Ryska republiken

Rysslands
	Rysslands historia
	; Denna artikel är en del av en serie
	Ruskhaganatet
	Kievrus
	Gyllene horden
	Storfurstendömet Moskva
	Tsarryssland
	Kejsardömet Ryssland
	Ryska revolutionen 1905
	Februarirevolutionen
	Ryska republiken
	Ryska revolutionen
Sovjetunionen
	Nya ekonomiska politiken
	Holodomor
	Stora utrensningen
Ryska federationen
	Andra Tjetjenienkriget
	Krimkrisen
Se även
	Ryska statsöverhuvuden
	Rysk-ortodoxa kyrkan
	Rysslands militärhistoria
	Kalla kriget

Ryska republiken
Российская республика
Rossijskaja respublika
	Ryska republiken; Российская республика; Rossijskaja respublika
Flagga	Vapen
	Nationalsång: Rabotjaja Marseljeza ; ’Arbetarens marseljäs’
	Ryskt territorium år 1917 (mörkgrönt) och Rysslands intressesfär (ljusgrönt). Observera territorier i Östeuropa förlorade till Tyskland år 1917. Ryskt territorium år 1917 (mörkgrönt) och Rysslands intressesfär (ljusgrönt). Observera territorier i Östeuropa förlorade till Tyskland år 1917.
Huvudstad	Petrograd
Språk	Ryska
Statsskick	provisorisk regering (15 mars–14 september); republik (14 september–7 november)
Bildades	15 mars 1917(NS)
– bildades genom	februarirevolutionen
Upphörde	7 november 1917(NS)
– upphörde genom	oktoberrevolutionen
Valuta	rubel
Föregående	Efterföljande
	Kejsardömet Ryssland
Ryska SFSR
Transkaukasiska DFR
Kungariket Finland
Estland
Kungariket Litauen
Kungariket Polen
Vitryska folkrepubliken
DR Moldavien
Staten Ukraina
Republiken Don
Hertigdömet Kurland och Semgallen
Folkrepubliken Kuban
Norra Kaukasus
Alash autonomi
Idag del av	Ryssland; Finland; Polen; Estland; Lettland; Litauen; Vitryssland; Moldavien; Ukraina; Georgien; Armenien; Azerbajdzjan; Kazakstan; Uzbekistan; Turkmenistan; Kirgizistan; Tadzjikistan

Den här artikeln handlar om den ryska republik som existerade under år 1917. För Ryska federationen, som funnits sedan 1991, se Ryssland.

Ryska republiken (ryska: Российская республика/Rossijskaja respublika) var en kortlivad politisk enhet^[1] som omfattade samma område som tidigare varit Kejsardömet Ryssland. Rysslands provisoriska regering hade bildats efter februarirevolutionen år 1917 för att styra Ryssland efter kejsardömets fall. I praktiken delades makten i huvudstaden mellan den provisoriska regeringen och Petrograds sovjet.

Historia

Till följd av februarirevolutionen år 1917 hade kejsar Nikolaj II av Ryssland abdikerat 15 mars.^[2] Uppror och massdeserteringar hade lamslagit regeringen i Petrograd och det folkliga missnöjet både med reformoviljan och krigspolitiken i hovet hade resulterat i total brist på förtroende för det rådande systemet. Storfurst Michail Aleksandrovitj avsade sig den ryska kronan 16 mars då han insåg att det inte fanns folkligt stöd för att han övertog sin brors ämbete.

Den 16 mars inrättades Rysslands provisoriska regering som svar på kejsarämbetets vakans och mittenvänsterns liberaler var väl representerade. De revolutionära socialisterna höll sig istället till Petrograds sovjet som samlingspunkt och enande organ. Den provisoriska regeringen och Petrogradsovjeten samarbetade till en början för att styra Ryssland men samarbetet var kantat av osämja. Petrograds sovjet hade redan 1 mars, före den provisoriska regeringens bildande, utfärdat ett dekret som gav den makt över alla order som Riksduman framöver kunde utfärda. Eftersom den provisoriska regeringen inte var folkvald saknade den legitimitet att sätta sig emot detta.^[3] Allt eftersom den provisoriska regeringen försökte stanna kvar i första världskriget samt misslyckades att stabilisera landet och tillfredsställa massorna förlorade man förtroende.

I slutet av augusti 1917 marscherade den nye överbefälhavaren general Lavr Kornilov mot Petrograd för att återställa ordningen. Han hamnade i konflikt med den provisoriska regeringens ledare Aleksandr Kerenskij som tvingades be Petrograds sovjet om hjälp att försvara sig mot vad han uppfattade som ett kuppförsök.^[4] Detta stärkte de revolutionäras position men fick motsatt effekt hos högern.

Genom oktoberrevolutionen upplöste bolsjevikerna 7 november 1917 den provisoriska regeringen och flertalet av Ryska republikens centrala institutioner samt tog regeringsmakten i den nybildade sovjetrepubliken Ryska SFSR.

Huvudinstitutioner

Referenser

Noter

^ ”Russia”. World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Russia.htm. Läst 23 mars 2012.
^ Beckett 2007, sid. 523.
^ Service 2005, sid. 57.
^ Service 2005, sid. 54.

Källor

Beckett, Ian F.W. (2007). The Great war (2). Longman. ISBN 978-1-4058-1252-8. http://books.google.com/books?id=CMYbKgcAW88C
Service, Robert (2005). A history of modern Russia from Nicholas II to Vladimir Putin. Harvard University Press. ISBN 978-0-674-01801-3. http://books.google.com/books?id=eseDgCQK9UkC. Läst 1 september 2010

[1] ”Russia”. World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Russia.htm. Läst 23 mars 2012.

[FOOTNOTEBeckett2007523-2] Beckett 2007, sid. 523.

[FOOTNOTEService200557-3] Service 2005, sid. 57.

[FOOTNOTEService200554-4] Service 2005, sid. 54.

[1]

[2]

[3]

[4]