Schackbrädspiga
Schackbrädspiga | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
Familj | Nyckelpigor Coccinellidae |
Släkte | Propylea |
Art | Schackbrädspiga P. quatuordecimpunctata |
Vetenskapligt namn | |
§ Propylea quatuordecimpunctata | |
Auktor | Linné, 1758 |
Larv | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Schackbrädspiga (Propylea quatuordecimpunctata), även kallad fjortonprickig nyckelpiga, är en art i familjen nyckelpigor.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Schackbrädspigan har vanligen beige till gulbruna täckvingar med sammanlagt fjorton mörka fläckar, men utseendet hos arten är mycket varierande och många olika färg- och mönstervariationer förekommer. Fläckarna kan ibland smälta samman. Det finns dessutom en mörk fas som är mörk med gulaktiga fläckar. Även halsskölden är ofta gulaktig med 6 till 8 mörka fläckar. Arten är 3,5 till 4,5 mm lång.[1]
Äggen är ljusgröna och strax över 1 mm långa. Larven är svart och långbent, i samband med sina senare hudömsningar med ljusa fläckar. Som mest blir den ungefär 7 mm lång, alltså längre än den vuxna skalbaggen.[1]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Utbredningsområdet sträcker sig över hela Europa och stora delar av Asien, Afrika och Nordamerika (där den betraktas som en invasiv art).[1] I Sverige förekommer arten i hela Götaland och Svealand samt längs Norrlandskusten.[2] I Finland finns den framför allt i de södra och västra–centrala delarna av landet (inklusive Åland).[3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer på ängar och andra gräsmarker, trädgårdar, parker, löv- och blandskog samt inomhus i förvaringsbyggnader. Den kan påträffas på buskar, förna, mossor och kompost. Födan består av bladlöss, sköldlöss, mjöllöss samt larver av vissa skalbaggar och fjärilar.[4]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Larven förpuppas efter 9 till 11 dygn, och den fullbildade insekten lämnar puppan efter ytterligare 4 till 5 dygn.[1]
Arten får tre generationer per år: Den första kläcks i maj och lever till augusti, den andra generationen kommer fram i juni till juli, och den tredje i augusti till september. De två senare generationerna övervintrar; dödligheten är emellertid stor under vintervilan.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Anne Agger (11 juni 2016). ”Skakbræt (Propylea quatuordecimpunctata)” (på danska). Felthåndbogen. Danmarks Fugle og Natur. https://www.fugleognatur.dk/artsbeskrivelse.asp?ArtsID=2058. Läst 23 december 2017.
- ^ ”Propylea quatuordecimpunctata Schackbrädspiga”. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. 2015. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/105653. Läst 23 december 2017.
- ^ ”Propylea quatuordecimpunctata (Linnaeus, 1758)” (på finska). Insects.fi. Arkiverad från originalet den 28 december 2017. https://web.archive.org/web/20171228054423/http://www.insects.fi/insectimages/file?dir=images&op=showSpecies&order=COL&family=Coccinellidae&genus=Propylea&species=quatuordecimpunctata. Läst 28 december 2017.
- ^ N. B. Nikitskij och A. S. Ukrainskij (2016). ”The Ladybird Beetles (Coleoptera, Coccinellidae) of Moscow Province” (på engelska) (PDF, 2,46 Mb). Entomological Review 96 (6): sid. 4–5. doi: . ISSN 0013–8738. https://www.zin.ru/animalia/coleoptera/pdf/nikitsky_ukrainsky_2016_coccinellidae_of_moscow_province.pdf. Läst 23 december 2017.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
En ljus och en mörk form som parar sig
-
Mörk form
-
Ljus (klargul) form
-
Ljus (beige) form
-
Video av mörk form på ett blad
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör fjortonprickig nyckelpiga.