Rolf Ekéus
| Rolf Ekéus | |
 Rolf Ekéus 2006. | |
| Född | Carl Rolf Ekéus 7 juli 1935 Kristinehamns församling i Värmlands län |
|---|---|
| Nationalitet |  Svensk |
| Yrke/uppdrag | Diplomat |
Carl Rolf Ekéus, född 7 juli 1935 i Kristinehamns församling i Värmlands län,[1] är en svensk diplomat och ambassadör. Ekéus har under flera år arbetat med nedrustningsfrågor, och han ledde den svenska delegationen vid nedrustningsförhandlingarna i Genève 1983–1988. Ekéus har varit Sveriges ambassadör vid ESK i Wien och i Washington (1997–2000).
Rolf Ekéus har en jur.kand. och började på UD 1962. Han var 1991–1997 ordförande i FN:s specialkommission för Iraks nedrustning (UNSCOM, United Nations Special Commission). Denna kommission hade till uppgift att övervaka Iraks avveckling av sina biologiska och kemiska vapen samt kärnvapenbärande missiler. Ingen tidigare organisation har haft liknande befogenheter att kontrollera vapenproduktionen i en suverän stat. Ekéus och Hans Blix besökte 1991 Irak där de överlade med Saddam Husseins regering om att tillåta Unscom att inspektera landets vapentillgångar. USA förde fram Rolf Ekéus som sin kandidat att leda vapeninspektionerna i Irak mellan hösten 2002 och våren 2003, istället för Hans Blix. Ekéus riktade i juli 2002 kritik mot USA för att de – under hans tid som chef för vapeninspektörerna i Irak – infiltrerade gruppen av inspektörer och försökte att utnyttja dessa som spioner med uppdrag att upptäcka och förmedla känslig information.[2]
Rolf Ekéus invaldes år 2000 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3] Han var ordförande för fredforskningsinstitutet Sipri 2000–2010 och för Svenska Pugwash 2005–2015[4].
Han var "sommarpratare" i radioprogrammet Sommar på Sveriges Radio P1 2010.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (2019) för framstående insatser inom internationellt nedrustningsarbete och svensk utrikesförvaltning.[5]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Ekéus, Rolf (2018). Mellan två krig: Saddams fall och IS födelse. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 21765856. ISBN 9789100158897
- Natoutredningen; Blix Hans, Ekéus Rolf, Hirdman Sven, Ingelstam Lars, Oscarson Stina, Schori Pierre, Åkerström Linda (2016). Sverige, Nato och säkerheten: betänkande av Natoutredningen. Lund: Celander. Libris 18557049. ISBN 9789187393365
- Pearson, Graham S. (1999) (på engelska). The UNSCOM saga: chemical and biological weapons non-proliferation. Global issues series, 99-3280960-8. Basingstoke: Macmillan. Libris 4837327. ISBN 0-333-76036-0
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ Sverige i utländska medier - juli 2002
- ^ Andersson, Lars: "Kungl Krigsvetenskapsakademiens verksamhetsberättelse 1999–2000", Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 6/2000, s. 22, PDF.
- ^ ”Thomas Jonter ny ordförande för Svenska Pugwash”. Svenska Pugwash. 2015. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925213028/http://pugwash.se/. Läst 4 oktober 2024.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2019 - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207111019/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019/2019pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2019.5.6839717416a59efc50313520.html. Läst 7 februari 2020.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges Statskalender 1972