(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Stupa – Wikipedia Hoppa till innehållet

Stupa

Från Wikipedia
För den militära termen, se Stupad i strid.
Stupa i Sikkim.

En stupa (sanskrit: stūpa, 'hårtofs', 'krön' eller 'topp'[1]) är en buddhistisk byggnad, vanligen på en omgärdad och rikt utsmyckad plats. Stupan är också känd under sitt tibetanska namn chörten (även chorten, i äldre litteratur stavat tjorten)[2].

Centralt i en stupa är den kupolliknande, i huvudsak massiva, kullen eller byggnaden (på en kvadratisk bas) som rymmer ett relikskrin.[1] Ovanpå relikerna står den så kallade stjälken som går genom halvsfärens topp och slutar i en spira som består av ett antal ringar och så kallade parasoller. Kullen är vanligen omgärdad av ett skrank med rikt utsmyckade portiker i kardinalriktningarna.[1] Hela kompositionen ska symbolisera universum.

En stupa är även en symbol för en Buddhas upplysta sinne. Varje del av stupan symboliserar en aspekt av Buddhas lära. Det finns 8 typer av stupor som korresponderar till olika delar av Buddha Shakyamunis liv. Det finns ytterligare en typ av stupa som kallas Kalachakrastupa. Denna stupa anses[enligt vem?] beskydda mot krig och negativa energier. Den är den mest sällsynta typen.

Historik och exempel

[redigera | redigera wikitext]
Stupa i Borobudur, Indonesien

Stupan utvecklades i Indien under Sungariket omkring 100 e.Kr. ur de indoariska gravhögarna sedan Mauryahärskaren Ashoka konverterat till buddhismen. I Kina, Korea och Japan utvecklades stupan till den vertikalt byggda, våningsindelade pagoden.[3]

Traditionen med stupor spreds till Myanmar, Sri Lanka och Thailand. Större stupor, särskilt i stadsmiljöer, benämns ofta pagoder trots att de inte har koppling till den östasiatiska pagodtraditionen. Så kallas till exempel världens största stupa – Shwedagon i Rangoon – ofta Shwedagon Pagoda på engelska och Gyllene pagoden på svenska.

Kända stupor finns i Sanchi, Anuradhapura och Borobudur. Sveriges enda stupa finns norr om Fellingsbro. Den är 11 meter hög och invigdes år 1988 av Dalai lama Tenzin Gyatso.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]