Snaps

Snaps / Sup / Nubbe

• Övre vänster: Fem män höjer sina snapsglas, tidigt 1900-tal.
• Övre höger: Snaps till midsommarmiddag jämte öl.
• Undre vänster: En midsommarmiddag med snapsflaskan på bordet.
• Undre höger: Svenska snapsflaskor.

Snaps, sup eller nubbe, med flera (hutt, hojt, stänkare, lite starkt etc), är en mindre kvantitet brännvin eller annan spritdryck (typ konjak), vanligen så mycket som bildar en munfull (en klunk) och kan förtäras (drickas) i ett svep.

Dryckesmåttet härrör från germansk dryckeskultur och dricks traditionellt i samband med umgänge eller måltid, ofta förknippat med särskilda dryckesvisor, kallade snapsvisor. Snapsen serveras traditionellt i snapsglas som är avsedda för ändamålet.

Begreppet snaps

Etymologi

Snaps och dess besläktade ord härrör etymologiskt från samma rot som ”snäpp” och ”snappa” (med flera), ursprungligen en interjektion angivande plötsligt inträdande hastig rörelse, möjligen hänvisade till hur snaps ofta förtärs i knyck (bakåtryck), samt ger nästintill omedelbart rus (alkoholpåverkan). Kognat är bland annat engelska: snap.

Användning

Ordet snaps används inom alla nordiska länder (finska: snapsi) utom Island, och är besläktat med tyskans schnaps (även schnapps) av samma betydelse, vilket både kan avse det kulturella dryckesmåttet, samt de starkt associerade dryckerna, brännvin, akvavit och liknande spritdryck.

Snapstraditionen går tillbaka till åtminstone 1600-talet i Sverige, med stark koppling till brännvinets historia. Dess kraftiga utbredning och popularitet i Norden har gett upphov till att spritdrycker populära hos snapsar även kallas snaps synonymt. Till exempel är snaps enligt Systembolaget ett annat namn för kryddat brännvin.

Inom svensk luftfart har snaps även brukats för begrepp om direkt bränsleinsprutning, vilket innebär att små volymer flygbränsle eller dito, så kallat snapsbränsle, sprutas in i cylindrarna på flygkolvmotorer, genom en så kallad snapspump, för direktverkande effekt, i likhet med hur snapsdrycker ger nästintill omedelbart rus (alkoholpåverkan).

En snaps.

Beskrivning

Snapsen är enligt svensk tradition en viss mindre kvantitet (ofta kryddat) brännvin eller dylik spritdryck, traditionellt så mycket som bildar en munfull eller klunk, serverad i ett litet glas passande för ändamålet. Sådana brukar vara ändamålsbyggda glas, kallade snapsglas eller spetsglas, men ibland används även shotglas och dito. Det särskilda dryckesmåttet "snaps" inbegriper ofta både drycken och glaset.

Den lilla volymen är bland annat avsedd för att snapsen ska kunna svepas (allt i ett, botten upp), ofta efter ett hastigt bakåtryck (knyck) med huvudet, ej olikt den engelskstammande "shotten", men den kan även drickas i flera klunkar, även då med knyck för att undkomma den starka smaken. I båda fallen är det vanligt att först provsmaka brännvinet med en smutt (liten klunk).

Snaps dricks traditionellt i umgänge, vanligen till mat som aperitif (inledande dricka, "aptitsup"), palettrensare (starkdricka) eller starkare findricka, etc. I samband med snapsdrickande i grupp är det även vanligt att sjunga en så kallad snapsvisa, vilket följs av en skål.

Volym

Ett tidigare vanligt mått för snaps var en jungfru, motsvarande 8,2 cl, vilken försvann efter omkring 1850. Ett namn för denna volym förekommer i form av kronsup, vilket avsåg en stor sup av brännvin om 1/4 kvarter eller 8,175 cl. Kronsup nämns i Fredmans epistel n:o 17 av Carl Michael Bellman: "Klinga Buteljer, Min kronsup jag sväljer, Gutår!"

I mitten på 1900-talet var en standardsnaps på restaurang 7,5 cl. Två sådana innebar 15 cl, och därmed var "ransonen" enligt dåtidens alkohollagstiftning uppnådd. När lagstiftningen senare ändrades i och med motbokssystemets avskaffande 1955 blev standardmåttet 6 cl för en restaurangsnaps.

En dansk snaps, "en lille en", är mindre: i extremfall så lite som 1 cl, vilket i praktiken knappast är mer än ett minimalt smakprov (en smutt).^{[källa behövs]}

Snapsens ordningsföljd

Traditionellt ges snapsar namn efter den ordningsföljd de serveras i. Den mest kända av dessa namn är Helan, den första snapsen, kanske främst genom snapsvisan Helan går, och Halvan, den andra snapsen. Historiskt har dock funnits en lista om hela 17 olika snapsar att inta under kvällens gång. Variationer på listan förekommer, även om namnen på de olika snapsarna i stort överensstämmer med varandra skiftar ordningen. Att utnyttja namn på snapsar med hög ordningsföljd torde framför allt förekomma i studentikosa sammanhang. Den lista som återges nedan torde kunna anses representativ för tiden kring sekelskiftet 1900. Någon "officiellt fastställd lista" existerar inte.

Supordning enligt gammal tradition går enligt följande

1. Helan
2. Halvan
3. Tersen ("Knäppen")
4. Kvarten
5. Kvinten
6. Sexten
7. Septen ("Finsk-sexan")
8. Rivan ("Rifvan")
9. Räfflan
10. Rännan ("Repetitionen")
11. Smuttan
12. Smuttans unge
13. Lilla Manasse
14. Lilla Manasses broder
15. Femton droppar
16. Kreaturens (åter)uppståndelse
17. Professorns klagan (Absolut sista supen)
18. Ett evigt liv (Den bleka dödens dryck)

Det sägs att det endast fanns helan och halvan till en början och enligt traditionen fick de sina namn redan på 1700-talet, då det var vanligt att männen vid inmundigande av brännvinsbordet tog två supar, varvid glaset första gången fylldes till brädden, andra gången till hälften. De följande snapsnamnen "tersen", "kvarten" o.s.v. kom till först på 1800-talet, sannolikt i studentlivet, och utan någon ytterligare halvering av volymen.

Enligt vissa sångböcker från Kungliga Maskinsektionen på Kungliga Tekniska högskolan finns 29 namnade supar, men enbart 18 av dessa går att lägga upp i någon ordentlig ordningsföljd, medan andra är bekräftade synonymer. Till exempel är 'Knäppen' synonym med 'Tersen', alltså tredje supen. Tre stycken är så kallade mellanbindare och två stycken är toddar (sprit eller vin utblandat med sockerlösning).

Snapsglas

Spetsglas

Ett snapsglas, nubbeglas eller brännvinsglas är ett mindre glas som rymmer en snaps. En klassisk modell av snapsglas, spetsglas, rymmer cirka 6 centiliter och är format som en omvänd kon med ett långt ben och rund fot.

Binamn

Pilleknarkare

En pilleknarkare är en sup, där förledet "pille" har släktskap med det danska 'lille' som i en "lille en" (en liten en). Nu skulle det allt smaka med en liten pilliknarkare. Ursprungligen fanns pilleknarkare med i den ordningsföljd som man gav olika supar, det vill säga helan, halvan etcetera.

Blecka (bläcka) och järn

På 1800-talet var suparna större än vad som numera är vanligt. Det syns bland annat på storleken på antika snapsglas. Ett standardmått på 1800-talets sup var 1 jungfru (jomfru), cirka 8,2 centiliter. Ett jungfrumått utgjordes av en bleckburk i form av en stympad kon, som snapsen, bleckan, uppmättes i. En sup så stor som en blecka har även kallats kronsup.

Materialet i bleckplåt är järn vilket har givit upphov till nybildningen att ta sig ett järn.

Lille en och lilling

Det svenska humorprogrammet Nöjesmassakern (1985) hade en sketch kallad 'Preben & Preben', i vilken Sven Melander och Åke Cato spelade två danska kockar som vid åtskilliga tillfällen tog sig supar, varvid de uttalar sig "ska vi ta en lille en" samt "man må ha en lille en" och i slutet "nej, nu tar vi en stor en", då med dansk brytning. Den grova brytningen har gjort att många missuppfattat 'lille en' som förvrängningen "lilling", vilket spridits vidare av programmets popularitet.

Sedan dess förekommer skämtet i den svenska dryckeskulturen under inlevande återberättad form, där en av de deltagande snapstagarna, innan eller under upphällning, utbrister "ska vi ta en lilling" eller dylikt, främst med dansk brytning, vilket följs av "vi tar en stor-en" (förvrängt till "schto-en") senare i festligheterna.

Lista över snapsens binamn

Lista över synonymer, smeknamn och varianter till snaps i alfabetisk ordning:

• aptitsup – sup som aptitretare
• aperitif – bildligt
• aptitretare – bildligt
• avskedsknäpp – sup inför avsked
• blecka – av bleckplåt
• bläcka – stavningsvariant till blecka
• djäkel
• dragnagel
• dram
• dramm – stavningsvariant till dram
• droppe – ”en liten droppe”)
• färdknäpp – synonymt färdsup
• färdsup – sup på färd
• geting
• gynter
• gök
• hojt
• hutt
• jamare
• jäkel – stavningsvariant till djäkel
• järn – ”ta sig ett järn”
• klar – ”ta sig en klar”
• kläm
• klämtare
• knaber
• knäpp
• konjagare – av konjak
• kristall – av kristallglas
• kronsup – stor sup om 8,175 centiliter
• krök – ”ta sig en krök”
• körare
• lille en – liten sup per dansk tradition
• lilling – förvrängning av ovan
• magborstare
• nubbe
• pilleknarkare
• pinne
• prisma – av kristallglas
• pärla
• rackabajsare
• redare
• redig en – ”ta sig en redig en”
• shot – bildligt till shot (dryck)
• slät – sup utan tilltugg
• snaps
• spolare
• stark – ”ta sig en stark”
• starkpepparsup – svartpepparkryddat brännvin
• starkt – ”vi tar lite starkt”
• styrketår – mindre mängd av stimulerande dryck
• stänkare
• sup
• sängfösare
• tröstare
• tuting
• tår – plural: tårar
• tår på tand
• uddevallare – synonymt kaffekask
• viskypinne – stavningsvariant till whiskypinne
• whiskypinne – snaps på whisky

Externa länkar

• "Snaps" på Systembolaget
• "Allt om snaps" på svenskasnapsar.se