesberöringar (1910)
  1. ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]