(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Stina Lindholm – Wikipedia Hoppa till innehållet

Stina Lindholm

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Stina Lindholm, född 23 april 1957, är en finlandssvensk formgivare och skulptör.

Stina Lindholm utbildade sig på Konstfackskolan i Stockholm 1983–1988 vid institutionen för Skulptur, MFA och studerade väg- och brobyggnadskonst vid Kungliga Konsthögskolan, Tessinskolan[1]. Sedan 1995 har hon arbetat som ansvarig formgivare för sitt eget företag Skulpturfabriken AB.

Stina Lindholm var lärare i form vid Gotlands folkhögskola 2006 och lektor i Design och Konstruktion vid Högskolan på Gotland 2007–2009.

I sin verksamhet arbetar Lindholm med funktionell form för hem och trädgård, utsmyckningar och trädgårdsdesign. Materialet är framför allt betong som kombineras med andra material.[2][3] Hela Skulpturfabrikens produktion utförs lokalt på Lindholms gård i Boge på Gotland.[4][5] Företaget tillverkar även inredningsdetaljer på beställning och arbetar med designuppdrag av skilda slag.

Lindholms design och Skulpturfabrikens produkter har fått flera utmärkelser och priser[6][7] och finns idag representerade över hela Sverige och utomlands i både offentliga och privata miljöer.[8] Hon utsågs 2010 till ledamot i regeringens råd för kreativa och kulturella gärningar.[9][10]

Bland stock och sten, utställning på Rosendals Trädgård 2015.

Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Bland stockar och sten, 2015, Rosendals Trädgård, Stockholm. Uppdrag att skapa en inspirationsträdgård för besökare.
  • Jag sitter på en sten, 2015, Järfälla kommun. Uppdrag, sittmöbel för Lilla Torg i nya Barkarby i stadsdelen Järfälla.
  • Rondellkula, 2015, Region Gotland. Uppdrag, utsmyckning av rondell vid inomhusarena, Ica Maxi Arena, Visby.
  • Gotlandsbönan, 2015, Region Gotland. Uppdrag, sittplatser för offentligt bruk. Sammanlagt 15 stycken sittstenar utplacerade och förankrade vid Visby strandpromenad.
  • Långbänken, Skansen, Stockholm. Uppdrag, uppvärmd sittmöbel för mötesplatsen vid Spegeldammen på Skansen.
  • Bänkar och möbler, 1996-2016, för det offentliga rummet för Kommuner och Landsting i Sverige.
Up and below Slite, Gotland.


Långbänken på Skansen i Stockholm.


Jag sitter på en sten, bänk i nya Barkarbystaden, Järfälla.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Tessinskolan Läsåret 1994-95 : Elevrapport Karlskronas infarter. Kungl Konsthögskolan. 1995. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-260. Läst 25 februari 2019 
  2. ^ Annika Hallsten (6 januari 2012). ”Betong är grått, snyggt och lent”. Hufvudstadsbladet. https://www.pressreader.com/finland/hufvudstadsbladet/20120106/282050503926089. Läst 19 februari 2019. 
  3. ^ Maria Lindén (9 oktober 2008). ”Grått men knappast trist”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/gratt-men-knappast-trist. Läst 19 februari 2019. 
  4. ^ ”Ladugården som blev skulpturfabrik”. Byggnadsvårdsföreningen. 2007. Arkiverad från originalet den 19 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190219130321/https://byggnadsvard.se/kunskapsbanken/artiklar/%C3%B6vrigt/ladugarden-som-blev-skulpturfabrik. 
  5. ^ Andresson, Roger (2007). ”Fem barn och gift med betongen”. Betong : Svenska betongföreningens tidskrift 2007, Designnummer,: sid. 16-18 : ill..  Libris 11846506
  6. ^ ”Betongfantaster prisades på Berns”. Tidningen Byggindustrin AB. 24 september 2010. Arkiverad från originalet den 19 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190219130414/http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/betongfantaster-prisades-pa-berns-17629. Läst 19 februari 2019. 
  7. ^ Maria Makar (10 april 2014). ”Betongdrottningen Stina: "Jag kanske har något lesbiskt uttryck" - Två år i rad har Stina Lindholm utnämnts till "Årets betongformgivare"”. Tidningen QX. https://www.qx.se/livsstil/stil-prylar/26231/betongdrottningen-stina-jag-kanske-har-nagot-lesbiskt-uttryck/. Läst 19 februari 2019. 
  8. ^ ”Drake - bänkar (1997)”. Gotlands Museum. Arkiverad från originalet den 19 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190219140340/https://www.gotlandsmuseum.se/GK.utomhuskonst/konst/drake-bankar/. Läst 19 februari 2019. 
  9. ^ ”Bråkenhielm blir kulturpolitiker”. svt nyheter / kultur. 28 september 2010. https://www.svt.se/kultur/brakenhielm-blir-kulturpolitiker. Läst 19 februari 2019. 
  10. ^ ”Regeringen utser råd för kulturella och kreativa näringar”. Mynewsdesk. 17 september 2010. Arkiverad från originalet den 26 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190226045745/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/regeringen-utser-raad-foer-kulturella-och-kreativa-naeringar-475398. Läst 25 februari 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stina_Lindholm&oldid=54310225”