Pleistocen

Kvartär de senaste 2,58 miljoner åren
Period (System)	Epok (Serie)	Ålder (Etage)	Miljoner år sedan
Kvartär	Holocen	Meghalaya	0,004–0,000
		Northgrip	0,008–0,004
		Greenland	0,012–0,008
	Pleistocen	Övre	0,129–0,012
		Chiba	0,774–0,129
		Calabria	1,80–0,774
		Gela	2,58–1,80
Neogen	Pliocen	Piacenza	tidigare

Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från cirka 2 580 000 år sedan till ungefär 11 700 år sedan. Under pleistocen sker omfattande nedisningar på norra jordklotet, som vanligen benämns istider. Tidsperioden utgör huvuddelen av kvartärtiden, en tidsperiod som också innefattar holocen.

Den skotske geologen Charles Lyell introducerade namnet pleistocen i mitten av artonhundratalet baserat på lagerstudier utförda på Sicilien. Namnet är skapat från grekiskans πぱいλらむだεいぷしろんῖστος, pleīstos, "mest", and καινός, kainós, "nya".

Före 2009 ansågs pleistocen endast ha tre etager och börja vid starten för calabria för cirka 1,8 miljoner år sedan. De för pleistocen typiska nedisningarna av norra halvklotet började dock redan under gelatiden. Den Internationella stratigrafiska kommissionen fastställde därför 2009 att kvartär och pleistocen ska börja redan vid gelatidens början, för cirka 2,6 miljoner år sedan. Därmed blev gela den äldsta åldern och nedersta etagen av kvartär och pleistocen.

Perioden definieras av en omfattande nedkylning av klimatet på jorden, att vattenlevande blötdjur som klarar sig i kallare vatten utvecklas och att äldre vattenbaserade organismer (latin: discoaster) försvinner, samt att moderna hästar och elefanter uppträder och sprider sig över större områden.

I arkeologi motsvaras pleistocen av paleolitikum, den äldre stenåldern.

Istider i Skandinavien

Under pleistocen inträffade en lång serie nedisningar av Skandinavien. De tre mest välstuderade är Elster, Saale, och Weichsel, som alla tre tidvis täckte större delen av Skandinavien och nådde norra Tyskland.

Kvartär Klimatskeden i Norra Europa
Glacial / Interglacial	Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS	Tusental år sedan
Flandern (Holocen) värmetid MIS 1	Subatlantisk tid	2,6–0,0
	Subboreal tid	5,8–2,6
	Atlantisk tid	9,0–5,8
	Boreal tid	9,9–9,0
	Preboreal tid	11,7–9,9
Weichsel istid	Yngre dryas	13–11,7
	Alleröd	14–13
	Äldre dryas	14
	Bölling	15–14
	Äldsta dryas	16–15
	Weichsels huvudfas MIS 2	24–16
	Mellersta Weichsel MIS 4–3	70–24
	Odderade - MIS 5a	80–70
	Rederstall - MIS 5b	90–80
	Brörup - MIS 5c	100–90
	Herning - MIS 5d	115–100
Eem	Eem - MIS 5e	126–115
Saale istid	Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6	200–126
	Dömnitz - MIS 7	240–200
	Fuhne - MIS 8	300–240
Holstein	MIS 9	320–300
Elster	MIS 10	380–320
Cromer	MIS 21–11	860–380
Bavel	MIS 63–22	1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen	MIS 103–64	2600–1800
Pretegelen

Epoken i jordens kronologi

Geokronologi
Eon	Era	Period	Epok
Fanerozoikum	Kenozoikum	Kvartär	Holocen (0,01–0)
			Pleistocen (2,59–0,01)
		Neogen	Pliocen (5–2,6)
			Miocen (23–5)
		Paleogen	Oligocen (35–23)
			Eocen (57–35)
			Paleocen (65–57)
	Mesozoikum	Krita	Yngre krita (100–65)
			Äldre krita (146–100)
		Jura	Yngre jura (161–146)
			Mellersta jura (176–161)
			Äldre jura (200–176)
		Trias	Yngre trias (228–200)
			Mellersta trias (245–228)
			Äldre trias (251–245)
	Paleozoikum	Perm	Loping (260–251)
			Guadalupe (271–260)
			Cisural (299–271)
		Karbon	Pennsylvania (318–299)
			Mississippi (359–318)
		Devon	Yngre devon (385–359)
			Mellersta devon (398–385)
			Äldre devon (416–398)
		Silur	Pridoli (419–416)
			Ludlow (423–419)
			Wenlock (428–423)
			Llandovery (444–428)
		Ordovicium	Yngre ordovicium (461–444)
			Mellersta ordovicium (472–461)
			Äldre ordovicium (488–472)
		Kambrium	Furong (497–485)
			Miaoling (509–497)
			Kambriums serie 2 (521–509)
			Terreneuve (541–521)
Proterozoikum	Neoproterozoikum	Ediacara
		Kryogenium
		Tonium
	Mesoproterozoikum	Stenium
		Ecstasium
		Kalymmium
	Paleoproterozoikum	Staterium
		Orosirium
		Ryacium
		Siderium
Arkeikum	Neoarkeikum
	Mesoarkeikum
	Paleoarkeikum
	Eoarkeikum
Hadeikum

Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade.